Programmering har introducerats som ett nytt delmoment i den svenska läroplanen sedan2018. Denna fallstudie har därför fokuserat på elevers förståelse för programmering iintroducerande undervisning. Detta för att hjälpa lärare att få en bättre förståelse för hur de kanimplementera programmering i sin undervisning. Teorin datalogiskt tänkande har använts somgrund för analys av datamaterialet, för att identifiera elevers inkrementella och iterativa processsamt testa och felsöka processen. Teorin användes också för att identifiera elevers förståelse förprogrammeringsbegrepp. Insamlingen av datamaterialet utfördes med inspelningar av eleversskärmar och samtal, medan de introducerades till programmering i Scratch. Resultatet visadepå att elever hade svårigheter med vissa programmeringsbegrepp. En slutsats var även attprogrammeringsprocesserna var beroende av varandra för att utvecklas. / Programming is since 2018, a new subject in the Swedish curriculum. This case studytherefore focuses on students’ understanding of introductory programming, to help teachers geta better understanding of how to teach and assess the subject. The theory computationalthinking was used as a foundation for identifying the students’ incremental and iterative processas well as their testing and debugging process. It was also used for identifying the students’understanding of programming concepts. The data for this study was collected throughrecordings of students’ screens and conversations, while introducing them to programming inScratch. The results showed that students had some difficulties with some programmingconcepts. Furthermore, the results showed that the processes were dependant on each other’sdevelopment.

Programmering är idag en viktig del av elevers kunskapsutveckling i ett digitaliserat samhälle. Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka elevers möjligheter att utveckla sina matematiska kunskaper genom programmering samt synliggöra vilka utmaningar som framkommit gällande att arbeta med programmering inom matematik i åldrarna 9–13 år. 17 vetenskapliga artiklar, en bok samt ett konferensbidrag studerades för att ge en översikt av programmeringens roll i relation till matematikundervisning. Resultatet visade att programmering kunde ha en positiv inverkan på elevers matematiska kunskapsutveckling och motivation. Det finns dock en osäkerhet och bristande kunskap hos dagens lärarkår om hur programmering som medel för kunskapsutveckling i matematik kan genomföras i klassrummet. Slutsatserna var att elever behövde få arbeta aktivt med kreativa programmeringsuppgifter för att det skulle ske en kunskapsutveckling, vilket krävde stor kompetens hos lärarna. Därtill var ett integrerat arbetssätt mellan matematik och programmering gynnsamt för eleverna.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet.Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet.Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande.Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande.

Syftet med denna studie är att utforska hur anställda inom fritidshem arbetar med elevers kritiska tänkande kring ideal och normer som synliggörs via sociala medier och hur de resonerar sinsemellan samt med eleverna kring detta fenomen. Vi riktar in oss speciellt mot sociala medier, hur det används av elever, vilka för och nackdelar det kan bringa, hur fritidshemmet arbetar med det, hur ideal och normer framhävs av unga användare av sociala medier samt hur det kritiska tänkandet används. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre skolor för att inhämta vår empiri. Empirin består av fyra lärarintervjuer och nio elevintervjuer där endast sex av elevintervjuerna används i undersökningen. Forskning och resultat visar skillnader på exempelvis hur tjejer och killar använder sociala medier, hur fritidshemmet arbetar med att hitta strategier och förhållningssätt för användningen av sociala medier samt vilka för- och nackdelar sociala medier kan innebära för unga användare.

Förskolans läroplan (Lpfö-98) och Läroplan för Grundskolan (Lpo-94) betonar att barn förankrar matematikinlärningen i de vardagliga situationerna och tar vara på vardagsproblemens möjligheter. Problemlösningsförmågan i matematik utvecklas i samtal om vardagsproblem och där barnen är aktiva. Eftersom barnens förhållningssätt till kunskap och lärande formas i förskolan är det viktigt att deras möte med matematiken fokuserar på problemlösningar som har anknytning till deras kunskaper och erfarenheter.Med denna undersökning försöker jag beskriva hur några barn i förskolan uppfattar vardagsmatematik och hur de löser problem med matematiskt tänkande.Jag valde att använda mig av intervjuer med barn (5-6 år gamla) samt observationer på förskolan. Konkreta föremål, barnens teckningar och berättande kring problemlösningar har varit till stor hjälp. Undersökningen varade i fem veckor där barnen, i en grupp på sex, deltog i arrangerade inlärningstillfällen i matematik. Under tiden genomfördes också intervjuerna då de svarade på tre frågor kring matematik.Analysen av insamlade data visade att barnen var fantasifulla och kreativa och löste matematiska problem på olika sätt. I problemlösningarna användes de fyra räknesätten som division, multiplikation, addition och subtraktion fast barnen inte var medvetna om detta. Min undersökning visar att barn tänker matematiskt långt innan de börjar skolan fast Piaget menar att de utvecklar ett systematiskt och logiskt tänkande i åldrarna sju till elva . Barnen som deltog i undersökningen var 5-6 år gamla.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete. Resultatet av mitt arbete är att elever gynnas av att ha skönlitteratur i undervisningen samt att valda metoder gynnar elevernas förmåga att röra sig mellan olika föreställningsvärldar.

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.

AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor