No description available.

Projektarbetet syftar till att undersöka hur yngre elever, 7-10 år, upplever tid och vad de tycker är viktigt i mänsklighetens historia samt att utveckla ett tidsband över mänsklighetens historia som kan vara användbart i undervisningen av elever i åk 1-3.

<p>Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.</p>

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar. Vi är också inspirerade av fenomenografin när vi söker förskolebarnens beskrivningar av naturbegreppet.Resultatet av vår studie visar många olika beskrivningar av vad natur är för förskolebarn, samt att de har varierade kunskaper om naturen. Förskolebarnen har också olika upplevelser av naturen där de upplevde utevistelser utan mål eller syfte som mindre roliga. Erfarenheterna beskriver barnen utifrån sig själva, familjen och förskolan.

<p>Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.</p>

<p>The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests. This study showed a significant difference in average LOT-points and results in SE. Likewise, a significant difference was shown in average LOT-points and energy results. High LOT-points tend to give lower stress-points while low LOT-points are associated with high stress-points.  </p>

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.

Område: Vi lever i en värld som ständigt är i rörelse vilket medför bland annat att konkurrensen i omvärlden blir allt högre. Regeringen gav direktiv till Skolverket att införa entreprenörskap i skolan för att följa med i utvecklingen och ge Sverige en större konkurrenskraft mot övriga världen. Vadå, ska alla bli egna företagare nu? Det är inte tanken, entreprenörskap besår av mycket mer än bara företagsledning, siffror, ekonomi och business.   Syfte: Syftet med detta examensprojekt är att bygga en kunskapsbas gällande det entreprenöriella tänkandet utifrån att entreprenörskap är på väg att etableras som ett centralt begrepp i grundskolan. Vidare avses att utvärdera potentialen i den nyvunna kunskapen för att utifrån den påbörja ett manuskript som kan främja entreprenöriellt tänkande hos barn i sex-sjuårsåldern.   Metod: Vi har i detta examensprojekt använt oss utav den kvalitativa läran i form av: litteratur, undersökningar, intervju samt observation.   Slutsatser: Att skapa en fulländad bok är en lång process, men tack vare denna studie har kunskapsbasen blivit större och det påbörjade manuskriptet är ett steg i rätt riktning.

The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests. This study showed a significant difference in average LOT-points and results in SE. Likewise, a significant difference was shown in average LOT-points and energy results. High LOT-points tend to give lower stress-points while low LOT-points are associated with high stress-points.

The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical thinking’s aspect Cause and Consequence. The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11. The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different textbooks. This result also applied on the two curriculums. Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking. / Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som undersökningen har fokuserat på. Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel. Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Historia 1b ur GY11. Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen. Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna. Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.