Ett livslångt lärande innebär att vi aldrig slutar lära oss, oavsett var i livet vi befinner oss. Därmed är det viktigt att organisationer kartlägger deras kompetens och behov i tid, för att minska risken att förlora kompetens när det är dags för medarbetare att gå i pension. Detta uppsatsarbete är grundat i en kvalitativ intervjustudie om hur kompetensöverföring vid pensionsavgångar upplevs, både av chefer och personer som nyligen gått i pension. Studiens syfte har varit att undersöka upplevelser av organisationers strategiska arbete med kompetensöverföring vid pensionsavgångar, med fokus på chefer och nyblivna pensionärer. Studien har utgått från följande frågeställningar: 1. Hur upplever chefer att de arbetar strategiskt med kompetensöverföring vid pensionsavgångar? 2. Hur upplever nyblivna pensionärer att deras organisationer arbetade för att säkerställa att deras kompetens inte gick förlorad vid pensionsavgången? För att undersöka detta har åtta informanter intervjuats, fyra chefer som arbetat med kompetensöverföring vid pensionsavgångar och fyra personer som nyligen (definierat som max tre år sedan) gått i pension. Informanterna valdes ut utifrån ett bekvämlighets- och strategiskt urval. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys. Ur denna analys utvanns fyra tematiseringar; mentorskap, vikten av långsiktigt arbete, betydelsen av att visa uppskattning samt fortsatt arbete efter pensionen. För att kunna genomföra en nyanserad och välgrundad analys har resultaten kopplats till teorierna kompetensöverföring, situerat lärande, socialt lärande och transformativt lärande. Resultaten av studien visade att många organisationer inte upplevs arbeta strategiskt och långsiktigt med kompetensöverföring vid pensionsavgångar, men att det är något som ur ett arbetstagarperspektiv vore önskvärt. Studien visade även på att en betydelsefull del är hur organisationer arbetar gentemot sina medarbetare för att främja en god känsla när de ska lämna organisationen. Slutsatsen blev att det kan finnas en vinst i att arbeta mer med denna fråga, ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, men att det även är viktigt att poängtera att förlorad kompetens inte alltid måste vara negativt för organisationer. / A lifelong learning means that we never stop learning new things, no matter where in life we are. That is why it is important for organizations to map their competence and needs early on, to minimize the risk of losing competence when it is time for their staff to retire. This assignment is based on a qualitative interview study on how knowledge transfer during retirements is experienced, both by managers and people who have recently retired. The purpose of the study has been to examine the experiences of organizations' strategic work with knowledge transfer during retirements, with a special focus on managers and new retirees. The study has been based on the following questions: 1. How do managers feel that they work strategically with knowledge transfer during retirements? 2. How do new retirees feel that their organizations worked to ensure that their knowledge did not go to waste during the retirement? To examine this we interviewed eight informants, four managers who have worked with knowledge transfer during retirements and four persons who recently (in our definition a maximum of three years ago) retired. The informants were chosen from a convenience- and strategic selection. The interviews were recorded and transcribed to later on be analyzed based on a thematic content analysis. From this analysis we got four themes; mentorship, the importance of long-term work, the importance of showing gratitude and continued work after retirement. In order to carry out a nuanced and well-founded analysis, the results have been linked to the theories of knowledge transfer, situated learning, social learning and transformative learning. The results of the study showed that many organizations are not perceived to work strategically and long-term with knowledge transfer during retirements, but that it is something that would be desirable from an employee perspective. The study also shows that a meaningful part is how organizations try to foster a good feeling when their employees leave the organization. The conclusion was that there may be a profit in working more with this issue, both from an employer- and employee perspective, but that it is also important to state the fact that losing knowledge does not always have to be negative for organizations.

Conclusion and termination of fixed-term work agreements has influence on legal status of employees, work quality, efficiency of undertaking’s activity as well as provides parties with opportunities to individualize operating conditions and implement reasonable objectives, increases employment. In addition to common labour law norms, according to peculiarities of employment relations there are also rights and guaranties determined by special legal norms applied to fixed-term work agreements. With reference to summarized experience of national legal regulation in Lithuania and other foreign countries, European Union labour law acts, judicial practice and research work results of other authors this work deals with legal employment relationship existing between employer and employee in the process of conclusion and termination of a fixed-term work agreement and paying the main attention to their particularities in the whole of similar relations. It analyzes the machinery of given legal relations’ regulation. There is a conception of a fixed-term work agreement presented. It determines the parties of this legal relation and the content of a fixed-term agreement settled by them. Fixed-term employment meets labour market requirements in upsurge of flexible work organization forms. One of these forms is also a fixed-term work agreement.

The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council’s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council’s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case. My other secondary purposes are to make a connection between fixed-term employment and labor market flexibilization and flexicurity, to see if the rules about fixed-term work has affected gender equality, and to discuss whether there has been a shift of power in the relationship between employers and employees. I have come to the conclusion that Sweden has not implemented the Council’s directive 1999/70/EG properly regarding the requirement for measures to prevent abuse of successive fixed-term employments. I have found that the Swedish rules that apply today may be circumvented by combining various forms of fixed-term employments and that some forms of fixed-term employment requires a more clear definition. To prevent the abuse of successive fixed-term contracts, I suggest the introduction of a maximum total duration for all forms of fixed-term employment together, combined with a rule about the maximum number of times a fixed-term employment contract may be renewed. Furthermore I have found factors indicating that a reduction of workers employment protection level has taken place, but I can not draw any firm conclusions about it because the essay has not examined the issue in a completely thorough manner. I have also found a connection between labor market flexibilization and the use of fixed-term employment and that Sweden should examine whether the flexicurity-model can provide some useful solutions to increase employment without reducing workers employment protection level. Gender equality regarding the share of fixed-term employment contracts has slightly increased, both in Sweden and in the EU, since the origin of the Council’s directive 1999/70/EG. Also I have found that the new rules for fixed-term employment may have resulted in a shift of power that favors the employer. / Uppsatsen syftar främst till att undersöka huruvida det skett en korrekt implementering av visstidsdirektivet i svensk rätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. För att uppnå detta syfte krävs en utredning av gällande rätt. Uppsatsen har också några underordnade syften. Ett av dessa underordnade syften är frågan om huruvida implementeringen av visstidsdirektivet inneburit en minskning av arbetstagarnas anställningsskydd, som är nära kopplat till min huvudsakliga fråga och överträdelseärendet. Mina andra underordnade syften är att koppla reglerna om tidsbegränsade anställningar till arbetsmarknadens flexibilisering och flexicurity, att se om reglerna om tidsbegränsade anställningar påverkat jämställdhet mellan könen och att diskutera huruvida det skett förändringar i maktförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag har kommit fram till slutsatsen att Sverige inte har implementerat visstidsdirektivet på ett korrekt sätt avseende kravet på åtgärder för att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar. Jag har konstaterat att de svenska reglerna som gäller idag kan kringgås genom att olika former av tidsbegränsade anställningar kombineras och att vissa av anställningsformerna kräver en tydligare definition. För att förhindra missbruk av flera på varandra följande visstidsanställningar föreslår jag att det införs en övre sammanlagd tidsgräns för alla tidsbegränsade anställningsformer kombinerat med en regel om maximalt antal gånger ett tidsbegränsat anställningsavtal får förnyas. Jag har funnit faktorer som visar på att en minskning av arbetstagarskyddet har skett, men jag kan inte dra några säkra slutsatser om det eftersom uppsatsen inte behandlat frågan på ett uttömmande sätt. Vidare har jag funnit ett samband mellan arbetsmarknadens flexibilisering och användandet av tidsbegränsade anställningar och att Sverige borde undersöka om flexicurity-modellen kan bidra med några lösningar för att öka sysselsättningen utan att minska nivån på arbetstagarnas anställningsskydd. Jämställdhet mellan könen rörande andelen tidsbegränsat anställda har ökat något, både i Sverige och EU, sedan visstidsdirektivets tillkomst. Jag har också kommit fram till att de nya reglerna om tidsbegränsade anställningar kan ha inneburit en maktförskjutning som gynnar arbetsgivaren.