Studien syftade till att undersöka och belysa hur FM:s ledarskap uppfattar och beskriver FM:s lärandemiljö och samtida utmaningar. Studien avsåg även att genom sina fynd, visa på indikativa linjer kring hur ett ledarskap som främjar lärandemiljön och möter samtidens utmaningar kan förstås. Det empiriska underlaget bestod av en enkätundersökning där 55 officerare med mångårig ledarerfarenhet inom FM deltog. Dessa var indelade i två grupper. Studien hade en tvärvetenskap-lig metodologisk ansats och omfattade både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Analyserna av de två gruppernas svar visade att lärandemiljön kräver beteendeförändringar som utmanar ledarskapet och ifrågasätter nuvarande strukturer och institutionella tänkande. Resultatet relaterades till senare forskning – i fokus stod de centrala tankarna kring vad som kännetecknar dynamiska lärandemiljöer och adaptivt ledarskap. Slutsatserna indikerade att lärandemiljön och beteendeförändringar påverkar nytänkandet och den kollektiva kunskapsutvecklingen – och aktualiserar ett förändrat sätt att tänka och förstå ledarskap. / Theories on knowledge development, adaptation and innovation have connections to transforma-tional leadership and recent military research on contemporary warfare. The thesis explores the learning environment, and describes the behavioural changes that supports and fosters dynamic thinking and adaptive problem-solving in a military organization. In a survey, two groups of lead-ers conceptions of the Swedish Armed Forces (SwAF) prerequisites where compiled and com-pared. The survey consisted of quantitative and qualitative methods. The results indicated leader-ship challenges within SwAF.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vikten av kreativt tänkande, dess relation till problemlösningsförmågan och den relationella förståelsen. Problemlösningsförmågan är en förmåga som understryks i läroplanen för matematik årskurs 4-6, därmed undersöker vi relationen mellan det kreativa tänkandet och problemlösningsförmågan. Undersökningen har gjorts genom att initialt skapa tre frågeställningar och därefter söka data från olika peer-reviewed forskningsartiklar på engelska mellan årtalen 2019–2023 från databaser som ERC, JSTOR, ERIC från olika delar av världen. Forskningen har granskats och sammanställts för att ge svar på frågeställningarna. Under den systematiska sökningsprocessen har vi stött på nya begrepp som open ended och heuristik som visat sig ha en nära relation till problemlösningsförmågan samt det kreativa tänkandet. Utöver det har Skemps lärandeteorier om instrumentell och relationell förståelse satt grunden för vår systematiska sökprocess. Resultatet påvisar att det kreativa tänkandet utvecklas efter arbete med problemlösningsförmågan samt öppna frågor. Det kreativa tänkandet kan i sin tur relateras till en relationell förståelse. De empiriska studierna påvisar att lärare brister i sin kunskap om hur man kan utforma matematiska problem som utvecklar ett kreativt tänkande hos eleverna. De valda empiriska studierna är genomförda i utlandet och Sverige skulle dra nytta av liknande forskning för att stötta pedagogerna i elevernas utveckling mot ett kreativt tänkande som står emot den snabbt utvecklande värld som väntar efter avslutad skolgång.

Enligt kursplanen för historia i årskurs 7-9 ska eleven kunna uppvisa ett tiotal förmågor utöver det historiska innehållet för att uppnå den lägst godkända kunskapsnivån E. Forskning visar att elever har svårt att konstruera historisk kunskap, samt att ämnesinnehållet ofta är tunt beskrivet. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med forskning och litteratur utifrån en historiedidaktisk kontext. Empirin är inventerad genom en hermeneutisk metod och har analyserats med historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Enligt historiskt-tänkande teorin är tankebegrepp redskap för att organisera och hantera det historiska tänkandet och framställandet. Exempel på ett begrepp som studien behandlar är orsak-konsekvens. Totalt studeras sex olika tankebegrepp. Studien syftar till att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som kan användas i historieundervisningen utifrån historiskt tänkande teorins fokusering av tankebegrepp. Studiens resultat visar bland annat att undervisningsmetoder och strategier som skildrar innehållet ur flera perspektiv, ställer frågor som öppnar upp för analys istället för fakta, samt undervisar dem explicit i undervisningen är faktorer som skapar förutsättningar för att stärka elevers förmågor att framställa och organisera sina historiska kunskaper.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera och analysera ett fastighetsbolags tillvägagångssätt i utvecklandet av nya tjänster och sedan ge konkreta förslag på hur denna process kan förbättras. Dessa förslag har sedan till syfte att kunna hjälpa bolaget i framtagandet av tjänster som ska matcha användarens behov och leda till en minskad risk att lansera tjänster som floppar. Forskningsfrågor:  (1) Hur arbetar fastighetsbolaget idag med tjänsteutveckling?  (2) Hur kan fastighetsbolaget öka förståelsen för sin målgrupps behov och nyttja den ökade förståelsen i utveckling och implementering av nya tjänster? Metod: Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod där två semistrukturerade intervjuer, två observationer och en workshop har utformats till studiens empiriska syfte, samt har två andra företag granskas via sekundärkällor. Studien har också stora drag av aktionsforskning då författarna tillsammans med samarbetsparterna har arbetat fram en strategi för fastighetsbolagets framtida innovationsprocesser, där de har haft en nära relation och blivit en del av bolagets verklighet.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>matematik</p>

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>Matematik</p>

This study researches questions concerning arts education and critical thinking. The study poses two questions. What strategies for critical thinking are revealed in conversation with five art educators? And how can art education be a suitable platform for critical thinking?  The Swedish school authorities have set out strong general guidelines concerning the need for schools to develop students skills in critical thinking. This subject is traditionally focused on the social sciences yet this study wants to go into how critical thinking may be integrated and used in art education. The data from the study is presented in six themes; “self reflection”, “conscious planning”, “making the many perspectives visible”, “giving space for individual expression”, “trust, safety and relationships”, and “norms”. These themes are then critically appraised in the light of “norm criticism”, a contemporary social theory that works with questioning the societal norms around subjects such as gender, race, sexuality. The study shows many important strategies for critical thinking in the concerned group of educators. The educators assert the need for appropriate planning, creating a safe and encouraging space for students to express their thoughts and feelings in their art work and in critical analyses of pictures and discussions concerning societal norms. Although the study has its limitations – it’s based on data from a small group, who were partly selected out of their interest in the subject of critical thinking – it suggests that there are many good reasons to work more deeply with critical thinking in art education. Art education also has the advantage of creativity and the work with picture analyses. Using their own individual expression students may learn a more intimate understanding of what critical thinking really means, not only as a mere thought process, but a bodily, practical understanding. Further studies would be good and could e.g. include an ethnological study of the current condition of critical thinking in Swedish art education of today. The study includes a figuration which is inspired by theme ”trust, safety and relationships” and is called  ”Trygga rum”, “The Safe Space”. “The Safe Space” a three part sculpture made out of a combination of metal and textile in the shape of cocoons (and sound installation), representing the qualities of safety as a crucial part of the processes of developing critical thinking.

Undervisningen i gymnasieskolan har ett mål att förmedla kunskaper och värden som samhället vilar på, samtidigt ska eleverna utrustas med ett kritiskt tänkande för att kunna granska påståenden och förhållanden. Detta kan ses som ett dubbelt uppdrag i skolan och denna uppsats syftar till att belysa hur läroböcker i samhällskunskap, som riktar sig mot yrkesförberedande respektive studieförberedande elever, hanterar det dubbla uppdraget i framställningen av demokrati och medborgarskap. Fyra läroböcker har använts i undersökningen och analyserats med hjälp av diskursanalys och Chantal Mouffes teori om demokrati. Analysen visar att läroböckernas föreställning av demokrati karaktäriseras av representativ demokrati med medborgerliga rättigheter som yttrandefrihet, likhet inför lagen och allmän rösträtt. Alternativa sätt att konstruera ett demokratiskt samhälle exkluderas och olika tolkningar och perspektiv kring demokratiska principer saknas i läroböckerna. Kritisk tänkande riktas mot det som hotar det rådande demokratiska samhället, exempelvis direktdemokrati, politiska åsikter som inte respekterar yttrandefrihet och rättssäkerhet samt trakasserier och personliga påhopp mot politiker. Därmed undviker läroböckerna till stor del ett kritiskt tänkande mot den föreställda demokratin och det rådande demokratiska samhället, i synnerhet i läroböckerna som riktar sig mot yrkesförberedande elever.

Denna studie handlar om hur lärare kan arbeta för att främja ett kritiskt förhållningssättbland eleverna genom bildundervisning. Ett kritiskt förhållningssätt innebär inte endast enförmåga att kritiskt granska och bedöma information, utan handlar även om problemlösning,självinsikt och att våga formulera sina egna åsikter, och det handlar om förmågan att kunna se sakerur någon annans perspektiv.Med utgångspunkt i att hitta en ingång till bildundervisning som handlar omkommunikation, tolkning och analys, snarare än praktiska hantverkskunskaper, så utforskas detkritiska tänkandet. Vad det egentligen innebär, varför det är nödvändigt att lära ut, de storamöjligheterna att koppla det till bildämnet. Omständigheter som först verkar som hinder för attarbeta med kritiskt tänkande blir till ingångar att reflektera över vad som prioriteras iundervisningen. Studien består av uppsatsen och en gestaltning, som visades underlärarprogrammets examensutställning på Konstfack under januari 2019.Gestaltningen är ett utforskande av det begränsade perspektivet. Det är inte alltid lätt atttänka kritiskt kring en situation och försöka se den ur någon annans perspektiv. Genom att fysisktbegränsa betraktarens perspektiv med beskurna bilder och en objekt gömt i en låda ville jag tvingafram en medvetenhet om hur inskränkta ens perspektiv på omvärlden kan vara.Uppsatsen är baserad på en fokusgruppintervju med bildlärare och studenter. Syftet är attbidra till att hitta nya sätt att uppmärksamma och jobba med kritiskt tänkande i bilden, genom attbesvara följande tre frågeställningar:- Hur definierar fokusgruppen, bestående av två bildlärare och en bildlärarstudent, kritiskttänkande?- Vilka möjligheter respektive svårigheter ser fokusgruppen med att utveckla ett kritisktförhållningssätt bland elever - genom bildundervisningen samt undervisning som helhet?- Hur kan man utveckla arbetet med kritiskt tänkande i bildundervisningen?

The main purpose of this master thesis is to examine how high school students think when they independently are evaluating information for a school assignment. We examine what types of sources they use, and what their reasons are. Besides that we also examine what sorts of criteria they use when evaluating if a source is usable, and if there are any other factors that can have an influence for their choice of material. We have done a qualitative study with 23 students, where the students wrote down their answers in a questionnaire containing wide open questions. We have created our own tool for analysing the material by extracting the most general things in our chapter of earlier research, concerning the three questions which our study is based on. The result shows that the students trust literature and primary sources. Our students also make extensive use of the Internet, but they are sceptical of its trustworthiness. They trust sources of authority, and they make independent evaluations concerning the credibility by comparing sources with each other. The students use a great number of criteria when they are evaluating sources, which indicate that they examine their sources very thoroughly. We can also see a number of factors that can have an effect on the students when they are judging a source’s relevance. The result also shows that our students are really good at evaluating sources, and that training in critical thinking improves the students’ source critical consciousness. / Uppsatsnivå: D