Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.

Denna studies syfte är att, utifrån ett ramfaktorteoretiskt tänkande, undersöka hur lärare upplever att läroplanen och elevgruppen påverkar geografiundervisningen som behandlar Sverige, Norden och Europa i årskurs 4-6. Studien behandlar vilka tillgångar och hinder lärare upplever att läroplanen utgör i geografiundervisningen, samt vilka anpassningar lärare upplever att de gör utifrån elevernas bakgrund och erfarenheter.   Studien är baserad på analys från fyra verksamma lärare i årskurs 4-6. Två lärare är verksamma i mångkulturella klassrum och två lärare i homogena klassrum, detta för att jämföra lärares anpassningar utifrån elevgrupp.   Samtliga lärare i studien anser det vara en tillgång att centrala innehållet behandlar Sverige, Norden och Europa i geografiundervisningen i årskurs 4-6 på det sätt att man börjar i närområdet och utvidgar ämnesinnehållet därifrån. Liknande menar lärarna att en mångkulturell elevgrupp utgör en tillgång i geografiundervisningen då eleverna kan bidra med perspektiv från olika delar av världen Däremot upplever lärarna att läroplanen kan utgöra ett hinder då det blir svårt att följa upp elevernas intressen som ofta kan ligga utanför Europa. I analysen framkommer det att elevernas intressen påverkas av elevgruppens härkomst, tidigare erfarenheter av ämnet, medieanvändning samt resor eleverna gjort. Utifrån dessa intressen hävdar lärarna att de gör anpassningar på olika sätt. Ytterligare en aspekt som framkom av denna studie är att lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens vidare för att vara verksamma i de rådande klassrummens geografiundervisning i årskurs 4-6. Studien visar inga stora skillnader kring lärarnas åsikter hos de verksamma i multikulturella kontra homogena klassrum.

I Sverige publicerades ett beslut av regeringen angående digital kompetens och programmering som kommer att stärkas i utbildningen. Enligt Skolverket kommer programmering inte att bli ett nytt ämne i grundskolan utan det kommer det vara en del av matematik och teknik.  Denna studie syftar till att gynna med ämnesdidaktisk kunskap om programmering teknikämnet. Denna förankras genom att intervjua fem lärare med behörighet i teknik för årskurserna 7–9 som har erfarenheter av programmering i sin teknikundervisning och de lärarna beskriver och reflekterar över sina perspektiv angående hur de tolkar begreppet programmering och hur de arbetar med programmering i teknikämnet utifrån sin egen undervisningspraktik. För den här studien används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna betonar programmering som en viktig färdighet för eleverna att lära sig för att lösa olika problem i sitt vardagsliv. De använder blockprogrammering som utgångspunkt och givetvis poängterar de att skriva kod ska vara nästa steg. Lärarna tillämpar olika hjälpmedel och verktyg att undervisa programmeringsbegrepp och datalogiskt tänkande. Undervisningen leder eleverna att utveckla förmågor och färdigheter i att läsa och tolka programmeringen och problemlösning. Dessa färdigheter redovisas genom att arbeta med dialog, samspel och reflektion i undervisningen.

<p>Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.</p>

<p><p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.</p></p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.

Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt. Under vårterminen 2013 genomförde jag fyra lärarintervjuer som berörde elevers syn på demokrati, samt lärarnas syn på kritiskt tänkande. Resultatet visade att samtliga lärare tycktes medvetna om betydelsen av kritiskt tänkande och att de i sin undervisning uppmuntrade eleverna att utveckla denna förmåga. De uppfattade också att elever ansåg demokrati vara något abstrakt och att de inte var samhällsengagerade. Slutsatsen blev att elever bör få förståelse för det kritiska tänkandets betydelse. Lärare bör även skapa ett klassrumsklimat, där eleven i dialog med andra tillåts pröva sina idéer och därigenom utveckla sitt kritiska tänkande.

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.