Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta (NSLBP) är vanligt förekommande i befolkningen och många söker fyisoterapeut i primärvården för sina besvär. Två av de vanligaste interventionerna som används av fysioterapeuter är manuella terapier (MT) och träning. MT har smärtreducerande effekt på kort sikt men det råder ingen konsensus om vilken behandlingsmetod som är att föredra i tidigare forskning. Samtidigt fastslår europeiska riktlinjer att det inte finns någon specifik intervention bäst lämpad för NSLBP. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa, granska och jämföra forskningsresultat av MT och träningsinterventioner för patienter med NSLBP. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt Web of Science för att hitta RCT-studier som undersökte MT och träning vid NSLBP. Sökningen genererade 1420 träffar varav tio studier inkluderades och kvalitetsgranskades med PEDro-skalan. Resultat: De signifikanta förbättringar som sågs korrelerade med studiernas PEDro-poäng. Efter avslutade interventioner sågs signifikanta förbättringar på smärta och funktion för alla grupper i hälften av studierna. Vid uppföljningar på kort och lång sikt fann 3 studier signifikanta förbättringar för någon av interventionerna. Stabiliseringsträning var signifikant bättre än MT i en studie samtidigt som MT var signifikant bättre än ryggskola i en annan studie. Den tredje studien fann att stabiliseringsträning och MT var signifikanta bättre än ryggskola vid NSLBP. Konklusion: MT och träning var effektiva för att förbättra smärta och funktion efter avslutad behandling. Vid uppföljningar kunde inga tydliga trender ses och MT vid NSLBP visade sig inte vara signifikant bättre eller sämre än träning för utfallsmåtten smärta och funktion på kort och lång sikt.

Bakgrund: Komplementär och alternativ medicin (KAM) är åtgärder som syftar tillatt medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar och skador. KAM-användningen har ökat i flera länder över hela världen och så även i Sverige.   Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kringsjuksköterskors inställning till komplementär och alternativ medicin. Metod: En litteraturstudie med åtta artiklar från databaserna Cinahl och PubMed.Fem av artiklarna var kvantitativa och tre var kvalitativa. En innehållsanalys ienlighet med Kristensson (2014) gjordes för att hitta koder och kategorier ochsammanställa resultatet. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två kategorier; Attityder och Uppfattningaroch fem underkategorier; sjuksköterskor är positiva gällande KAM, önskan att lärasig mer om KAM, KAM bidrar med fördelar till patienter, hinder för attkommunicera KAM och osäkerhet kring KAM. Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en positivattityd till KAM och de hade en önskan att få lära sig mer om KAM. Sjuksköterskorna ansåg att KAM borde integreras med den konventionella vårdeneftersom vissa KAM-metoder bidrog med fördelar för patienterna. Sjuksköterskorna uppfattade två hinder för att kunna kommunicera KAM med patienterna, kunskapsbrist och tidsbrist. Sjuksköterskorna uppfattade även en viss osäkerhet då de var osäkra på de lagar och riktlinjer som fanns angående KAM.

Globalt är smärta ett mycket stort problem och uppskattningsvis lever cirka 60 miljoner människor med långvarig smärta idag. Den långvariga smärtan kan vara svår att bemästra och patienter kan uppleva att traditionell medicinsk vård inte hjälper tillräckligt. Utöver traditionell medicinsk vård finns komplementära terapier som sjuksköterskan kan använda för att lindra patienters smärta. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av användningen av komplementära terapier vid långvarig smärta. En litteraturstudie gjordes och den resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som svarade till syftet. I resultatet framkom två kategorier: förbättring och ökad medvetenhet. Litteraturstudiens slutsats visade att patienter upplevde en lindring i den långvariga smärtan av de komplementära terapierna. Det framkom även att patienterna blev mer medvetna om sambandet mellan kroppen och smärtan, vilket gjorde att de kunde hantera den långvariga smärtan bättre. Sjuksköterskans kunskaper inom de komplementära terapierna som kan lindra långvarig smärta är dock fortfarande bristfälliga och mer forskning krävs, dels om patienters upplevelser av komplementära terapier och dels om de faktiska kostnaderna av att tillämpa dessa terapier. / Globally is the pain a huge problem and estimated live about 60 million people with chronic pain today. A long period of pain may be hard to cope with and patients can experience that conventional medicine are not efficient enough. Apart from conventional medicine there are complementary therapies of pain relief that the nurse may use to ease the patient's suffering. The purpose of this study was to investigate patients' experiences of the use of complementary therapies of long period of pain. A literary survey was performed which resulted in eight scientific articles corresponding to the purpose of the study. Two categories appeared among the result: recovery and increased body awareness. The conclusion of the literary survey showed that patients experienced relief from the prolonged pain of the complementary therapies. It also emerged that the patients became more aware of the connection between the body and the pain, which meant that they could handle the long-lasting pain better. However, the nurse's knowledge of complementary therapies of relieving pain is still deficient and more research partly about patients' experiences of complemantary therapies of pain and partly about the actual cost of applying these therapies are required.

Denna studies syfte är att undersöka empatins betydelse inom tre olika konstnärliga terapier. I denna studie används en hermeneutisk ansats både i metoden och i den analytiska tolkningen. Underlaget för analysen har varit tre intervjuer med tre terapeuter. Empatibegreppet beskrivs utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och dels ur ett psykodynamiskt perspektiv. Utifrån intervjuerna formades fem sammanfattande teman. 1 Det empatiska syftet. 2 Terapeuten som förebild. 3 Konstnärligt skapande. 4 Intersubjektivitet. 5 Förändringsprocess. I diskussionen problematiseras hur empatibegreppet kan användas och om behovet av att beskriva de intersubjektiva processer som är en förutsättning för empati. Den grundläggande intersubjektiva samspelsväven har nära samband med de konstnärliga interaktionsformerna som terapeuterna använder både på ett praktiskt och teoretiskt plan. / The purpose of this study is to investigate the importance of empathy in different artistic therapies. A hermeneutic approach is used in both the method and the analytical reading. The foundation for the analysis has been three interviewers with three therapists. The concept of empathy is described throw a development- psychological perspective and a psychodynamic perspective. Five summarize themes where found from the interviews. 1 The empathic purpose. 2 The therapist as a good example. 3 Artistic creativity. 4 Intersubjectivity. 5 Process of change. In the discussion the empathy-concept is being studied. How it is being used. And a need of describing intersubjective processes which is a prerequisite for empathy. The basic intersubjective interaction has a close relation to the artistic interactionforms which the therapists are using practically and theoretically.

Syfte: Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsättningar, definierande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans hälsofrämjande kompetens och behandlingsalternativ. Bakgrund: Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbättringsbehov och satsningar eftersträvas för att förebygga sjukdomar och utvidga primärvården. I framtiden kommer sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning att arbeta med levnadsvanerelaterad ohälsa. Naturens positiva och hälsofrämjande effekter belyses allt mer inom forskningen och det finns nu evidens som visar att naturen fun-gerar avslappnande och främjar återhämtning efter stress men också av immunförsvaret. Paradigmskiften börjar göra plats för naturen i vården. Forskning har visat att begreppet och naturterapin shinrin yoku ger flertalet hälsofrämjande effekter men shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar betydelse beroende på sammanhang vilket är förvirrande. Metod: Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg. Resultat: Shinrin yoku kännetecknas av attributen skogsvistelse, långsam promenad, aktivera sinnena, mindfulness, fytoncider och ingen prestation. Förut-sättningarna är skogsliknande miljö, stillhet, bortkopplad teknik och guide. Konsekvenser: shinrin yoku ger hälsofrämjande effekter inom sex olika områden: hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunförsvaret, hjärnan och det autonoma nervsystemet samt inflammation. Slutsats: Shinrin yoku kan vara betydande ur ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande faktor och hälsofrämjande resurs. Naturterapin kan användas som prevention, komplement eller enskild behandling i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete beroende på vilka behoven är. Det är ett holistiskt sätt att må bättre som tar vara på naturens resurser utan att skada den. / Aim: The aim was to clarify the meaning of shinrin yoku by identifying the concept’s antecedants, defining attributes and consequences in order to possibly expand the district nurse’s health enhancing competence and treatment options. Background: Swedish healthcare is facing a number of considerable challenges and improvement requirements and investments are made to prevent illnesses and enlarge the primary care. In the future the distict nurse will probably work with second nature related ill health in a larger extent. More science illuminates the positive and health enhancing effects of nature and evidence shows that nature works relaxing and promotes recover after stress but also of the immune system. Paradigm changes is making room for nature in health care. Science has shown that the concept and nature therapy of shinrin yoku gives plenty of health enhancing effect but shinrin yoku’s definition is unclear and changes meaning depending on context which is confusing. Method: Walker and Avant’s concept analysis in eight steps. Findings: Shinrin yoku is defined by its attributes forest visit, slow walk, activating the senses, mindfulness, phytoncides and no achievement. Its antecedents are a forest-style environment, serenity, switched-off technology and guide. Consequences: shinrin yoku brings health enhancing effects in six different areas: heart and blood vessels, psyche and mood, the endocrine system, the immune system, the brain and the autonomic nervous system and inflammation. Conclusion: Shinrin yoku can be considerable from a public health perspective though it can be seen as a stress relieving factor as well as a health enhancing resource. The therapy can be used as prevention, complement or separate treatment depending on the needs. It is a holistic way of feeling better that makes the most of nature without harming it.