Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.

AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor

Datorer finns överallt i det e-postmoderna samhället och hur man kan förmå dessa tanklösa maskiner att göra som man vill är en tillämpad form av datalogiskt tänkande. Skolsystem världen över försöker få ungdomar att utveckla förmågor som att programmera och använda internet på ett säkert sätt, men det finns i dagsläget mer politisk vilja än vetenskapligt kunnande gällande hur detta bäst genomförs. Det här utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i kognitiv belastningsteori och hur man skapar de bästa förutsättningarna för elevers långtidsminnen att ta till sig önskad kunskap. Dessa förutsättningar kompletteras med två teorier om elevers motivation – ’hur’ kommer före ’varför’ samt programmering som ett skapande ämne – för att utforma lärsituationer där eleverna får en ärlig chans att lyckas. Målet var att eleverna skulle få en rolig och enkel introduktion till att börja förstå och tillämpa programmering. Utvecklingsarbetet omfattar utvecklandet av en lektionsserie som genomfördes med en elevgrupp på 27 elever i årskurs 7 som till vardags undervisas av författaren. I undervisningen introducerades eleverna till grundläggande begrepp inom programmering, samt fick producera och dokumentera egen blockbaserad kod på micro:bits (en form av kontrollerkort). Utöver lektionsserien undersöktes elevernas kunskaper genom ett läxförhör samt deras attityd till kunskapsområdet med hjälp av en enkät. Resultatet blev tre planerade programmeringslektioner som detaljrikt presenteras tillsammans med didaktiska överväganden kring valda lektionsmoment. Kunskapsmässigt presterade en stor del av gruppen på (minst) en acceptabel nivå. Elevgruppen i allmänhet presterade betydligt bättre på praktiska moment än reflekterande moment.  Elevernas attityder till programmering förändrades marginellt av undervisningen. De flesta eleverna hade en oförändrad, svagt positiv attityd till ämnet. Något fler elever uppfattade programmering som enkelt och roligt efter genomförd lektionsserie. Utöver detta svarade samtliga elever att de upplevde att de hade lärt sig en hel del av undervisningen och en klar majoritet av eleverna var intresserade att lära sig mer om programmering i framtiden.  Sammanfattningsvis ansågs lektionsserien till stor del uppnå studiens mål, både avseende elevernas kunskapsnivåer samt förvärvade attityder till kunskapsområdet. Som framtida arbete önskas en konkret läroplan grundad på forskningsbaserade studier inom programmering som lärare kan utgå ifrån för att ge eleverna bästa möjliga undervisning.

Detta forskningsprojekt handlar om att studera processerna för elevers matematiska tänkande på högstadiet under matematiklektionen. Matematiskt tänkande ses som en social aktivitet. Ur ett socialt perspektiv skulle det ses som en händelse, interaktion och kommunikationsmetoder. När elevernas engagerar sig i samtalet för att lösa matematiska problem, tolkas deras aktiviteter, handlingar och förklaringar som synliga tecken eller uttryck för deras matematiska tänkande. Här har jag argumenterat både för relevansen av att fokusera elevernas matematiska tänkande som det utvecklas i deras argumentation när de arbetar med undersökande arbetssätt, och av att använda sig av lärarforskning. Genom klassrumsobservation fick jag titta närmare på aspekter som påverkar tankeprocesserna. Syftet med denna studie är att identifiera och analysera elevernas matematiska tankeprocesser specifikt på specialisering, generalisering, gissning och övertygande, som de uppvisar i sina samtal. Data i studien samlades in i samband med genomförande av fyra aktiviteter som jag utarbetat, elevers samtalsinspelning, en enkätundersökning som hölls efter genomförande av två aktiviteter och genom klassrumsobservationer. Eleverna samtalade lösningar i mindre grupper. Lösningsförslag presenterade grupperna för varandra under matematiklektionen. Elevernas samtal analyserades sedan enligt de specifika egenskaper som identifierats som en nyckel till matematiskt tänkande. Jag fann att eleverna använder processerna för matematisk tänkande i sitt resonemang och att det finns skillnader på aspekterna mellan dessa processer beroende på informationen som är kopplad till problemet, urvalet av illustrationer baserades på ämnesperspektiv och erfarenheter. Resultatet visade också att det finns en koppling mellan dessa processer och ökade medvetenhet och lärande. Genom denna studie kan slutsatser dras om att lära sig specifika processer som specialisering, gissning, generalisering och övertygande ökar medvetenheten om hur eleverna tänker som sedan används för att anpassa undervisning för eleverna. En beskrivande modell för matematiskt tänkande presenteras och används sedan för att ge ett praktiskt svar på forskningsfrågorna. Forskningsresultat kan således används av både lärare och lärarstudenter som en modell när de planerar undervisningen.

The purpose of this research is to investigate how social science textbooks, used in high schools, complies with government documents and curriculums, focusing on the topic of source criticism. Additionally, the research aims to find to what extent textbooks provide students with opportunities to learn how to respond critically to information they come across. The research questions that this study aims to answer are: (1) How do the textbooks comply with the requirements in the government documents? (2) How do the textbooks comply with the theories of source criticism and social science didactics? (3) In relation to related research and theories, what weaknesses can be identified in the textbooks and how can teachers handle these? To answer the research question, a qualitative ethnographic content analysis is used, and the result is analysed through two theories, source criticism and social science didactics. The results show that all textbooks are compliant with the government documents, however, two out of the four researched textbooks did not live up to the requirements identified in the source criticism theory. Looking at the social science didactics theory, none of the researched textbooks met all the requirements in that theory. Lastly, weaknesses were identified in all textbooks. To address this, teachers have the opportunity to complement the textbooks and structure their teaching to meet the theory requirements.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar.  Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.

Vikten av överraskning är känd och bevisad inom krigsvetenskapen och i de svenska doktrinerna anges att överraskning uppnås genom att agera oväntat och oförutsägbart. Men har verkligen svenska arméofficerare förmågan att göra det oväntade och oförutsägbara? Denna kvalitativa enfallsstudie studerar svenska officerares planering på taktiska nivå i syfte att undersöka vilken variation som finns i resultatet då en brist på variation tyder på en risk att vara förutsägbar. I ett första steg genomförs som en innehållsanalys av 13 stridsplaner och studien finner en oroväckande likhet där 77% möter fienden på liknande sätt. Denna brist på variation funnen på taktiska nivå riskerar också att sprida sig till högre nivåer via gemensam planering och personalförsörjning. I ett andra steg med hjälp av en enkät beskriver studien påverkan på variationen utifrån tre olika perspektiv: kontexten, den militära organisationen och beslutsfällor.  Där finner studien att kontexten har haft störst påverkan följt av beslutsfällor och slutligen den militära organisationen. Resultatet från studiens första del avseende variation bedöms generaliserbart till en större population medan resultatet avseende orsaker är för sammanhangsbundna för att innehålla en stor generaliserbarhet. Slutsatsen hos studien är att det finns en brist på variation som riskerar att motståndaren kan förutsäga stridsplanerna. Orsakerna bland annat sprungna ur kontexten, den militära organisation och beslutsfällor är viktiga alla tre att ta i beaktande som hämmande faktorer och hantera som en helhet för att råda bot på bristen av variation. Här identifieras metoden som en viktig komponent för att hantera hämmande likväl som stimulerande faktorer.

Today’s research, as well as current Swedish governance documents, stress the high importance of developing students’ abstract, individual and critical thinking in mathematics education. The needs for such quality thinking however stand in stark contrast to the ‘traditional mathematics education’, which cannot be expected to develop such thinking. This study suggests an evolutionary instead of revolutionary approach in leaving the old paradigm of ‘traditional education’ behind, since project support for such a transformation project is claimed to be lacking on central level while the feasibility of such a paradigm shift on individual (teacher or even school) level is claimed to be very low in today’s time-pressured reality. By investigating teacher actions which generate occurrences of activated, exposed and elicited student thinking, this study purports to suggest alternative ways forward. A series of semi-structured classroom observations, complemented with questionnaires and interviews, has therefore been carried out of 18 mathematics teachers in upper secondary level in Sweden. The study is based on empowerment theory (as well as an adaptation from the industry of an applied empowerment model), a triangulation mixed-method design was adopted and a thematic analysis, underpinned by a latent theoretical approach from an epistemologically constructionist perspective as described by Braun and Clarke (2006), was used. The study identified several occurrences of the aforementioned student thinking, as well as their corresponding teacher actions and proposes a way for organizing the actions as well as their outcome into an overarching model. / Dagens forskning och samtliga svenska styrdokument betonar den stora vikten av att inom matematikundervisningen utveckla det abstrakta, individuella och kritiska tänkandet hoseleverna. Behoven av sådant ”kvalitetstänkande” står dock i kraftig kontrast till ”traditionell matematikundervisning”, som inte kan förväntas utveckla sådant tänkande. Denna studie föreslår ett evolutionärt, istället för revolutionärt, angreppssätt för att lämna det gamla paradigmet, eftersom projektstöd för ett sådant transformationsprojekt saknas på central nivå och genomförbarheten för ett paradigmskifte på individuell (lärar- eller t.o.m. skol-) nivå hävdas vara låg i dagens tidspressade verklighet. Genom att studera lärarhandlingar som genererar förekomster av aktiverat, exponerat och stimulerat elevtänkande, menar denna studie att hitta alternativa vägar framåt. En serie semistrukturerade klassrumsobservationer, kompletterade med enkäter och intervjuer, har därför genomförts hos 18 matematiklärare på gymnasiet i Sverige. Studien är baserad på empowerment-teori (tillsammans med en industriell tillämpning av en empowerment-modell), en blandad metoddesign (triangulation mixed-method) samt en tematisk analys kännetecknad av ett latent-teoretiskt angreppssätt och av ett epistemologiskt konstruktionistiskt perspektiv enligt Braun och Clarke (2006). Studien identifierade flera förekomster av ovannämnda elevtänkande, likväl som motsvarande lärarhandlingar, och föreslår ett sätt att strukturera både handlingar och deras resultat i en övergripande modell.

De senaste decennierna har digitalisering fått allt större betydelse i vårt samhälle och IT marknaden skriker efter kompetent arbetskraft. Media belyser ofta de framgångsrika IT företagen i sina artiklar och skapar avund och hopp. Medan IT marknaden skriker efter arbetskraft och media skriver om framgångsrika IT företag vänder entreprenörer, samt blivande entreprenörer, blicken mot att starta egna IT företag; ofta omedvetna om att vägen till storhet är mycket lång och svårbesegrad, och chansen att deras företag överlever är mycket liten. Denna studie har genomförts med hjälp av metoden ”strukturerad fallstudie” för att undersöka ett företag vilka inriktade sig mot mjukvaruutveckling som idag likvideras. Företagets sätt att arbeta och utveckla sitt företag har analyserats och jämförs mot två olika arbetssätt. Det ena arbetssättet baseras på en mer traditionell logik om företagande, och det andra baseras på en relativt ny logik som enligt nyare forskning identifierats som det föredragna arbetssättet hos framgångsrika entreprenörer. Studien har resulterat i en utförlig beskrivning av det undersökta företagets, näst in till, fulla livscykel. Baserat på företagets livscykel samt tidigare relevant forskning har det identifierat hur företaget arbetade och utvecklades. Potentiella anledningar till varför företaget idag är under likvidering presenteras och baserat på detta har råd tagits fram som blivande entreprenörer kan ta del av. / Over the last decades digitization has become more and more relevant in our society and the IT market is desperately screaming for new competence. Mainstream media often highlight the successful IT companies in their articles and with that, breeding envy and hope. While the IT market is screaming for new competence and mainstream media is writing about IT companies entrepreneurs, new and old, turn their heads toward the idea of making their IT companies, often unaware that the road to greatness is very long and hard to complete and that the chances of their company surviving is very minimal. This study was conducted using a “structured case study” methodology to investigate a software startup company that is currently being liquidated. The company’s way of working and business development has been analysed compared to two different logical ways of working. One of the ways of working is based on a more traditional logic of entrepreneurship, and the other is based on a relatively new logic that, according to recent research, has been identified as the preferred way of working with successful entrepreneurs. This study has resulted in a detailed description of the researched company’s, almost, full lifecycle. The detailed description, analysed along with relevant previous research, has resulted in the identification of the researched company’s ways of working and their approach to developing the company. Potential reasons as to why the company is currently under liquidation has been presented and some advice that future entrepreneurs can take part of are also presented.