Spelling suggestions: "subject:"eev S. vygotskij"" "subject:"eev S. ygotskij""
1 |
”Vi föds och vi dör, så har det alltid varit” : En kvalitativ intervjustudie av hur lärare använder skönlitteratur i bearbetningen av ämnet döden tillsammans med eleveraf Petersens, Erika, Arheden Jansson, Charlotta January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur åtta lärare väljer ut och didaktiskt använder sig av skönlitteratur i bearbetning av ämnet döden med elever. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där kärnan i teorin är människors lärande genom socialt samspel. Studien fokuserar även på det sociokulturella perspektivet utifrån Lev S. Vygotskijs syn på barns utveckling av begrepp med hjälp av kulturella redskap, som i denna uppsats är skönlitteratur. Det sociokulturella perspektivet används för att tolka den insamlade empirin tematiskt. Det empiriska materialet har samlats in genom tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har kompletterats med skriftlig information, genom ett frågeformulär via e-mail från ytterligare fem respondenter. Studiens frågeställningar är: Vad styr enligt studiens intervjuade lärare, valet av skönlitteratur för bearbetning av ämnet döden i klassrummet? Hur beskriver intervjuade lärare att de arbetar med den valda skönlitteraturen vid bearbetning av ämnet döden i klassrummet? Resultatet och slutsatsen av analysen visar att elevernas ålder, klassrummets samtalsklimat och om någon elev tidigare varit med om ett dödsfall, till exempel mor- och farföräldrars bortgång eller förlorade husdjur, är faktorer som kan styra respondenternas val av skönlitteratur. Analysen visar också att oavsett vilken årskurs respondenterna arbetade i skilde sig inte arbetssätten i stort. I alla årskurser bearbetas ämnet döden främst genom högläsning av skönlitteratur med efterföljande boksamtal. Bearbetningen av ämnet döden sker främst proaktivt för att stötta utvecklingen av begreppsförståelsen hos eleverna. Analysen visar även att respondenterna anser att all skönlitteratur, inte bara den som handlar om döden, kan väcka tankar om döden och skapa reaktioner hos alla elever, inte bara hos de som har varit med om ett dödsfall.
|
2 |
Läsintresse och läsförståelse – två viktiga komponenter i elevernas vardag : En kvalitativ studie om hur lärare och skolbibliotekarier arbetar för att främja barns läsintresse samt hur lärare arbetar med läsförståelse hos eleverna.Norrman, Sandra January 2020 (has links)
Syftet med den här undersökningen att få en inblick i hur lärare och skolbibliotekarier arbetar när de undervisar i läsförståelse samt att undersöka de didaktiska val de gör för att elever i årskurs 4-6, läsintresse och läsförståelse ska öka. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med lärare och skolbibliotekarier i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att det är viktigt att låta eleverna välja sina egna böcker, arbeta med läslustfrämjande aktiviteter, diskutera det lästa och blanda högläsning med tystläsning.
|
3 |
Tre lärares syn på elevers tänkandeGripsten, Helena, Norrman, Maria January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna. Språket som redskap för tänkande uttalas av alla, men på olika sätt. Kommunikation finns med i allas sätt att beskriva vad som görs för att uppmärksamma elevers tänkande, och är överhuvudtaget centralt och återkommande i alla delar av de tre intervjuerna. Sammanfattningsvis blir relationen mellan tänkande, språk och kommunikation synlig i alla de tre lärarnas intervjuer.
|
4 |
En läroplan för själen? : En studie av de svenska Waldorfskolornas läroplan och utbildningsfilosofi, i jämförelse med den nationella läroplanen, Lpo 94 / A curriculum for the soul? : A study of the curriculum and educational philosophy of Waldorf education in Sweden compared to the national one (Lpo 94).Bergendal, Erik January 2011 (has links)
The aim of this essay is, firstly, to – through a text analysis – compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as “WL”) to the Swedish national curriculum “Lpo 94”, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools. In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner’s anthroposophical and holistic worldview – a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement – as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy. It is made clear that Steiner’s texts and lectures are continuously centred on a holistic outlook on mankind and nature, as well as the spiritual development of humankind and deeper development of the mind. Even though the text analysis of the two curricula shows several similarities between the curriculum of Waldorf education and the national one – in particular regarding in what way the text is structured, as well as in what way the basic (democratic) values are expressed – the analysis also displays a wide range of differences. The curriculum of the Waldorf education displays a closer relation to Steiner’s holistic worldview and educational ideas than does Lpo 94 to the educational ideas of Dewey and Vygotsky, and it focuses more on the importance of the child’s playing activities, creativity and art compared to conventional schools, even though these perspectives do exist here as well. It is argued that, above all, it is the outlook on mankind behind the curriculum that shapes the educational system and the practices within it. The outlook on mankind of Steiner and the Waldorf curriculum focuses on the importance of the pupil’s spiritual development, something that is seldom – if ever – considered in the conventional school. This seems to have an impact on the Waldorf schools in the sense that the pupil is less likely to share materialistic values, and, instead, to have a better understanding of civic and democratic values as a whole. Thus, the curriculum of Waldorf education can – in a much higher degree than the national one, Lpo 94 – be viewed as a “curriculum for the soul”, i.e. to be a curriculum that focuses on the pupil’s spiritual development. Curriculum, Waldorf education, Lpo 94, Rudolf Steiner, educationalphilosophy, anthroposophy, John Dewey, Lev S. Vygotsky
|
Page generated in 0.0639 seconds