Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005.

Lic.-avh. Linköping : Univ., 2006.

No description available.

Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att utifrån ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för två fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess består av och vad de respektive stegen innehåller.   Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer där respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon väljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.   Resultat Organisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade från ett nuläge till önskeläge. Fem stycken övergripande processteg identifieras.  Stegen är generella för studien då de är gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning.   Det första steget benämns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mål. Andra steget benämns definiera relation och handlar om att konsulten säkerställer en förståelse hos de inblandade om hur han/hon tänker arbeta och vad detta innebär för de inblandade i konflikthanteringen. Under samla in och analysera hämtar konsulten mer detaljerad information om konflikten och organisationen varpå den sorteras och struktureras. Det sista steget åtgärda, kan delas upp i två typer: Kompetensförstärkande åtgärder, såsom t.ex. utbildning i kommunikation, och strukturförstärkande åtgärder såsom t.ex. förtydligande av mål, spelregler eller roller.   Om man jämför hur konsulterna hanterar den första fallbeskrivningen i förhållande till den andra är deras upplägg snarlikt. Däremot skiljer sig konsulternas konflikthanteringsprocesser ifrån varandra. Studien visar vidare på skillnader i hur konsulterna avgränsar konflikten och i hur konsulterna tolkar fallbeskrivningarna.   Att få igång fungerande, konstruktiva feedbackprocesser genomsyrar samtliga konsulters konflikthanteringar. I konflikthanteringens inledande processteg genom att skapa förutsättningar för konstruktiva och fungerande feedbackprocesser. I stegen samla in, analysera och åtgärda genom att arbeta med feedbackens faktiska innehåll.   Nyckeln till framgångsrik konflikthantering tolkas vara att konsulten lyckas få de inblandade att omtolka situationen de befinner sig i och se konflikten i ett nytt ljus. Sättet de konfliktinblandade ser problemet, är problemet.

No description available.

Uppsatsen behandlar det potentiella värdet av salutogenes inom systemteoretisk missbruksvård. Studien är en litteraturstudie där 13 artiklar inom ämnena salutogenes och systemteori, närmare bestämt familjeterapi, har granskats. Efter en kvalitativ innehållsanalys på det empiriska materialet kunde vissa kunskapsluckor och förbättringsmöjligheter identifieras. Både salutogenes och familjeterapi kan fungera på var sitt håll, men samtidigt kan det utläsas att salutogenes kan komplettera familjeterapi på ett väl fungerade sätt. Resultatet visar att genom att anlägga ett salutogent perspektiv på familjeterapeutisk missbruksbehandling kan ett bättre resultat uppnås. Genom att jobba med friskhetsfaktorer hos individen samt nätverk kan individens motståndskraft i form av Kasam stärkas, och därigenom teoretiskt förbättra behandlingsresultaten.

Sabina Wiklander (2020) Samverkans betydelse för systematiskt kvalitetsarbete. Specialpedagogsprogrammet, intuitionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö Universitet, 90 hp.

Denna uppsats behandlar barnperspektivets roll i socialsekreterares arbete med föräldrar med missbruksproblematik. Syftet med studien är att undersöka barnperspektivets roll i socialsekreterares kontakter med missbrukande föräldrar. Datainsamlingen har skett genom åtta kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på socialtjänstens beroendeenheter. Därefter har intervjuerna analyserats genom innehållsanalys. Den vetenskapsteori som använts i uppsatsen är konstruktivism och analysen har präglats av såväl ett barndomssociologiskt perspektiv som ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att de intervjuade socialsekreterarna anser att det viktigaste i att tillämpa ett barnperspektiv i deras arbete är att uppmärksamma om det finns barn i den missbrukandes närhet. Däremot är det mycket sällan som socialsekreterare vid beroendeenheten pratar med barn om hur de upplever förälderns missbruk. Slutsatsen av resultatet är att barnen uppmärksammas av socialsekreterarna men deras delaktighet och möjlighet att påverka sin situation är mycket begränsad.

<p>Syfte</p><p>Övergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn.</p><p> </p><p>Metod</p><p>En ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>Resultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen.</p><p>Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext. Andra aspekter som saknades i interventionerna var stabiliserande central attraktor (SCA), självstabiliserande och destabiliserande processer. I interventionerna beaktades således inte vad som var systemets stabiliserande kärna, det vill säga vad som upprätthåller systemet i balans och inte vilka processer som stabiliserar och destabiliserar systemet.</p><p> </p><p>Studiens betydelse</p><p>Sammantaget implicerar den här undersökningen att systemteoretiska interventioner för barn i behov av särskilt stöd behöver utvecklas teoretiskt såväl som praktiskt. Framtida forskning bör på ett teoretiskt plan använda sig av systemteori och dess termer för att kunna följa alla faser i en interventionsprocess. På ett praktiskt plan bör man försöka genomföra systemteoretiska interventioner för olika barn i behov av särskilt stöd i vilka man kontinuerligt uppmärksammar attraktorer för att på så sätt kunna hjälpa så många barn och ungdomar som möjligt i de system de vistas i.</p><p> </p>