<p><p><p>The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education.</p></p><p>I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires.</p><p>The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information.</p><p>The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education.<p> </p></p></p> / <p><p>Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser.</p></p><p><p>Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät.</p><p>Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har.</p><p>Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.<p> </p></p></p>

The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education. I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires. The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information. The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education. / Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser. Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät. Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har. Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts åt förhållandet mellan kreativitet och kontroll. Forskning inom området påvisar motstridiga resultat, somliga påstår att kreativitet kan hämmas av kontroll, medan andra hävdar att kontroll kan främja kreativitet. Från ett styrningsperspektiv är det viktigt att förstå vad ledare kan göra för att påverka kreativiteten, men ledarens roll i denna kontext är relativt outforskad. Syftet med uppsatsen är att utforska hur ledare kan påverka anställdas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativ undersökning utfördes på ett företag där de anställda förväntades vara kreativa och frambringa nya tekniska lösningar på problem som kunder efterfrågade. Studiens resultat visar att ledarens roll att påverka kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem är direkt kopplat till (a) vilken typ av kreativitet som efterfrågas, samt (b) hur väl kontrollsystemet är anpassat till den efterfrågade typen av kreativitet. Studiens teoretiska bidrag är insikten att forskare bör ta hänsyn till och presentera vilken typ av kreativitet som undersöks för att undvika motstridiga resultat i framtiden. För utövare innebär detta att ledare som avser främja kreativitet i sitt agerande eller utformar kontrollsystem runt kreativitet måste identifiera vilken typ av kreativitet som efterfrågas i organisationen.

No description available.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillämpningen i yrket har för förståelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft påtagliga problem med ämnet matematik.Vidare är syftet att studera om förståelsen och lösningsförfarandet skiljer sig åt i praktisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling jämfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestående av tal och symboler utan sammanhang) inom samma områden. Studien tar sin utgångspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag använde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lätthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstänkande vilade på deras erfarenheter och att de kunde visualisera.När de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tänkande och respondenterna ställde frågor om hur de förväntades lösa uppgiften och senare om de räknat fel. De tidigare så säkra respondenterna var nu mycket osäkra på sin förmåga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen. I den praktiska uppgiften klarade de att enhetsomvandla medan de i den formaliserade uppgiften inte var helt säkra på division med 100.Min slutsats blir därför att respondenterna kan lösa relativt avancerade matematiska problem inom ramen för yrket, men när samma matematiska innehåll presenteras utanför detta sammanhang, ser de inget matematiskt samband utan intar i stället ett imitativt förhållningssätt. De har lärt sig strategier för att klara den matematik de behöver i sitt yrke men kunskaperna är situationsbundna och deras yrkeskunnande och livserfarenhet har inte lyckats överbygga deras svårigheter i matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test. Studien antyder att det är viktigt att eleverna får en varierad matematikundervisning där de provar olika sätt att tänka. I test A verkar det finnas en grupp deltagare som inte vågar bryta en etablerad strategi utan de återgår hellre till att använda en intränad strategi även om den inte är den bästa. Deltagarna från åk 6 visade minst matematisk kreativitet i de båda testen i jämförelse med de andra två årskurserna.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå.

Finns det gnostiska föreställningar inom dagens New Age rörelse? Hur gestaltar de sig vad gäller tanken om gnosis och dualism? Jag fokuserar i mitt uppsatsarbete på en strömning inom New Age- rörelsen som går under benämningen New Thought, en rörelse som uppstod i 1800-talets USA och som fått stort gehör, framför allt genom amerikansk självhjälpslitteratur. Jag har därför valt att studera litteratur inom denna genre, för att se på vilka sätt det gnostiska tankegodset förmedlas idag. Jag använder den vetenskapliga litteraturen som forskningsbakgrund och den amerikanska självhjälps - litteraturen som studieobjekt. Resultaten av min studie visar att man inom New Thought rörelsen utgår från att människan är gudomlig och att hon kan återuppväcka minnet av sin egen gudomlighet. Uppvaknandet kommer att leda till ökat välstånd och framgång på alla plan då hon blir medveten/upplyst och börjar skapa sin egen verklighet genom att välja positiva tankar. Sjukdom, fattigdom och problem är illusioner. Kroppen och det materiella framställs på ett tvetydigt sätt inom New Thought – rörelsen. Gränslösa, gudomligt positiva tankar tros manifesteras i form av hälsa, skönhet, välstånd och materiella ting, samtidigt som kroppen framställs som något negativt, något som ska underordnas det gudomliga medvetandet. Föreställningen om gnosis är därför central och belyses starkt inom New Thought rörelsens självhjälpslitteratur och verksamhet. Den dualistiska föreställningen med anor från gnosticismen är visserligen nedtonad, men fullt skönjbar.

Syftet med det här arbetet är undersöka Sveriges parlamentariska system som präglats av minoritetsstyre och att ta reda på och förklara vad det var som låg till grund till att Decemberöverenskommelsen kunde bildas under regeringskrisen efter valet hösten 2014. Metoden som har använts under arbetet är kvalitativ metod, med inriktning på processpårning. Materialet som har använts är olika artiklar där personer som varit av betydelse för Decemberöverenskommelsen har uttalat sig om den. Decemberöverenskommelsen bildades efter en stor regeringskris i Sverige, den ledde till att avstyra krisen. Decemberöverenskommelsen innebar att den regeringskonstellation som samlade flest antal röster skulle få sin statsministerkandidat framröstad i riksdagen. Tanken var att Decemberöverenskommelsen skulle leda till att det skulle bli lättare att regera i form av en minoritetsregering vilket har varit vanligt i den svenska historien. Decemberöverenskommelsen blev dock ett fiasko den lyckades bara hålla i 9 månader och den fick utså hård kritik från framförallt politiker inom Alliansen som till exempel moderaten Finn Bengtsson. I det här arbetet kommer Decemberöverenskommelsen att förklaras, vad det var som låg bakom att den bildades och varför den upplöstes. Decemberöverenskommelsen är en form av att gå från förtroende till tolerans i riksdagen där oppositionen släpper fram regeringens budget. Det finns liknande händelser i den svenska politiska historien som till exempel Kohandeln mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna på 1930-talet. Det som går att konstateras är att Alliansen var den stora förloraren i och med överenskommelsen, de hamnade i ett läge där de varken satt i regeringen eller för den delen agerade som en riktig opposition.

Undersökningen handlar om hur elever utvecklar sina kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt under ett undervisningsmoment. Det undersöks också hur medvetna eleverna är om kritiskt tänkande och vad de säger sig tro på. Syftet med detta arbete är att utifrån två kurser i sociologi på gymnasiet visa och problematisera ett samband mellan vad elever säger sig tro på och deras kunskap om kritiskt tänkande. Det genomfördes två enkäter och en slutexamination som är det grundläggande material för att komma fram till bästa möjliga slutsatser. Dessa slutsatser är att faktakunskap är grunden till ett kritiskt förhållningssätt och att det kan spela roll vad man tror på för att tillägna sig faktakunskap och utveckla kritiskt tänkande.