Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar. Exempel på en modell som eleverna använder är att en kraft alltid verkar i ett objekts rörelseriktning. Resultatet visar också på att elevers egenskapade modeller är uppbyggda av logiska resonemang om varför det fungerar som det gör. Resultatet visar inte på några generaliserbara skillnader i elevers uppfattningar, mellan könen eller mellan elever som läser Fysik A respektive Fysik B. Slutsatser som gjorts är bland annat att de tankestrukturer eleverna skapat utanför skolans fysikundervisning verkar robusta i förhållande till de tankestrukturer som försöker skapats under fysikundervisningen. Och att vad kunskap i Fysik är behöver diskuteras och tydliggöras.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur svenska lärare förhåller sig till uppgifter som behandlar generaliserad aritmetik. Generaliserad aritmetik handlar om att upptäcka och generalisera underliggande matematiska strukturer i tal och räkneoperationer. Forskare på området menar att undervisning i generaliserad aritmetik i grundskolans tidiga år kan underlätta övergången till högstadiets formella algebra. Studien avser att undersöka vad lärare kan anse att uppgifter som behandlar generaliserad aritmetik kan bidra med till elevers lärande, hur lärare placerar uppgifterna i en tänkt progression i matematikundervisningen samt hur relevanta uppgifterna anses vara för främjandet av elevers algebraiska tänkande. Kvalitativa intervjuer har använts som metod.   Trots att generaliserad aritmetik i det närmaste saknas i läroplan och läromedel visar vårt resultat att området finns i lärares medvetenhet. Resultaten visar att bland de olika områden och förmågor som lärarna ansåg att uppgiften kunde syfta till påträffades även generaliserad aritmetik. Fortsatt visar resultatet att aritmetiska förkunskaper ansågs betydande för att ta sig an dessa uppgifter. Slutligen visar resultatet att vissa uppgifter ansågs mer relevanta för elevers algebraiska tänkande än andra beroende på vad uppgifterna ansågs syfta till för lärande, trots att alla uppgifter kan behandla generaliserad aritmetik. Både en mer traditionell syn på algebraämnet och en syn på att algebraämnet kan anpassas och påbörjas redan i de lägre årskurserna kunde urskiljas hos lärarna.

I matematikundervisning i svensk skola har läroboken en stor betydelse. Många lärare väljer att luta sin undervisning på en specifik lärobok och tillhörande lärarhandledning. Därav är syftet med denna studie att kartlägga hur tre vanligt förekommande matematikläroböcker introducerar elever i årskurs två i multiplikation utifrån de aspekter som enligt forskning kan vara kritiska i den inledande undervisningen. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv har läroböckerna kartlagts utifrån vilka metoder och representationsformer som används. I resultatet synliggörs att läroböcker inte alltid tar upp de aspekter som forskning anser är kritiska för förståelsen av multiplikationens en- och tvådimensionella objekt utifrån additivt och multiplikativt tänkande. Studien visar att den vanligast förekommande metoden är upprepad addition och att det inte alltid görs möjligt för elever att urskilja kopplingen till kommutativa lagen samt areamodellen som är viktiga i elevers förståelse inför den vidare matematikutvecklingen. Detta kan leda till att elever lär sig använda strategier som inte är utvecklingsbara och som riskerar att leda till att elever inte får tillgång till matematik och därmed hamnar i svårigheter. Resultatet visar vilka aspekter som är kritiska i undervisningen och att lärare bör vara medvetna om dessa i sitt val av läromedel.

This theoretical project will examine and describe the close relationship between Piaget'stheory of cognitive development, in particular the formal-operational stage, the topic ofcritical thinking and Anton Lawson's theory of scientific reasoning. Previous researchsuggests that the so-called scientific abilities are crucial for academic success in general andplay a key role in science related careers. The purpose of this study is to create an overview ofthe above described field of study and contribute to the research on to middle- and highschool student's ability to utilize scientific reasoning and how these skills relate to thesyllabus for physics in the Swedish education system at middle- and high school level. Inaddition, I briefly describe a research-based education approach that supports students'development of the ability to think scientifically, the Investigative Science LearningEnvironment (ISLE). Furthermore this project includes an English to Swedish translation ofLawson's Classroom Test Of Scientific Reasoning (CTSR) which is a test developed tomeasure students' ability to apply concrete- and formal-operational reasoning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklärares föreställningar omutbildningens roll för elevers kritiska tänkande och dess utvecklande. Vårt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år och tre lärare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lärarna att det kritiska tänkandet är ett ifrågasättande och en reflektion som fungerar såväl inom skolan och svenskämnet som utanför. Det utvecklas enligt lärarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tänkandet är enligt lärarna att våga ifrågasätta den information som man ställs inför. Det kritiska tänkandet fungerar även som ett verktyg för att tolka de budskap som andra människor sänder ut. Slutsatsen är att utvecklandet av kritiskt tänkande är svårt att ge enkla svar kring. Något som dock står klart är att det är hos eleverna svaren står att finna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna. Språket som redskap för tänkande uttalas av alla, men på olika sätt. Kommunikation finns med i allas sätt att beskriva vad som görs för att uppmärksamma elevers tänkande, och är överhuvudtaget centralt och återkommande i alla delar av de tre intervjuerna. Sammanfattningsvis blir relationen mellan tänkande, språk och kommunikation synlig i alla de tre lärarnas intervjuer.

Enligt tidigare forskning kan algebraundervisning i lågstadiet om obekanta tal utveckla missvisande förståelse hos eleverna att symbolerna för alla variabler bara kan inta ett värde. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare i årskurs 1–3 utformar och diskuterar undervisning för elever i funktionellt tänkande som undersöker variabler med varierande värde. Tre enskilda- och tre par intervjuer med stimulated recall genomfördes med verksamma matematiklärare i lågstadiet. Kvalitativ analys utfördes med hjälp av funktionellt tänkande inom fyra praktiker av algebraiskt tänkande. I resultatet framkom det att algebraiska symboler och samvarierande kvantiteter inom funktionellt tänkande kan undervisas så tidigt som i årskurs 1. Samtidigt att likhetstecknets betydelse kan utmanas och undervisas med hjälp av samvarierande kvantiteter. Slutsatsen av resultaten belyser att om algebraundervisning i lågstadiet utökas med funktionellt tänkande gällande det algebraiska tänkandet kan eleverna vara bättre rustade för algebra i högre årskurser.

Multiplikation är ett av de fyra grundläggande räknesätten. Det har dock visat sig vara svårt för elever i grundskolan att förstå sig på, samt operera med multiplikation. Forskning har visat att svårigheterna bland annat kan bero på vilken förklaringsmodell av de två följande förklaringsmodellerna, endimensionella- och tvådimensionella förklaringsmodellen, som lärare väljer att grunda sin multiplikationsundervisning i. Arbetet syftar därför till att undersöka vilken av följande förklaringsmodeller som lärare grundar sin multiplikationsundervisning i, samt vilken förklaringsmodell som lärarna ser att elever väljer när de opererar med multiplikation. Inför denna studie har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer, där fem lärare från fem olika skolor har intervjuats. Resultatet visar på att det är den endimensionella förklaringsmodellen som dominerar undervisningen och som många elever dessutom väljer att använda sig av när de opererar med multiplikation. Lärarna och forskning är däremot eniga om att den tvådimensionella förklaringsmodellen ger en mer rättvis bild av multiplikation. Diskussionen visar på att lärarens val av undervisning i multiplikation påverkar elevernas egna val av förklaringsmodell vid operationer med multiplikation. Slutligen visar det sig att undervisningen troligtvis grundar sig i den endimensionella förklaringsmodellen när undervisningen behandlar multiplikation med mindre tal, vilket undervisningen i multiplikation i årskurs 3 gör.

Den här studien undersöker hur gymnasielärare tolkar och arbetar mot värdeordet nyanserat som finns i kunskapskraven för samhällskunskap. En kvalitativ metod har använts i studien som utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Teorier från Johan Sandahl, Maria Rönnlund et al. och Suzanne Parmenius Swärd används för att analysera empirin. Resultatet av studien är att de intervjuade lärarna tolkar nyanserat tänkande framförallt som en tankeförmåga. Det skaver mot tidigare forskning som belyser att nyanserat tänkande, utöver en tankeförmåga, är en språklig förmåga. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar att nyanserat tänkande, att ta olika perspektiv, är en demokratisk förmåga. Studien visar också att lärare arbetar på olika sätt för att elever ska vara nyanserade men att undervisningen huvudsakligen består av en social process i form av samtal och diskussion. Studien har också belyst att det är skillnad mellan prestation och förståelse. Att uppnå kunskapskraven för nyanserade resonemang och diskussioner är inte en garant för att kunna göra samma sak i ett annat sammanhang. Vidare har studien visat att det existerar ett forskningsgap kring nyanserat tänkande och att det behövs mer kunskap.

I den här uppsatsen resonerar jag kring chefers och ledares yrkeskunnande så som den kommer till uttryck i en universitetsmiljö i Sverige. Universitetet som berörs är ungt och ändå präglas det av liknande spänningar som flera andra lärosäten i landet. Det handlar om spänningsfält som påverkar allas vardag på flera olika sätt. För att kunna handskas med dessa spänningar och för att kunna utföra sitt chefs- och ledaruppdrag i en miljö som är fylld av dilemman måste chefer och ledare visa färdighet, förtrogenhet och omdöme – tre aspekter av yrkeskunnande. En av frågorna som har drivit mig i uppsatsarbetet har berört chefs- och ledarskapsprogram och vilka inslag behövs i sådana kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en kontinuerlig utveckling av chefers och ledares yrkeskunnande.