Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad.

<p>I vårt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lärare använde sig av gällande läs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det många fakta, tips och idéer. Våra frågeställningar handlade om läs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har läst poängterar vikten av att vuxna, såsom lärare och föräldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig. Vi genomförde intervjuer med två speciallärare/specialpedagoger och två lärare. Vi erhöll kunskap genom intervjuerna inför vår kommande yrkesroll och vi jämförde vad litteratur sade och hur det såg ut i praktiken utifrån lärarnas erfarenhet och kunskap. Vår slutsats blev att det behövs kunskap när det gäller elever som har ADHD såsom bemötande, klassrumsmiljö, pedagogiska strategier och läromedel för lärare som undervisar elever som har ADHD i läs-, skriv- och talutveckling. Vår empiriska undersökning visade att den undervisningsform och de pedagogiska strategier som användes i läs-, skriv- och talutveckling för elever som har ADHD, även gynnade de övriga eleverna i klassrummet.</p><p>In our examination paper we chose only to write about the pupils who already had received the diagnosis ADHD. We chose to examine and study the pedagogical strategies that teachers used for reading, writing and speech development among pupils that are already diagnosed with ADHD. There were very many facts, suggestions and ideas how to be able to adjust the school assignments for the pupils that had received the diagnosis ADHD. Our research inquiries were about reading, writing and speech development, teaching, the classroom environment, and the education. The literature that we have been reading emphasized the importance of education and further education for adults such as teachers and parents. We carried out interviews with two special education/special needs teachers and two teachers. We acquired knowledge from interviews with sight at our future profession, and we compared what literature said and how the situation was in real matter of fact according to teachers experience and knowledge. Our conclusion was that there is more knowledge acquired when it comes to pupils that have the diagnosis ADHD such as treatment, classroom environment, pedagogical strategies and teaching aids for teachers that teach pupils that have the diagnosis ADHD in reading, writing and speech development. Our empirical research showed that the chosen teaching and pedagogical strategies that were used in reading, writing and speech development for pupils with ADHD also supported the remaining pupils in the classroom.</p>

I vårt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lärare använde sig av gällande läs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det många fakta, tips och idéer. Våra frågeställningar handlade om läs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har läst poängterar vikten av att vuxna, såsom lärare och föräldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig. Vi genomförde intervjuer med två speciallärare/specialpedagoger och två lärare. Vi erhöll kunskap genom intervjuerna inför vår kommande yrkesroll och vi jämförde vad litteratur sade och hur det såg ut i praktiken utifrån lärarnas erfarenhet och kunskap. Vår slutsats blev att det behövs kunskap när det gäller elever som har ADHD såsom bemötande, klassrumsmiljö, pedagogiska strategier och läromedel för lärare som undervisar elever som har ADHD i läs-, skriv- och talutveckling. Vår empiriska undersökning visade att den undervisningsform och de pedagogiska strategier som användes i läs-, skriv- och talutveckling för elever som har ADHD, även gynnade de övriga eleverna i klassrummet. In our examination paper we chose only to write about the pupils who already had received the diagnosis ADHD. We chose to examine and study the pedagogical strategies that teachers used for reading, writing and speech development among pupils that are already diagnosed with ADHD. There were very many facts, suggestions and ideas how to be able to adjust the school assignments for the pupils that had received the diagnosis ADHD. Our research inquiries were about reading, writing and speech development, teaching, the classroom environment, and the education. The literature that we have been reading emphasized the importance of education and further education for adults such as teachers and parents. We carried out interviews with two special education/special needs teachers and two teachers. We acquired knowledge from interviews with sight at our future profession, and we compared what literature said and how the situation was in real matter of fact according to teachers experience and knowledge. Our conclusion was that there is more knowledge acquired when it comes to pupils that have the diagnosis ADHD such as treatment, classroom environment, pedagogical strategies and teaching aids for teachers that teach pupils that have the diagnosis ADHD in reading, writing and speech development. Our empirical research showed that the chosen teaching and pedagogical strategies that were used in reading, writing and speech development for pupils with ADHD also supported the remaining pupils in the classroom.

Tal är det akustiska resultatet av rörelser i talapparaten med avsikt att förmedla ett språkligt budskap (Kent, 2000). Oralmotorisk funktion är en grundläggande förutsättning för talkommunikation (Sjögreen &amp; Lohmander, 2008). Om tal- eller oralmotoriska problem uppstår kan en tal- eller oralmotorisk diagnos ställs utifrån en utredning över dessa funktioner (McAllister, 2008). Nordiskt Orofacialt Test – Screening (NOT-S) är ett screeningmaterial som testar den oro-faciala funktionen (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjögreen &amp; Åsten, 2007). Materialet består av en intervju- och en undersökningsdel som är uppdelade i sex domäner vardera. En av domänerna i undersökningsdelen är tal och består av tre uppgifter A. Talar inte, B. Räkna högt till tio och C. Säg ”pataka pataka pataka”. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den information som erhålls i prövning med taldelen i NOT-S överensstämmer med den information som en bedömning med ett fonologiskt test ger. I studien analyserades inspelningar av 61 ljudfiler där barn i åldern 6:0-8:0 år testas med taldelen i NOT-S och kortversionen av Stora fonemtestet. Resultatet av fonemtestet transkriberades fonetiskt och utifrån dessa beräknades Percentage of Phonemes Correct. Ett gränsvärde sattes upp för att avgöra vilka som befann sig inom normalvariationen. Dessa resultat jämfördes sedan med barnens resultat på taldelen i NOT-S. Det visade sig att åtta (13,1 %) barn hamnade under gränsvärdet för normalvariation på fonemtestet vilket står i kontrast till 22 (36 %) barn som bedömdes som avvikande på NOT-S taldel enligt de fastställda kriterierna för testet. De båda delarna i NOT-S taldel fångade tillsammans upp 100 % av de som identifierades som avvikande i fonemtestet. Därutöver fångade NOT-S upp 23 % (14 barn) som inte bedömdes som avvikande i fonemtestet. Vid beräkning av taldelen i NOT-S utan den diadochokinetiska uppgiften fångades 62,5 % upp av dem som identifierades av fonemtestet. Alla de barn som fick felfria resultat på fonemtestet fick även det på NOT-S taldel. Utifrån dessa resultat bedöms NOT-S taldel och kortversionen av Stora fonemtestet inte fullt ut ge samma information om barns talavvikelser.

Studiens syfte är att åskådliggöra hur de fyra förmågorna, skriva, höra, läsa och tala är fördeladei engelskläromedel för åk 3, men även hur utmanande uppgifterna är för eleverna. I enkvantitativ metod granskades läromedlen, Magic! 3, Join the quest 3, Champ 3 och LearnEnglish: Third book. Uppgifterna i läromedlen observerades, därefter granskades ochkategoriserades uppgifterna mellan förmågorna och olika övningstyper. Resultatet visade attläromedlen såg olika ut, där något läromedel hade jämn fördelning mellan förmågorna, medanett annat hade ojämn fördelning. Som helhet visade det sig att förmågornas fördelning varojämn och uppgifterna i läromedlen inte krävde mycket av eleverna. Med hjälp av denna studiekan lärare göra ett val av läromedel som passar deras klass, men även se vad som behöverkompletteras utanför läromedlet för att eleverna ska uppnå målen i engelskundervisningen.

<p>This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.</p>

This essay is treating how, by signing to little children, can help them i their speach language development. I have intervjued the staff in a preeschool, where they are working with signs in the purpose to help little children, in some case, so small that they not yet have a language, to communicate with others. My hope is to show that it´s possible to minimize small childrens tantrums with this method. And that these children who has learned signs, does not choose signing over spoken language.