Den här uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nodal governance är användbart i analysen av en svensk förvaltningskontext där främst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats på en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekämpning. Analysen har visat att visat på teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras.  Studien har visat på möjligheterna och begränsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i.

I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekämpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har ägt rum under en period när allmänheten och det politiska styret inte tillskrivit problemområdet samma betydelse. Medan allmänhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gått. Med en fallstudiedesign har utvecklingen från 2008 års nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha två trender. Mellan 2008 och 2012 rådde det en internationalisering i svensk policyutveckling. Denna utveckling skiftade till en av nationell förankring mellan 2012 och 2014. Analysen av denna utveckling har visat att stora internationella organisationer varit påverkande, och i mycket styrt denna utveckling. Finns det idag någon nationell självständighet när det kommer till policyutveckling inom terrorismbekämpning, eller har det internationella säkerhetsberoendet länkat samman oss alla?

Hensikten med denne oppgaven har vært å belyse de utfordringer vi står overfor når det gjelderå bekjempe den internasjonale terrorismen. Dette har blitt gjort gjennom å sammenligne USAsog EUs strategier mot terrorisme etter den 11. september 2001. Michael Manns IEMP modell(Ideological, Economical, Military, Political) har blitt benyttet for å kunne ”dele opp” strategieni flere naturlig avgrensede områder eller kategorier, for deretter å sammenligne de enkeltedelene hver for seg.Det er mange likheter, men også betydelige forskjeller mellom USAs og EUs strategier motterrorisme. Både USA og EU er enige om at kampen mot terrorisme på lang sikt handler om en”kamp om idéer”. Tilsynelatende hersker det likevel en ulik oppfatning om situasjonen, derUSA i større grad enn EU anser seg for å befinne seg i en ”krigstilstand”. Dette kommer tiluttrykk blant annet gjennom en mer offensiv og aggressiv språkbruk.De største forskjellene mellom USAs og EUs strategier finner vi blant de militære og depolitiske maktmidlene. USA viser en betydelig mer aktiv og offensiv innstilling både når detgjelder diplomatisk press og bruk av militærmakt, og de tar åpenlyst på seg en lederrolle iverden. De går heller ikke av veien for å aksjonere på egen hånd om nødvendig, uten å væreavhengig av FN eller andre land/organisasjoner. USA fremstår altså som mer ”unilaterale”,mens EU fremstår som mer ”multilaterale”. For begge er imidlertid et bredt internasjonaltsamarbeid en nøkkelingrediens, samtidig som begge strategiene fremhever betydningen av en”comprehensive approach”, der militærmakt bare utgjør en del av helheten. / The purpose of this thesis has been to explore the challenges we are facing todayconcerning the fight against international terrorism. By comparing the counterterrorismstrategies of the US and the EU after 2001, different views on how toapproach this problem can be discovered. Michael Mann’s IEMP model(Ideological, Economical, Military, Political) has been used as a tool to dividethe strategies into 4 areas or categories, and then a comparison has beenconducted within each of these areas.There are many similarities, but also substantial differences between the US andEU strategies for combating terrorism. They both agree that the fight againstterrorism in the long term is about a “struggle for ideas”. Nevertheless, it seemsthey have a different view on the situation, where the Americans considerthemselves to be more in a state of war. This is expressed in several ways, oneof them being through more aggressive language.The biggest differences between the US and EU strategies can be found in themilitary and political areas. The US is displaying a substantially more active andaggressive attitude, both in terms of diplomatic pressure and the use of militaryforces, and they are openly taking the lead in the world community. They willact alone if necessary, independent of the UN or other organizations/nations. Tosummarize, the US appears more unilateral and the EU appears moremultilateral. However, broad international cooperation is a key ingredient forboth of them, and both strategies emphasize the importance of a comprehensiveapproach, where the use of military force is only a part of the solution. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära maktmedel,vilken är synen på militära maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attriksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära maktmedel i fredstid. / The main purpose of this study is to examine the arguments put forward by thecentral authorities and in the national parliament of Sweden with regard to agovernment-initiated report concerning the fight against terrorism in Sweden.The so-called 9/11-report has proposed several measures to be taken in order toenhance Swedish capacity for dealing with large-scale terror attacks. Amongthese proposals are some concerning increased use of military means of powerto counter terrorism, which constitutes the focus of this study.The study is done with an analytical tool derived from political-militaryrelations theory, comprising parameters such as: view of 9/11-report, threatperception, view of military means of power and view of political-militaryrelations.The empirical material consists of official replies from various governmentalauthorities to the 9/11-report, which has been circulated for comment and thedebate in the Swedish parliament concerning national issues of combatingterrorism.The study shows that both governmental authorities and the parliament aredivided along two lines of reasoning. One depicts the armed forces of Swedenas a threat to the citizens and wants to limit military authority and promotestrict separation of civilian from military means. The other views the armedforces as a means of power equivalent to other means of power, such as thepolice, and argues for increased authority for military means of combatingterrorism and a pragmatic use of our society’s available means. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04