Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev och pedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hur positivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket lite eventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finns distraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande. I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativt förekommande vid datoranvändning i skolan.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hållningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrån några lärares och elevers erfarenheter med perspektiv på historieundervisningen på högstadiet. Arbetet har ställts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lärare samt en elevgrupp bestående av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det används två olika metoder. Främst har jag utgått ifrån en gruppintervju med utgångspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnå mitt resultat. Resultatet visar på olika erfarenheter och tankar kring IT och genus i undervisningen där olika perspektiv kring möjligheterna av IT-pedagogiken samt genusstrukturer presenteras. Nya möjligheter som presenteras är referenspunkter till nytt material samt potentialen att väcka elevernas motivation och utveckla deras erfarenheter. Även en problematisk kommunikation mellan pedagoger och elever uppvisas som följd detta av mitt resultat. Resultatet kring genusperspektivet i klassrummet samt IT-pedagogiken uppvisar även en situation där sociala och kulturella konstruktioner skapar en komplex bild mellan flickor och pojkar. Slutsatsen, är att det krävs en förändring kring de sociala konstruktionerna som finns mellan pojkar och flickor och en bättre kommunikation samt initiativtagande bland pedagoger som kan skapa en befogad plats för IT-pedagogik i undervisningen.

AbstractVårt syfte med detta examensarbete är att skapa en medial undervisningsplattform med utgång i IT-pedagogik och datorspel för årskurs 5. Datorer och IT har under längre tid använts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan användas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgå ifrån två frågor i detta arbete. Vår huvudfråga är Hur kan en medial undervisningsplattform baserad på spel och IT utformas för att stärka elevers historiemedvetande? och delfrågan är Hur kan undervisningen anpassas så att elever i ett mångkulturellt klassrum främjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska på detta område har vi använt oss av bland annat Jörn Rüsens teorier om hur ett berättande påverkar elevers/människans historiemedvetande genom att berättelsen anknyter till våra erfarenheter och vår identitet. Vi har även studerat nationell och internationell litteratur för att ta reda på hur IT och datorspel kan användas och anpassas i undervisningen.Eftersom detta är ett utvecklingsarbete så har vi skapat en undervisningsplattform som är baserad på datorspelet Minecraft vilket kan beskrivas som ett virtuellt Lego. I spelet tar eleverna an olika roller och deltar i ett virtuellt rollspel som grundar sig på en berättelse som belyser kulturmöten och handelsresor på medeltiden. Eleverna kommer att få bygga upp en värld och tillhöra olika länder. För att karaktärerna ska överleva och landet utvecklas måste eleverna utföra byte och handel med de andra länderna. Spelet kommer att varvas med undervisning som syftar till att ämnesinnehållet blir tydligare genom spelet. Spelet kräver samarbete med landets invånare såväl som med invånarna i de andra länderna, annars stagnerar ländernas utveckling.Utifrån den forskning och hypoteser som vi har studerat genom arbetets gång har vi kommit fram till att spel främjar det logiska tänkandet, förmågan att lösa problem och förmågan att samarbeta. Att delta i ett rollspel gör att eleverna kan leva sig in i historien och på så vis får de en starkare inblick i tempusbegreppen dåtid, nutid och framtid. Detta ökar elevernas historiemedvetande.

The school leader task is complex and has since 2017 been expanded with the task of leadingthe digitization in school. The purpose of this study is to make visible and problematize thechallenges school leaders face in their mission to lead digitization in schools. Through focusgroup interviews where school leaders at upper secondary school level talked about the workat their own school and their own role in the work of leading the digitization, challenges havebeen identified. These are set in relation to theory of how successful (distributed) managementof digitization ought to take place and in relation to the National Agency for Education'sexpectations of school leaders in the task of leading the digitization.The results show that an already complex assignment has become even more challenging. Thedigitization assignment affects almost all areas of the school's activities and, as a result, theschool leaders express difficulties in formulating clear goals with the digitization. They alsodescribe limitations in the conditions, both in terms of teachers' time but also personnelresources in the form of IT educators or development leaders and support. Technology is alsoa challenge because development is progressing so fast. In parallel with the internal activities,there is a debate about the effects of digitization on the individual and the learning that schoolleaders need to relate to.The challenges are many and it is important to continue the discussion about how school leaderscan be supported in their mission to lead digitization in schools.