In this Master thesis interest is directed towards approaches toinformation literacy (IL) and critical thinking in the educationalactivities of university libraries. The aspiration of universitylibrarians to promote the critical abilities of students isproblematized. At the center of attention is the project“Lärandemål för informationskompetens” [Learning outcomes forinformation literacy], which in 2006 was carried out incollaboration between the Swedish university libraries, in responseto the educational reforms connected to the Bologna Process.Through the discourse analytical framework of NormanFairclough, documents related to the project “Lärandemål förinformationskompetens” are studied in order to identifydominating approaches to IL. The purpose is to investigate anddiscuss the possible implications of the dominating perspectives,with regard to the development of critical thinking amongstudents.The study results in the identification of two main discourses, thestandardization discourse and the discourse on employability. Bothof these discourses are seen to be connected to two overarchingdiscourses also identified in the study, the market discourse andthe discourse on information overflow.In conclusion, it was found that the objectivist and positivistepistemology underlying the dominating perspectives, in severalrespects is counterproductive to the aspiration to promote criticalthinking among students. A social constructionist approach issuggested as an alternative. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine and understand how teachers of younger children view the concept of critical evaluation of information and how their interpretations of the concept relate to their teaching. The need for the development of children’s ability to critically evaluate has been emphasized through research as well as the need for collaboration between teachers and librarians in order to help pupil’s process information into knowledgeThe study has a socio-cultural perspective and the material was collected through observations and qualitative interviews with teachers. The results of the study indicate that many teachers experience uncertainty when it comes to the area of critical evaluation and that they do not teach the subject to any substantial extent. Although there is a new curriculum which clearly raises the question, the issue of critical evaluation is paid comparatively little attention by the teachers. There are, however, teachers who express an interest in the subject. Generally, the teachers think of the critical evaluation of a source as a way to decide what to believe, but other aspects can be distinguished. Some speak about critical evaluation as attitude towards information. A potential way of incorporating critical evaluation into teaching is, according to the teachers, to have a continuing dialogue around the subject with the children.It is likely that teachers need further education within the area of critical evaluation in order for a method development to take place. / Program: Bibliotekarie

Humor som en hälsofaktor har varit känd sedan antiken och dess välgörande effekter både fysiska och psykologiska är numera välkända. Att använda sig av humor i vårdrelationen och i arbetslaget är positivt men det är inte alltid helt lätt att göra det. Trots detta finns det inga riktlinjer om humor eller metoder om hur den kan användas. Hur upplevs humor av patienter och vårdpersonal och vilka funktioner har humor? Vilka metoder använder sig vårdpersonal av för att medvetet använda humor i vårdarbetet? Syftet är att beskriva upplevelsen av humor, dess funktioner och metoder som kan omsättas i det praktiska vårdarbetet. Denna uppsats är en litteraturgranskning med kvalitativ ansats. Analysen av tretton artiklar om patienters och vårdpersonals upplevelser av humor och dess funktioner har resulterat i fem teman; interaktion, känsloutbyte, välbefinnande, det existentiella samt praktiska och konkreta metoder. Humor fyller viktiga funktioner för människan i allmänhet och för omvårdnad i synnerhet. Humor skapar gemenskap, tillit och ökar följsamheten. Humor underlättar känsloyttringar av många slag och kan vara en hjälp att se mening i tillvaron och hitta lösningar i svåra situationer. För vårdlaget kan humor svetsa samman och stärka samarbetet på samma sätt som för patienten. Att inbjuda med ett leende, att använda sig själv som instrument för humor, att skoja om sina egna tillkortakommanden och att våga bjuda på sig själv är bra råd för den som vill använda humor mer medvetet. Att veta att sorgen och tårarna kan finnas nära och att vara lyhörd, är viktig kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.</p>

<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande</em>, <em>slutledningsförmåga</em> och <em>referenshantering</em>. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande, slutledningsförmåga </em>och <em>referenshantering. </em>Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.