Bakgrund: För en säker vård krävs samverkan mellan olika professioner och en strävan efter samma mål. Trots det upplever många nyexaminerade sjuksköterskor stor press på sig själva. Den akademiska utbildningen stämmer inte alltid överens med den yrkesverksamma verkligheten. Vilket gör att studenter känner både spänning och tvivel på sin förmåga inför att börja arbeta. Syfte: Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att samverka i team under sitt första yrkesverksamma år. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline. Till resultatet inkluderades 13 vetenskapliga artiklar som var publicerade under åren 2010-2021. Resultat: Resultatet speglar i hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever det att samverka i team. Detta omfattar tre huvudkategorier: Synen på teamarbete utifrån den nyexaminerade sjuksköterskan, Upplevelsen av transitionen från student till nyexaminerad sjuksköterska, Verksamheternas utmaningar för de nyexaminerade sjuksköterskorna. Resultatet ger en uppfattning kring vilka verktyg som behövs för att få en fungerande samverkan i team. Slutsats: För att nyexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start i arbetslivet krävs en bra samverkan i team. Detta baseras bland annat på bra bemötande, stöd från medarbetare samt god kommunikation. Upplevelser så som osäkerhet, dålig förberedda inför verkligheten och otillräcklig stöttning från medarbetare är vanligt hos nyexaminerade sjuksköterskor.

Bakgrund: Det intraoperativa teamet är en sammansättning av flera professioner där alla bidrar med sin unika kompetens. Tidigare studier visar att patienten löper högre risk att drabbas av vårdskada om teamet brister i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det intraoperativa teamets upplevelser av kommunikation på operationssalen. Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie. Artikelsökningarna utfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Därefter bearbetades artiklarna med Bettany-Saltikov & McSherry's nio steg för analys av kvalitativa data. Resultat: Som resultat framkom tre teman; "vikten av en god atmosfär", "känsla av samsyn" och "att våga sätta gränser". Atmosfären på operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Det som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att skapa en samsyn mellan personalen på salen, så behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där det inte passade med en verbal kommunikation, upplevde teamet att icke verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa samsyn, medan personliga kommunikationsstilar kunde utgöra hinder för densamma. Att våga sätta gränser och säga ifrån upplevdes betydelsefullt för en säker vård av patienten. Konklusion: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet har betydelse för hur effektivt teamarbetet är, samt kan påverka utfallet av patientens operation. Insikt i hur personalen på operationssalen upplever kommunikationen kan användas till att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till en välfungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ samt organisationsnivå. / Bakgrund: Det intraoperativa teamet är ett multi-professionellt team, där alla olika yrken bidrar med sin unika uppsättning färdigheter. Studier visar att patienten riskerar att drabbas av skada om teamet misslyckas i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Objektiv: Syftet var att beskriva det intraoperativa teamets erfarenheter av kommunikation i operationssalen.  Metod: Designen var en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. De insamlade uppgifterna analyserades med Bettany-Saltikov & McSherrys nio steg för analys av kvalitativa data. Utfall: Som ett resultat framkom tre teman; "Vikten av en god stämning", "känsla av att vara på samma sida" och "att våga sätta gränser". Stämningen i operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Faktorer som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att personalen skulle vara på samma sida i operationssalen behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där verbal kommunikation inte passade ansåg teamet att icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa konsensus, medan personliga kommunikationsstilar kunde skapa hinder för det. Att våga sätta gränser och säga ifrån kändes viktigt för en trygg vård av patienten. Slutsats: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet är viktigt för hur effektivt lagarbetet är och kan påverka resultatet av patientens operation. Insikt i hur personalen i operationssalen upplever kommunikationen kan användas för att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till väl fungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ- och organisationsnivå.

Bakgrund: Arbetsflödet på en barnakutmottagning kan ändras inom loppet av några minuter. Barnsjuksköterskan ska kunna identifiera livshotande tillstånd i mötet med det akut sjuka barnet för att snabbt kunna vidta åtgärder. Ett framgångsrikt omhändertagande av ett barnakutfall kräver ett systematiskt och kompetent teamarbete som tränas genom tvärprofessionella simuleringsövningar. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors erfarenhet av kompetensutveckling genom tvärprofessionell simuleringsövning inom barnakutsjukvård. Metod: En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor på fem barnakutmottagningar i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Vikten av återkommande simuleringsövningar, Förbättrad teamsamverkan, Tydligare rollfördelning och Effektivare kommunikation i teamet. Samt ett övergripande tema: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan genom återkommande simuleringsövningar. Slutsats: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan uppnås genom årligen återkommande tvärprofessionella simuleringsövningar. / Background: The workload at a pediatric emergency department can change within a few minutes. The pediatric nurse must be able to identify lite-threatening conditions in the meeting with the acutely ill child in order to be able to take action quickly. Successful care of a child outcome requires a systematic and competent teamwork based on interprofessional simulation-based training. The aim of this study was to investigate pediatric nurses´ experiences of competence development through interprofessional simulation-based training in pediatric emergency care. Method: An interview study was conducted based on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with eight pediatric nurses at five pediatric clinics in southern Sweden. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Results: The result is divided into four categories based on the analysis: The importance of continuous simulation-based training, Improved team collaboration, Clearer role distribution and more efficient communication in the team. Interprofessional simulation-based training results in increased patient-safe care. And an overall theme: Increased patient safety and improved collaboration through recurring simulation-based training. Conclusion: Increased patient safety and improved collaboration are achieved through annual interprofessional simulation-based training.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att ge stöd till patienten och anhöriga under och efter vårdtiden. De ”6 s:n” är en arbetsmodell inom palliativ vård där patienten har rätt till självbestämmande och att upprätthålla sina sociala relationer, även stöd till anhöriga ingår. Anhöriga har en betydelsefull roll i den palliativa vården, deras närvaro skapar möjlighet för den döende att vara hemma i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet under livets slutskede. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar från fem olika länder med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades kopplade till anhörigas upplevelser: Palliativa teamets inträde i hemmet, anhörigas vårdansvar, den medicintekniska utrusningens inverkan på vardagslivet, känslor och konsekvenser för anhöriga samt förbättringsmöjligheter och anhörigas uppfattning om palliativ vård. Slutsats: Anledningen till anhörigas vårdansvar var löftet att få dö hemma, uppgiften upplevdes krävande och gav konsekvenser på sömnen och deras fysiska och psykiska mående. Detta var genomgående i hela litteraturöversikten. Vården i hemmet sågs som den rätta platsen att dö på för alla parter, endast en anhörig uttryckte avsky för situationen. Enligt anhöriga var stödet bra dock fanns det ett ökat behov av mer resurser för fullständig trygghet. / Background: Palliative care is about providing support to both the patient and family during and after the time of care. The “6 s:n” is a working model in palliative care where the patient has the right to self-determination and to maintain their social relationships, which includes support to relatives. Relatives have an important role in palliative care, their present creates opportunity for the dying person to be at home in the final stages of life. Aim: The aim of this study was to describe relative’s experiences of palliative home care during the final stage of life. Methods: A literature review based on 15 scientific articles from five different countries with a qualitative approach. Results: Five categories were identified related to relatives experiences: The entry of palliative home care, relatives caring role, the impact of medical technology on everyday life, feelings and consequences for relatives and also improvement opportunities and relatives comprehend about palliative home care. Conclusions: The promise was the reason for relatives caring role, the caring role was an demanding task and gave impacts on their sleep and their physical and mental needs. This was consistently throughout the whole literature review. For all parties the home was seen as the right place to die, only one relative expressed disgust for the situation. According to relatives the support was good, but to complete full security for them it was an increased need for more resources.

Operationssjuksköterskors arbete är ansvarsfullt och en central uppgift är att värna om patientsäkerheten. Emellertid finns en rad faktorer som kan försvåra operationssjuksköterskors vårdarbete vilket i sin tur leder till att patientsäkerheten hotas, t.ex. är det vanligt med omkastningar i ett planerat operationsprogram. Ökad arbetsbelastning, krav på effektivisering och teknisk utveckling kan ses som hot mot patientsäkerheten. Arbetet är mångfasetterat och kräver ständig uppmärksamhet och vakenhet. Mot bakgrund av detta är det synnerligen viktigt att ta reda på vad operationssjuksköterskor upplever som svåra situationer och hur de hanterar dessa för att inte tappa patientfokus. Det är ett område som tidigare är lite utforskat. Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av svåra situationer i relation till att kunna värna om patientsäkerheten. Eftersom studiens syfte är att beskriva upplevelser gjordes en kvalitativ intervjustudie. Sex operationssjuksköterskor från ett sjukhus i Västsverige intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). De svåra situationer operationssjuksköterskorna pratade om berörde i stort sett den intraoperativa fasen, arbetet på operationssalen i direkt anknytning till patienten. Operationssjuksköterskorna beskrev sin profession som en ofrihet ifråga om bundenheten till det sterila rummet, yrkesstress, traumatiska känsloupplevelser, vikten av att få distans till problemen samt vad som stimulerar dem i arbetet. Arbetet med operationspatienten upplevdes som en styrka när det gick väl men som skam när patientsäkerheten hotades. Samarbetet i det perioperativa teamet beskrevs som en viktig förutsättning för ett patientsäkert arbete. Å andra sidan utgör samarbetsproblem ett hot mot patientsäkerheten och operationssjuksköterskorna belyste vikten av att våga ta en ledarroll genom att värna patientsäkerheten, även gentemot kollegor. Resultatet bekräftas i flera fall av tidigare forskning. Uppsatsen kliniska implikationer faller tillbaks på arbetsledare vars uppgift det är att främja möjligheter till kommunikation – med patienter, som handledning samt inom det perioperativa teamet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård