Bakgrund: Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de vanligaste förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna (IBD), vilka är kroniska och går i skov. Sjukdomarna är mest utbredda i västvärlden, drabbar främst yngre människor samt har en ökande incidens. Symtombilden för sjukdomarna är mångfasetterad och består företrädesvis av diarré, buksmärta, trötthet och viktminskning. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hur det är att leva med IBD i det dagliga livet. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier och fem subkategorier uppenbarades; upplevelse av emotionell påverkan (upplevelse av förändrad kroppsbild, en känsla att inte bli betrodd, medicinens emotionella påverkan), upplevelse av social påverkan (påverkan på familj- och arbetsliv och socialt obehag i samband med elimination), upplevelse av fysisk påverkan samt upplevelse av att tvingas förändra livet. Konklusion: IBD visade sig lämna avtryck på det dagliga livet i flera avseenden, då det synliggjordes att hela människan berördes. Det framkom att individen upplevde att sjukdomen förknippades med skam och pinsamhet samt att det rådde en bristande förståelse hos utomstående. / Background: Ulcerative colitis and Crohn´s disease are the most common inflammatory bowel diseases, which are chronic with relapses. The diseases mainly occur in the Westerns world, mostly affect younger people and are increasing. The symptoms are multifaceted and consist of diarrhea, abdominal pain, fatigue and weight loss. Aim: The purpose was to illuminate the experience of living with IBD in daily life. Method: A systematic literature review based on ten qualitative scientific articles. Results: Four main categories and five subcategories arose; experience of emotional impact (experience of changed body image, a feeling of not being trusted, the emotional impact of the medicine), experience of social impact (influence on family and work life, social discomfort in case of elimination), experience of physical impact and experience of being forced to change life. Conclusion: IBD turned out to affect daily life in several aspects, it appeared that the whole human being was concerned. It emerged that the individual experienced that the disease was associated with shame and embarrassment and a lack of understanding among third party was found.

Bakgrund: De inflammatoriska tarmsjukdomarna Morbus Crohn och Ulcerös kolit ärett växande problem i världen, ett vanligt symtom vid sjukdomarna är fatigue. Fatigueupplevs som en intensiv trötthet och är annorlunda än den trötthet som uppkommer avvardagliga aktiviteter. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av fatigue vidinflammatoriska tarmsjukdomar. Metod: En litteraturstudie med en induktiv ansats.Åtta artiklar har analyserats via en innehållsanalys där teman har identifierats.Resultat: Tre huvudteman skapades: fatigues påverkan på det dagliga livet, psykiskaoch fysiska påföljder av fatigue, betydelsen av stöd från omgivningen. Även femunderteman skapades: livskvalitet, upplevelsen av psykiska påföljder, upplevelsen avfysiska påföljder, oförståelse från omgivning och förståelse från omgivning. Patienterupplevde att fatiguen hade påverkat det dagliga livet negativt. Många drabbade led avångest och depression som hade tillkommit efter diagnosen. Konklusion: Hur mycketfatiguen påverkade det dagliga livet varierade från person till person. Det var vanligtatt patienterna upplevde oförståelse från allmänheten och hälso- och sjukvården. Merforskning kring varför fatigue uppkommer samt mer utbildning om sjukdomen tillallmänhet och hälso- och sjukvårdspersonal behövs. / Background: The inflammatory bowel diseases Morbus Crohn's and Ulcerativecolitis are a growing problem in the world, a common symptom of the diseases isfatigue. Fatigue is experienced as an intense tiredness and is different from the fatiguethat arises from everyday activities. Aim: To investigate patients' experience offatigue in inflammatory bowel diseases. Method: A literature study with an inductiveapproach. Eight articles have been analyzed according to content analysis wherethemes have been identified. Results: Three main themes were created: the impact offatigue on daily life, the mental and physical consequences of fatigue, the importanceof support from the environment. Five sub-themes were also created: quality of life,the experience of psychological sanctions, the experience of physical sanctions,misunderstanding from the environment and understanding from the environment.Patients felt that fatigue had affected their daily life negatively. Many patientssuffered from anxiety and depression that had developed after the diagnosis.Conclusion: How much the fatigue affected the patients daily life varied from personto person. It was common for patients to experience misunderstandings from thegeneral public and the healthcare. More research on why fatigue occurs as well asmore education about the disease to the general public and health care professionals isneeded.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kan leda till ett brett spektrum av symtom och påverka många områden i de drabbades liv. Många får diagnosen i sin ekonomiskt och socialt mest produktiva ålder. Syftet med studien var att belysa unga människors upplevelser av att leva med IBD. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna baserades på kvalitativa studier och materialet var inhämtat genom intervjuer. Vi fann att de ungas upp-levelser kunde relateras till sex huvudsakliga områden nämligen behandling, framtid, mognad, måltider, relationer och symtom. Hur svår sjukdomsupplevelsen var för de unga berodde på om de vid tillfället var i en stabil eller i en instabil fas i sjukdomen. De upplevde att det i båda fallen krävdes mer ansträngning och efter-tanke av dem än av deras friska jämnåriga. Motsatsen till att vara sjuk uttrycktes ofta ”att vara normal”. Flera unga gav förslag på förbättringar riktade till vården till exempel att i god tid förbereda överflyttning från barn- till vuxenvård. / Inflammatory Bowel Diseases (IBD) can lead to a broad spectrum of symptoms and influence many aspects of the affected person’s life. Many get diagnosed during their most economically and socially productive age. The aim of this study was to display how young people experience living with IBD. The method used was a literary review which included seven scientific articles. The articles were based upon qualitative studies and the material was obtained through interviews. We found that the experiences of the young people could be related to six main themes namely future, maturity, meals, relations, symptoms and treatment. How difficult the experience of the disease were depended on if they at the time were in a stable or instable phase of the disease. In both cases they experienced that it demanded more effort and reflection of them than of their healthy peers. The opposite of being sick was often expressed ”to be normal”. Several young people made suggestions of improvements aimed at health services for example that in good time prepare the transition from pediatric to adult care.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar hela gastrointestinala kanalen, från mun ner till ändtarmen. Sjukdomen är progressiv och innefattar olika skov av symptom, som till exempel diarré, magont, rektalblödning, viktminskning, feber och trötthet. Den exakta patofysiologiska orsaken är ej klargjord, men tros bero på olika faktorer som till exempel genetiska faktorer, miljöfaktorer samt immunologiska faktorer. Det är känt att individer med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) uttrycker en större population av mastceller och eosinofiler i tarmsubmukosa, och kan orsaka diverse symptom. Histamin-4 receptorer är G-proteinkopplade receptorer som har en nyckelroll i att förmedla inflammatoriska svar, och spelar en roll i immuncellsmigration till inflammerade vävnader. Syftet med projektet är att studera uttrycket av histaminreceptorn H4 på eosinofiler och mastceller i inflammerad tarmvävnad från patienter med Crohns sjukdom. Det medverkade 16 patienter, varav 8 hade Crohns sjukdom, och 8 var friska kontrollpatienter som opererats för tarmcancer. Uttrycket av eosinofiler, mastceller och Histamin-4 receptorer studerades med hjälp av immunohistokemisk metod. Resultatet visar statistisk signifikanta skillnader mellan patient och kontrollgruppen när det kommer till eosinofiler och mastceller, med ett p-värde <0,05. Det uppvisades ingen signifikant skillnad mellan grupperna när det kom till icke inmärkta celler som uttrycker histamin-4 receptorer, eosinofiler som uttrycker receptorn samt mastceller som uttrycker receptorn. Sammanfattningsvis finns det ett behov att studera detta område igen, med större urval, och möjligtvis förbättrade metoder för att komma fram till säkerställda slutsatser. / Crohn's disease (CD) is a chronic inflammatory disease that affects the entire gastrointestinal tract, from the mouth down to the rectum. The disease is progressive and involves flare-ups of symptoms such as diarrhea, abdominal pain, rectal bleeding, weight loss, fever, and fatigue. The exact pathophysiological cause is unclear but is believed to be related to various factors, including genetic, environmental, and immunological factors. It is known that individuals with inflammatory bowel disease (IBD) express a higher population of mast cells and eosinophils in the intestinal submucosa, which can cause diverse symptoms. Histamine-4 receptors are G-protein-coupled receptors that play a key role in mediating inflammatory responses and are involved in immune cell migration to inflamed tissues. The aim of the project is to study the expression of the histamine receptor H4 on eosinophil granulocytes and mast cells in inflamed intestinal tissue from patients with CD. Sixteen patients participated, including 8 with CD and 8 control patients who underwent surgery for colon cancer. The expression of eosinophils, mast cells, and histamine-4 receptors was studied using immunohistochemical methods. The results show statistically significant differences between the patient and control groups in terms of the number of eosinophils and mast cells, with a p-value <0.05. There was no significant difference between the groups in terms of un-stained cells expressing histamine-4 receptors, eosinophils and/or mast cells expressing the receptor. In conclusion, there is a need to further study this area with larger sample sizes and possibly improved methods to arrive at conclusive findings.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sjukdomarna är kroniska och kännetecknas av symtom som kommer i skov. Både Crohns sjukdom och ulcerös kolit har ökat i världen. Trotts det stigande antalet av sjukdomsfall i världen är kunskapen om IBD förhållandevis låg. Det är viktigt att upplevelserna av att leva med IBD lyfts fram, för att kunna möjliggöra en god personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Informationssökningen skedde i tre olika databaser: Cinahl, PudMed samt Psycinfo. Artiklarna granskades enligt Röda Korsets granskningsmall (2005). En innehållsanalys med deduktiv ansats utefter Patersons (2001) perspektivmodell med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) gjordes. Resultat: Två innehållsområden och tio underkategorier framkom i resultatet: Upplevelser när sjukdomen bestämmer i det vardagliga livet: maten som fiende, trötthet som en ständig följeslagare, mediciner som stjälper istället för hjälper, en osynlig sjukdom som lätt leder till missförstånd, en vacklande framtidstro, att tvingas försaka och Upplevelser när välbefinnandet får styra i det vardagliga livet: maten som medicin, strävan efter kontroll, hopp och stöd i den kroniska sjukdomen, att se ny möjligheter. Diskussion: Metoddiskussionen skrevs utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen diskuterades utifrån tre fynd med hjälp av Paterson (2001) perspektivmodell och etiska begrepp samt ur ett samhällsperspektiv. De tre fynden är: Bristande förståelse, Begränsningar i det vardagliga livet samt Utveckling av färdigheter och förmågor efter satt diagnos.

Syftet med studien är att, med hjälp av metoden contingent valuation (CV), undersöka betalningsviljan (willingness to pay, WTP) för en reducerad risk att drabbas av mag- och tarmsjukdomar på grund av förorenat dricksvatten i Skellefteå kommun. Studien undersöker också sambandet mellan WTP och tidigare erfarenheter av förorenat dricksvatten. Respondenterna fick besvara en sluten och en öppen WTP-fråga för ett föreslaget projekt. WTP varierar mellan 39 – 67 kronor per månad utöver den nuvarande avgiften för vatten och avlopp (VA-taxan). De variabler som förklarar individuella skillnader i WTP är budnivån, upplevd dricksvattenkvalitet, huruvida personen blev drabbad vid tidigare utbrottet, om konsumtionsbeteendet har förändrats, ålder, inkomst och hushåll med barn. Resultaten visar att de respondenter som drabbats vid ett tidigare utbrott är mindre benägna att acceptera en högre kostnad. Ett förändrat konsumtionsbeteende visar däremot att respondenter i genomsnitt har en högre WTP för en minskad risk av mag- och tarmsjukdomar. / The purpose of the study is to examine the willingness to pay (WTP) for a reduced risk of gastrointestinal diseases due to contaminated drinking water in the municipality of Skellefteå using the contingent valuation method (CV). The study also examines the relationship between WTP and previous experiences of contaminated drinking water. The respondents answered to a closed and an open WTP question for a proposed project.  WTP varies between SEK 39 – 67 per month in addition to the current fee on water and wastewater. The variables that explain individual differences in WTP are the bid level, experienced drinking water quality, impact of the previous outbreak, changed consumption behavior, age, income and households with children. The results show that respondents affected by the previous outbreak are less likely to accept a higher cost. Respondents who changed their consumption behavior want, on average, pay more for a reduced risk of gastrointestinal diseases.

Sammanfattning:  Bakgrund: Inflammatory Bowel Disease, IBD är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som består av Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC). Sjukdomen går i skov och har symtom som frekventa diarréer, feber, rektal blödning, buksmärtor och viktnedgång.  Syfte:Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med IBD samt att presentera vilken undersökningsgrupp som beskrivits i de inkluderade artiklarna. Metod: Studien var en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes i databaser CINAHL och PubMed.  Huvudresultat:Personer med IBD upplever att både de själva och omgivningen saknar kunskaper om sjukdomen. De känner oro och osäkerhet över läkemedelseffekter, sjukdomens utveckling och återfall. Personer som hade levt med IBD under många år har utvecklat strategier för att klara av olika situationer. Deltagarna i de inkluderade studier är vuxna män och kvinnor i olika åldrar som kommer från olika länder.  Slutsats:Personer med IBD beskriver flertal upplevelser av att leva med sjukdomen. Det framkommer att en stor del av personernas problem uppstår på grund av brister på kunskap om sjukdomen. Det leder till att de drabbade personerna har svårt att hantera sina dagliga sysselsättningar och har oro inför framtiden. Patienterna behöver få bra information och individanpassat stöd för att höja KASAM, utveckla egna strategier och hantera sjukdomen på ett bättre sätt. / Abstract Background:Inflammatory Bowel Disease, IBD is a collective name for chronic inflammatory bowel disease consisting of Crohn's disease (CD) and ulcerative colitis (UC). The disease is in episode and has symptoms such as frequent diarrhea, fever, rectal bleeding, abdominal pain and weight loss. Aim: The purpose of the study was to describe people's experiences of living with IBD and to present which research group described in the included articles. Method: The study was a literature study with descriptive design based on 10 articles with qualitative approach. Articles were searched from databases CINAHL and PubMed.  Main Results: People with IBD experience that both themselves and the environment lack knowledge about the disease. They feel anxiety and insecurity about drug effects, disease development and relapse. People who had been living with IBD for many years have developed strategies to cope with different situations. Participants in the included studies are adult men and women of different ages from different countries. Conclusions: People with IBD describe several experiences of living with the disease. It appears that a large part of the people's problems arise due to lack of knowledge about the disease. This means that the affected people are having difficulty managing their daily life and are worried about the future. Patients need to get good information and personalized support to raise KASAM, to develop their own strategies and manage the disease in a better way.

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar som under de senaste decennierna har ökat påtagligt. De kan drabba människor i alla åldrar och ha en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se till att patienterna får tillräckligt med information och stöd för att klara av att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit upplevde symtomens påverkan i det dagliga livet och hur de anpassat sin tillvaro efter sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt grundad på elva vårdvetenskapliga studier med kvalitativ design genomfördes. Studierna analyserades utifrån det valda syftet och nyckelfynd sammanställdes under två huvudteman. Resultat: Litteraturöversikten belyste hur deltagarna upplevde sjukdomarnas symtom och vilken påverkan de hade på det vardagliga livet. Här beskrevs påverkan på familjeliv, relationer, sociala sammanhang och arbetsliv. Sammanfattande utgjorde sjukdomarna ett hinder. Vidare beskrevs sjukdomarnas emotionella påverkan och hur deltagarna upplevde att de led av en osynlig sjukdom. Avslutningsvis visas vilka attityder deltagarna hade mot livet, vilka strategier som använts för att hantera sjukdomen och att acceptans av sjukdomen var viktig för att lära sig att leva med den. Diskussion: Resultatfynden har diskuterats utifrån Callista Roys adaptionsmodell och kopplats till andra vetenskapliga studier. Livet med en kronisk sjukdom innebär ständiga förändringar och sjuksköterskan kan genom att identifiera faktorer som påverkar adaptionen hjälpa patienten att uppnå balans. / Background: Crohn's disease and ulcerative colitis are chronic inflammatory bowel diseases that have increased significantly in recent decades. The diseases can debut at all ages, and they have a negative effect on the patients´ quality of life. A nurse has an important part of ensuring that patients receive sufficient information and support to manage their self-care. Aim: The purpose was to illuminate how patients with Crohn's disease and ulcerative colitis experienced the effects of the symptoms in their daily lives and how they adapted to the disease. Method: A literature review based on eleven nursing studies with qualitative design was conducted. The studies were analyzed based on the chosen purpose and key findings were compiled under two main themes. Results: The literature review illustrated how the participants experienced the symptoms of the disease and what impact they had on everyday life. The impact on family life, relationships, social contexts and working life were described. In summary, the disease was an obstacle. The emotional impact of the disease and how the participants perceived that they suffered from an invisible disease were described. Finally, what attitudes the participants had towards life, what strategies were used to manage the disease, and that acceptance of the disease was important for learning to handle it. Discussion: The findings have been discussed based on Callista Roys adaptation model and linked to other scientific studies. Life with a chronic disease involves constant changes, and the nurse can help the patient to achieve balance by identifying factors that affect the adaptation.