I den här uppsatsen vill jag tydliggöra svårigheten med att lära in ämnen med avancerat språk för elever som har svenska som andraspråk. Min metod har varit att intervjua elever och lärare på Komvux omvårdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn på muntliga och skriftliga inslag i inlärningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbättringar i undervisningen. Lärare och elever är överens om att mer tid skulle behöva läggas på text- och ordförståelse. Åsikterna skiljer sig något mellan eleverna om det är positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk i samma grupp. Mina resultat stämmer väl överens med tidigare forskningsrön och elever och lärare redovisar ungefär samma svårigheter ur sina olika perspektiv. Dessutom bidrar intervjuerna med möjliga förbättringsområden i undervisningen. Exempel på detta är mera tid till att förbereda ämnesområden i texter och föreläsningar, samarbeta mellan ämnes- och svensklärare och handledare på praktiken och dessutom att kunna lära av varandras tidigare erfarenheter.

Syftet med denna studie var att analysera vetenskapliga föreläsningar på onlineplattformen TED (technology, entertainment, design) och försöka förstå hur föreläsarna använder sig av klassiska retoriska begrepp. Anledningen var att vi ansåg att denna form av retorisk diskurs kan vara en potentiell lösning till några av de problem som existerar inom vetenskapskommunikation. Vi undersökte TED eftersom det i nuläget är den populäraste föreläsningsplattformen på internet.Vi har analyserat fyra vetenskapligt orienterade föreläsningar med hjälp av retorikanalys. Genom detta perspektiv har vi undersökt föreläsningarnas kontext, hur föreläsarna använder sig av klassisk retorisk disposition, hur de använder argumentationsmedel och vilka stilfigurer de lägger mest fokus på. Vi förhöll oss även till retorisk situationsteori för att förstå helheten bakom föreläsningarna.Vi sammanställde sedan materialet för att se vad alla föreläsningarna har för gemensamma aspekter. Resultatet visade att föreläsarna delade ett antal retoriska aspekter i sina tal. Från ett dispositionsperspektiv visade föreläsarna likheter med placering av tes och brist på motargument i talet. Föreläsarna lade också mest fokus på övertalningsmedlet logos och de använde mer frekvent stilfigurerna exempel, liknelse, och metafor.

E-lectures (recorded lectures) is a modern way of giving lectures to students while freeing time for teachers to do other activities like having workshops where students get to work actively on solving problems. There is a large body of studies that show the positive effects of e-lectures on students' performance, activating them in teacher led work in the classroom as well as enabling them to re-watch a lecture. However, even though the technology and knowledge on how to use e-lectures seems to be available, the use of e-lectures has not been broadly adopted. There may be many reasons for why this is the case and this qualitative study aims to give insight into the teachers attitude towards e-lectures. This study is based on eight interviews with teachers mainly from the department of informatics and one from the department of physics. The result shows that the teachers have an open attitude towards e-lectures and other alternative learning methods. However, the opinion on how much e-lectures can contribute to students' learning varies and might be due to the lack of knowledge or experience. There is also no consensus regarding how well made the e-lectures should be and some respondents feel that high expectations might refrain teachers from pursuing e-lectures.

Under COVID-19 blev distansundervisning ett måste och till följd mer accepterat och vanligt. Detta har även bidragit till att fler alternativa utbildningsformer blivit vanligare, bland annat hybridutbildning. Det finns dock bristande information och forskning på hur hybridutbildningar ska genomföras för bäst upplevelse för alla inblandade. Till följd av den tekniska utvecklingen finns det även en rad olika tekniska verktyg som kan användas vid utformning av hybridutbildning. Det finns dock bristande underlag på hur dessa tekniska verktyg kan användas och vad dess påverkan blir på upplevelsen. Denna studie undersöker utbildningsformen hybridföreläsning där studenter kan delta på plats och på distans under samma föreläsning. Tidigare forskning på denna utbildningsform har endast fokuserat på studenter som deltar på distans. Syftet med studien är att ge svar på vilka- och med vilken utformning på tekniska verktyg som möjliggör en lyckad hybridföreläsning för samtliga parter. Syftet är också att undersöka båda deltagargrupperna och hur upplevelsen skiljer sig.  För att besvara frågorna har en fallstudie genomförts under tre föreläsningar på en datavetenskaplig kurs på Malmö Universitet. De tre föreläsningarna hade alla olika förutsättningarna och var utrustade på olika sätt. De olika föreläsningarna är benämnda som Fall 1, Fall 2 och Fall 3 som skiljer sig från varandra i teknisk utrustning och utformning. Studenterna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper. En grupp som endast deltog på föreläsningar på plats och en grupp som endast deltog på föreläsningar på distans. Datainsamling genomfördes genom tre enkäter som studenterna fick efter varje föreläsning samt en slutenkät på sista föreläsningen. Under alla föreläsningar deltog även författarna av studien med för att observera. Det genomfördes även en fokusgrupp med studenter samt en intervju med föreläsaren.   Resultat från dessa datagenereringsmetoder visar att det är svårt att utforma en hybridföreläsning med de tekniska verktyg som undersökts där studenter på plats/distans och föreläsaren blir helt tillfredsställda. Det har dock konstaterats vilka tekniska verktyg och i vilken utformning som bör eftersträvas för att medföra en föreläsning där andelen som inte blir tillfredsställda minimeras. I direkt följd har det även konstaterats vilka tekniska verktyg och i vilken utformning som bör undvikas då detta medför att en stor andel av deltagare får en sämre upplevelse. / During the COVID-19 pandemic many institutions were forced to adapt distance learning, which subsequently became a widely accepted learning modality. This shift has contributed to an increase in other forms of education and has as a result become more common, including hybrid education. However, there is a lack of information and research in regard to how hybrid education should be implemented to ensure a good experience for everyone involved. Because of the technical advancements there are multiple technical tools to choose from that can be used when designing hybrid educations. Though, there is a lack of information in regard to how these technical tools can be used and what their effects are on the experience.  This study examines a form of hybrid education where students can participate both in class, and online at the same time. Previous research on this format primarily focuses on students participating online. The aim of this study is therefore to provide insights into which tools and how their usage might impact the use of a successful hybrid lecture for all participants. The aim is also to investigate how the experiences of both groups may differ. To address these questions, a case study was conducted based on three separate lectures in a computer science course at Malmö University. The three lectures all had different conditions and were equipped in different ways. Each lecture, labeled Case 1, Case 2 & Case 3, varied in terms of technical equipment and design. The students that participated in the case study were randomly assigned to either the distance or in-person group to ensure equally large groups, maintaining the same format for all lectures.  The gathering of data was conducted through questionnaires that the students were asked to answer after each finished lecture as well as a final questionnaire during the last lecture. The authors also observed all lectures. A focus group was also conducted with a group of students as well as an interview with the lecturer.  The findings revealed from these methods show that it can be challenging to design a hybrid lecture with the technical tools that have been studied where both groups of students and the lecturer feel satisfied. However, the results indicate what technical tools and to what extent they should be used to ensure a lecture where low satisfaction is opposed. As a direct consequence, it has also been determined which technical tools and in what form should be avoided, as this leads to a large proportion of participants having a negative experience.

Online teaching has become more common during the past decades as technological advancements provide new education possibilities. New technology also gives teachers new ways to conduct teaching. Today, there are many different teaching methods which can be utilized. Which teaching methods should be used in order to retain students’ focus during lectures? Which ones should be used to improve students’ enjoyment of lectures? This thesis studies these questions through an eye tracking experiment. Test subjects watched short lecture clips, each using a different teaching while being recorded using eye tracking. In addition, the test subjects answered a questionnaire regarding lecture enjoyment. Based from the results, it is found that focus during and enjoyment of online lectures seems to be mostly dictated by cognitive load. Teaching methods which use some sort of technique to reduce the amount of cognitive load are better at keeping students focused. Furthermore, students seem to enjoy teaching methods which uses a chalk board more. / Onlineundervisning har blivit mycket vanligare under det senaste decenniet tack vare teknologiska framsteg. Nya teknologier har också gett lärare nya sätt att undervisa. Idag finns det många olika undervisningsmetoder som kan användas. Men vilka undervisningsmetoder borde lärare använda för att hålla studenter koncentrerade under föreläsningar? Vilka metoder skall användas för att öka studenters föreläsningsglädje? Denna studie svarar på dessa frågor med ett ögonspårningsexperiment. Försökspersoner tittade på korta föreläsningsklipp som använde olika undervisningsmetoder medans deras ögonrörelser var inspelade med ögonspårning. Försökspersonerna svarade även på en enkät om föreläsningsglädje. Från resultatet framgick det att fokus och hur mycket de gillade att kolla på online föreläsningen påverkades mest av kognitiv belastning. Undervisningsmetoder som använder sig av tekniker som minskar den kognitiva belastningen var bättre i att hålla studenter fokuserade. Studenter verkade även visa större föreläsningsglädje för undervisningsmetoder som anväder svarta tavlan.

This day of age when an increasing demands for better and more environmental friendlymaterial is requested. At the same time is also higher demands on the designers todevelop new products for the future. To design new products which express a futuristicfeeling and a “must-have-feeling”. Therefore is there a need to educate better designersand architects for the future a better knowledge for material. Both for existing designersand architects but also for new designers. To encourage learning and discover newmaterial is new tools important, a tool such as a meeting point in which people meet, talkand discover new materials. A meeting place in which a material library has its naturalplace, a place designers, architects and laymen can visit. The great advantages of a material library is the possibility to touch and feel the materialsamples. To invite people to use their senses and learn about materials. This report focus on how to best build and present a material library in the facility of apublic place. But also how to construct a mobile module used as a tool for education.Each scenario has their own dilemma and needs, for example, in the University library atJönköping has criterion for a module that fits into the regular exhibition. To present newand innovative material samples in a manner that reminds of how people search forbooks on the shelves. For the mobile module is focus more towards presenting material samples used in theproduction today. The presentation is more focus on presenting material samples during alecture in which the teacher stands in front of a class and pointing towards the materialand students are allowed to touch and feel the material samples when they have thepossibility to do so. Besides this will the mobile module also work as mobile storagelocation for each department’s material samples.

Covid-19 medförde att skolundervisningen behövde flytta sin verksamhet till distans, för att minska på smittspridningen. Det resulterade i att alla studenter och lärare behövde flytta arbetet till det digitala. Rapportens syfte är undersöka hur kommunikationen mellan lärare och studenter har påverkats när utbildning sker digitalt. Rapporten undersöker även hur inlärningsprocessen hos studenter påverkas av att utbildningen är på distans. Studien bygger på en induktiv ansats där intervjuer genomfördes med nio stycken studenter och tre stycken lärare samt en dokumentundersökning. Dokumentundersökningen utgjorde rapportens litteraturkapitel och intervjuerna som genomfördes bildade rapportens empiri. Empirin användes sedan för att analysera den litteratur som samlades in. Resultatet visar på skillnader hur studenter uppfattar att kommunikationen är i dagsläget samt hur lärarna uppfattar situationen. Studentens kommunikation med läraren har försämrats då den har uteblivit helt eller övergått till en svårtolkad textkonversation. Lärarnas upplevelser är att kommunikationen har förflyttats till Zoom. Studentens inlärning har visats sig ha en negativ effekt under en digital utbildning då hemmiljön har många störningsmoment. / Covid-19 resulted in schools needing to move their operation to a distance education, to reduce the spread of the Covid-19 virus. It resulted in all students and teachers needing to adapt to a digital environment. The purpose of the report is to gain an increased understanding on how the communication between a teacher and a student is affected, when the education takes place remotely. The report also examines how the learning process affects students when they have to study remotely. The report builds on an inductive approach where interviews were conducted with nine students and three teachers and also a document survey. The document survey constituted the literature chapter and the interviews who were conducted formed the reports empirical. The empirical was later used for analyzing the literature that was collected. The result points out the difference between how students perceive the communication today and how the teacher perceives the situation. The student's communication with the teacher has deteriorated as it has disappeared completely or turned into a difficult text interpretation conversation. The teachers' experiences are that the communication has been moved to Zoom. Student's learning has shown to have a negative effect during a digital education, because in a home environment there are a lot of distractions.