No description available.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat. Resultatet visar på olika erfarenheter och tankar kring IT och genus i undervisningen där olika perspektiv kring möjligheterna av IT-pedagogiken samt genusstrukturer presenteras. Nya möjligheter som presenteras är referenspunkter till nytt material samt potentialen att väcka elevernas motivation och utveckla deras erfarenheter. Även en problematisk kommunikation mellan pedagoger och elever uppvisas som följd detta av mitt resultat. Resultatet kring genusperspektivet i klassrummet samt IT-pedagogiken uppvisar även en situation där sociala och kulturella konstruktioner skapar en komplex bild mellan flickor och pojkar. Slutsatsen, är att det krävs en förändring kring de sociala konstruktionerna som finns mellan pojkar och flickor och en bättre kommunikation samt initiativtagande bland pedagoger som kan skapa en befogad plats för IT-pedagogik i undervisningen.

Under COVID-19 blev distansundervisning ett måste och till följd mer accepterat och vanligt. Detta har även bidragit till att fler alternativa utbildningsformer blivit vanligare, bland annat hybridutbildning. Det finns dock bristande information och forskning på hur hybridutbildningar ska genomföras för bäst upplevelse för alla inblandade. Till följd av den tekniska utvecklingen finns det även en rad olika tekniska verktyg som kan användas vid utformning av hybridutbildning. Det finns dock bristande underlag på hur dessa tekniska verktyg kan användas och vad dess påverkan blir på upplevelsen. Denna studie undersöker utbildningsformen hybridföreläsning där studenter kan delta på plats och på distans under samma föreläsning. Tidigare forskning på denna utbildningsform har endast fokuserat på studenter som deltar på distans. Syftet med studien är att ge svar på vilka- och med vilken utformning på tekniska verktyg som möjliggör en lyckad hybridföreläsning för samtliga parter. Syftet är också att undersöka båda deltagargrupperna och hur upplevelsen skiljer sig.  För att besvara frågorna har en fallstudie genomförts under tre föreläsningar på en datavetenskaplig kurs på Malmö Universitet. De tre föreläsningarna hade alla olika förutsättningarna och var utrustade på olika sätt. De olika föreläsningarna är benämnda som Fall 1, Fall 2 och Fall 3 som skiljer sig från varandra i teknisk utrustning och utformning. Studenterna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper. En grupp som endast deltog på föreläsningar på plats och en grupp som endast deltog på föreläsningar på distans. Datainsamling genomfördes genom tre enkäter som studenterna fick efter varje föreläsning samt en slutenkät på sista föreläsningen. Under alla föreläsningar deltog även författarna av studien med för att observera. Det genomfördes även en fokusgrupp med studenter samt en intervju med föreläsaren.   Resultat från dessa datagenereringsmetoder visar att det är svårt att utforma en hybridföreläsning med de tekniska verktyg som undersökts där studenter på plats/distans och föreläsaren blir helt tillfredsställda. Det har dock konstaterats vilka tekniska verktyg och i vilken utformning som bör eftersträvas för att medföra en föreläsning där andelen som inte blir tillfredsställda minimeras. I direkt följd har det även konstaterats vilka tekniska verktyg och i vilken utformning som bör undvikas då detta medför att en stor andel av deltagare får en sämre upplevelse. / During the COVID-19 pandemic many institutions were forced to adapt distance learning, which subsequently became a widely accepted learning modality. This shift has contributed to an increase in other forms of education and has as a result become more common, including hybrid education. However, there is a lack of information and research in regard to how hybrid education should be implemented to ensure a good experience for everyone involved. Because of the technical advancements there are multiple technical tools to choose from that can be used when designing hybrid educations. Though, there is a lack of information in regard to how these technical tools can be used and what their effects are on the experience.  This study examines a form of hybrid education where students can participate both in class, and online at the same time. Previous research on this format primarily focuses on students participating online. The aim of this study is therefore to provide insights into which tools and how their usage might impact the use of a successful hybrid lecture for all participants. The aim is also to investigate how the experiences of both groups may differ. To address these questions, a case study was conducted based on three separate lectures in a computer science course at Malmö University. The three lectures all had different conditions and were equipped in different ways. Each lecture, labeled Case 1, Case 2 & Case 3, varied in terms of technical equipment and design. The students that participated in the case study were randomly assigned to either the distance or in-person group to ensure equally large groups, maintaining the same format for all lectures.  The gathering of data was conducted through questionnaires that the students were asked to answer after each finished lecture as well as a final questionnaire during the last lecture. The authors also observed all lectures. A focus group was also conducted with a group of students as well as an interview with the lecturer.  The findings revealed from these methods show that it can be challenging to design a hybrid lecture with the technical tools that have been studied where both groups of students and the lecturer feel satisfied. However, the results indicate what technical tools and to what extent they should be used to ensure a lecture where low satisfaction is opposed. As a direct consequence, it has also been determined which technical tools and in what form should be avoided, as this leads to a large proportion of participants having a negative experience.