Barnlitteratur är ett förekommande verktyg inom förskolans verksamhet, litteraturen kan tillgängliggöra och lyfta olika område som berör vardagens verkligheter, men kan även öppna upp för fantasi som barn kan reproducera i sin värld. En text och dokumentationsstudie genomförs utifrån ett normkritiskt perspektiv på hur normer reproduceras i barnlitteratur. Studien baseras på barnboksserien skapad av författaren Mattias Edvardsson och illustratören Matilda Salmén. Syftet med undersökningen är att synliggöra vilka normer som reproduceras i barnlitteratur genom text och illustration. Denna studie genomförs med en normkritisk metod och behandlar vilka normer som reproduceras och vilka normer som utmanas i barnlitteratur, samt hur genus och omsorg framställs genom ett normkritiskt perspektiv. Metoden som används belyser våra tolkningar av normproducering i barnbokserien och samhällsnormer behandlas utifrån genus, omsorg, sociala regler och mönster. Bokserien reproducerar en variation på hur normer behandlas och ifrågasätter den normalisering som förekommer i vardagen. Bokserien gestaltar en mångfald som kan generera en tillåtande miljö för pedagoger i förskolan att tillsammans med barn behandla utmanande framställningar av normer.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera några pedagogers tankar om begreppet metakognition i förhållande till sin egen och elevers utveckling och lärande. Studien presenterar några valda delar av forskningen om metakognition och hur denna kan knytas till barnets utveckling och lärares undervisning. Några rapporter om skolutveckling presenteras också helt kort. Tre specialpedagogiska teorier presenteras inom ramen för det teoretiska perspektivet. En kvalitativ metodansats har använts och studiens empiriska data består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger med olika bakgrund och erfaren-heter. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar. Analysprocessen resulterade i fem teman: Ett abstrakt begrepp; metakognitiva uttryck i lärarens praktik; en gemensam bas; hinder och skyddsfaktorer; anpassningar och stödstrukturer. Att studera hur några lärare förhåller sig till metakognition i relation till den egna praktiken kan bidra till att öka förståelsen för läraruppdragets komplexitet och möjligheter till utveckling av detsamma. Det kan bli ett stöd till skolorganisationer när de planerar undervisning för elever och fortbildning för lärare så att de kan utveckla sin praktik i en riktning som gör att alla elever har möjlighet att bli ägare av sitt eget lärande. Studien visar att pedagogerna har varierande kunskaper och erfarenheter av metakognition. De ser ett behov av att prioritera pedagogiska och didaktiska frågor i det kollegiala utvecklings-arbetet. I förhållande till sin praktik varierar deras kunskaper om metakognitiva insatser och lärstrategier. Informanterna upplever att lärarens roll för elevernas möjlighet att vara metakognitiva i klassrummet är avhängigt lärares kunskaper om metakognition och deras förmåga att medvetet införliva metakognitiva strategier i klassrummet. Förutsättningarna för att arbeta processinriktat är enligt dem beroende av en organisation som är inlyssnande, tillitsfull och inkluderande. De ser att stödstrukturer som hjälper elever att planera, driva arbetet framåt och reflektera över process och resultat är viktiga för att metakognitiv aktivitet ska främjas. I sina respektive verksamheter menar de att det finns olika stor medvetenhet om att arbeta på detta sätt. Informanterna upplever att ämnesöverskridande verksamhet och processdrivet arbete bidrar till att utveckla metakognitiva färdigheter och erfarenheter på ett bättre sätt än traditionell undervisning. De anser att elever behöver få in en vana att reflektera och tänka om sitt lärande tidigt för att bli ägare av sitt eget lärande.

Syftet med studien är att ta reda på vilka lösningsstrategier elever i årskurs 3 väljer att använda i division med hjälp av forskning. Studien syftar även till att redogöra kopplingar till elevernas multiplikativa tänkande och ta reda på om det finns samband mellan brister i division och brister i det multiplikativa tänkandet. Resultatet analyseras genom teorierna kognitivism och konstruktivism, detta för att få en förståelse kring hur elever tänker och varför de tänker som de gör. Den metod som används i studien baseras på en divisions strukturerad diagnos och semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 3. Undersökningen inleddes med en pilotstudie, vilket bidrog till justeringar som stärkte studiens kvalite. Utifrån resultatet framgick det vilka lösningsstrategier som var mest förekommande, hur det multiplikativa tänkandet blev synligt och hur brister inom detta påverkar elevers lösningar vid divisionsuppgifter. Resultatet visade en spridning på olika lösningsstrategier, där vissa strategier visade sig vara mer gynnsamma än andra. Dessutom synliggörs det kopplingar mellan korrekta och felaktiga resultat, till elevers multiplikativa tänkande. Studien avslutas med en diskussion där metodval och genomförande kritiskt bedöms. Vidare diskuteras studiens resultat som förs samman med forskningen, där slutsatser kunde dras och validiteten ifrågasättas.

Syftet med studien har varit att undersöka hur matematiklärare utformar sin undervisning, därtill lärobokens användning, i avseende att analysera om en konkretiserad undervisning stöttar elevers abstrakta tänkande. Utgångspunkten i studien har varit Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet har varit i form av observation och intervju. Observationerna har varit i fyra parallellklasser, i årskurs 4, och intervjuerna med tre verksamma och behöriga matematiklärare från mellanstadiet. Empiri samlades in och analyserades med hjälp av en djupgående tolkning av datan. Studiens resultat pekar på att undervisningen i matematik är till viss del anpassat för att stötta elevers abstrakta tänkande. Däremot är undervisningen utformad för att läroboken ska vara dominerande. Slutsatsen av denna studie är att lärarna försöker innefatta varierande metoder och strategier i undervisningen för att främja elevers lärande, dock förekom en del begränsningar vilket medförde att eleverna utförde samma aktiviteter. Grundtanken med studien var att uppmärksamma och synliggöra matematiklärarens arbete, samt belysa elevers konkreta och abstrakta tankesätt.

Denna studie syftar till att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv analysera hur olika karaktärer i svenskämnets läseböcker för årskurs 2 framställs. Detta görs via en kvalitativ textanalys av både text och bild i böckerna Diamantjakten, Kolla, en tidsmaskin! och Hemligheten. Frågeställningar studien har sin utgångspunkt i är följande: 1. Vilka genusnormer och normer för etnicitet kommer till uttryck i läseböckers karaktärer?2. Vilka didaktiska potentialer finns i böckerna för att eleverna ska utveckla ett normkritiskt tänkande? Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt har en analysmodell konstruerats och använts som grund i analysen av de tre läseböcker för årskurs 2. Resultatet visar på att läseböckernas karaktärer till viss del befäster genusnormer, samtidigt som de i vissa fall är normbrytande. Samtliga böcker utspelar sig i en svensk kontext och västerländsk miljö. Karaktärer av icke- västerländsk etnicitet framställs och synliggörs endast i böckerna utifrån utseende i illustrationerna och namn i texten, men inget utrymme ges till andra traditioner och kulturer. Resultatet visar även på att böckerna bär didaktisk potential där läsaren får utveckla ett normkritiskt tänkande i att ifrågasätta normer kring vad som anses kvinnligt och manligt samt stereotyper om etnicitet. Läsaren får även möjligheten till att utveckla sin förmåga att reflektera över vad texten har i avsikt att förmedla och utveckla den kritiska medvetenheten. Vår förhoppning med denna studie är att väcka ett intresse hos läsaren och lärarkollegor att medvetet välja böcker med didaktisk potential i arbetet kring barns lärande och utveckling till att bli framtida världsmedborgare. Vi vill belysa vikten av att kunna tänka normkritiskt och välja litteratur som väcker intresse hos barnen och där barnen få känna igen sig själva och se andra i den litteraturen de möter.

Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.

Programmering introducerades höstterminen 2018 i grundskolans kursplan för matematik. Flertalet rapporter lyfter problematiken med att lärare känner ett kompetensutvecklingsbehov för ämnet samt att på majoriteten av skolorna så är inte programmering implementerat i rätt omfattning. Syftet med denna undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med fyra behöriga lärare i matematik som undervisar på högstadiet. Studien har en fenomenografisk inriktning där fokus har varit på begreppen uppfattningar och kontextualitet. Analys av resultatet har genomförts med hjälp av tematisk analys utifrån studiens frågeställningar.Resultatet av studien visar att samtliga lärare uttrycker osäkerhet i att undervisa i programmering. Genomgående ligger osäkerheten i lärarnas egna bristande ämneskunskaper. Lärarna upplever att de behöver mer fortbildning kring programmering och hur det kan kopplas till undervisningen av andra matematiska områden. Flera av lärarna önskar också tydliga lektionspaket och mer exempel på hur undervisningen kan genomföras. Elevers datalogiska tänkande är något som samtliga lärare uttrycker är något som kan förbättras genom programmeringsundervisningen. Det datalogiska tänkandet har eleverna sedan nytta av i problemlösningsuppgifter inom andra matematiska områden. Lärarna är också av uppfattningen att elevers uthållighet för problemlösning kan stärkas med hjälp av programmering.Tidsbrist i både undervisning och planering är något som samtliga lärare uttrycker är ett hinder med att programmering har tillkommit i matematikämnet. Svårigheter med bedömning och bedömningsuppgifter är också ett stort hinder. Trots dessa hinder uttrycker lärarna en positiv inställning till att programmering kommit in i matematikämnet.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.

I denna undersökning besvaras frågorna om elevers och lärares attityder och åsikter omanvändningen av historiska datorspel i historieundervisningen samt om elever som spelarhistoriska datorspel i grupp ger uttryck för historiskt tänkande. De teoretiska perspektivenär grundade i såväl historiedidaktisk forskning om huruvida historiska datorspel kan varahjälpsamma verktyg i historieundervisningen som historiedidaktik enligt den Anglo-Amerikanska traditionen. Metoden följer en kvalitativ ådra med observationer ochintervjuer. Undersökningen är genomförd med hjälp av sex elever och två lärare från enIT-inriktad gymnasieskola i nordvästra Skåne. Resultaten visar att både elever och lärareär positivt inställda till användningen av historiska datorspel i historieundervisningensamtidigt som de ser och är medvetna om de potentiella nackdelarna. Dessutom visarresultaten att elever i större utsträckning visar en grundläggande antydan på historiskttänkande när de spelar historiska datorspel tillsammans i grupp.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.