This thesis represents the results of a study into using fingerprints generated according to the Rabin-Karp Algorithm, and a database LevelDB to achieve Text Search times below GREP, which is a standard command-line UNIX text search tool. Text Search is a set of algorithms that find a string of characters called a Search Pattern in a much larger string of characters in a document we call a text file. The Rabin-Karp Algorithm iterates through a text file converting character strings into fingerprints at each location. A fingerprint numerically represents a window length string of characters to the left of its location. The algorithm compares the calculated fingerprint to the Search Pattern’s fingerprint. When fingerprints are not equal, we can guarantee the corresponding strings will not match. Whereas when fingerprints are, the strings probably match. A verification process confirms matches by checking respective characters. Our application emerges after making the following major changes to the Rabin-Karp Algorithm. First, we employ a two-step technique rather than one. During step 1, the preprocessing step, we calculate and store fingerprints in a LevelDB database called an Index Database. This is our first major change unique to us. Step 2, the matching step, is our second unique change. We use the Index Database to look-up the Search Pattern’s fingerprint and gather its set of locations. Finally, we allow the pattern to be any length relative to the window length. We even created an equation to check if the difference in length is too long for the fingerprint’s number system base. We facilitated our performance experiments by first building our application and testing it against GREP for a wide range of different parameters. Our conclusions and recommendations determine that although we currently only outperform GREP in about half the cases, we identify some promising opportunities to modify some parts of our application so that we can outperform GREP in all instances. / UOIT

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre.

This thesis is founded in the positive psychological theory of gratitude, the experience of thankfulness and its benefits on both the individual and the community. My explorations via personal journaling, careful reflection, and engaging in craft, led me to cultivate a new definition for gratitude: present moment awareness. Using sheer fabric and the meditative act of embroidering, the language of gratitude was relearned and cultivated. My piece aims to incite further explorations in thanks.

Aquesta tesi té per objectiu presentar una tipologia dels efectes del títol en el text en poesia i il.lustrar aquesta tipologia en un corpus de poemes catalans contemporanis. Per aconseguir aquest objectiu, a l'autor li ha calgut abans manifestar de manera raonada les seves pròpies assumpcions sobre el títol (capítol 2), revisar críticament algunes aproximacions bibliogràfiques al títol sense el text (capítol 3) i, sobretot, fonamentar la problematicitat de les principals tipologies de relacions entre el títol i el text existents a la bibliografia (capítol 4). El capítol 1 és un capítol introductori on es mostra la necessitat de l'estudi que s'emprèn en els capítols següents. El capítol 2 comença amb unes "aproximacions liminars" a l'objecte d'estudi en les quals es passa revista a unes quantes definicions del títol, es mostra el paral.lelisme entre l'efecte que el títol produeix en el lector i el concepte d'efecte de distanciament formulat per Bertolt Brecht, i es descriu el paper del títol en la lectura; el capítol continua examinant les conseqüències que es deriven de la consideració del títol com a paratext, d'una banda, i com a element estratègic, d'una altra; i acaba explorant les funcions tradicionalment atorgades al títol: designativa, metalingüística i seductora.El capítol 3 revisa alguns estudis de corpus de títols, és a dir, estudis que no tenen en consideració el text i, per tant, el vincle semàntic entre el títol i el text.El capítol 4 analitza set tipologies de relacions entre el títol i el text tenint en compte els principis i requisits d'una tipologia establerts per H. Isenberg i demostra que cap d'aquestes tipologies és plenament satisfactòria. El capítol 5 presenta una nova tipologia de relacions entre el títol i el text en poesia. Aquesta tipologia categoritza els efectes terminals i globals del títol en el text, criteri que permet distingir entre títols neutrals i títols no neutrals, i, a l'interior dels títols no neutrals, títols focalitzadors, temàtics, contrastius, contextualitzadors i mistificadors. Aquests diferents tipus de títol són il.lustrats en un conjunt de 48 poemes catalans contemporanis.El capítol 6, finalment, fa una recapitulació dels continguts tractats i presenta algunes possibles línies de recerca en relació amb el títol que la tesi ha deixat per cobrir. / This thesis presents a typology of the effects of the title on the text in poetry which is illustrated trough a corpus of contemporary Catalan poems. The typology proposed is based, first, on the author's assumptions about the title (chapter 2), and, second, on a critical review of various proposals about the title without the text (chapter 3), and, particularly, about the main typologies of relations between the title and the text (chapter 4).Chapter 1 shows the relevance of the work in the frame of the studies about poetry reading.Chapter 2 approaches the object showing (1) the various definitions of the title, (2) the parallelism between on the one hand the effect of the title on the reader and on the other hand the concept of Verfremdungseffekt, as proposed by Bertolt Brecht, and (3) the paper of the title in the process of reading. On the other hand, the author analyses the consequences of describing the title either as a paratext or as an strategic element. Finally, he explores the functions traditionally associated to the title: designative, metalinguistic, and seductive.Chapter 3 revises several studies of corpus of titles, that is, studies that do not take the text, or the semantic link between the title and text, into account.Chapter 4 evaluates seven typologies of relations between the title and the text taking into account the Isenberg conditions for developing a typology. It demonstrates that none of these typologies is completely satisfactory.Chapter 5 presents a typology of the terminal and global effects of the title on the text in poetry. A first distinction is given between neutral and non neutral titles. Secondly, non neutral titles are classified in several types: focussing, thematic, contrasting, contextualizing, and mystifying. 48 contemporary Catalan poems illustrate this typology.Finally, chapter 6 summarizes the contents of the previous chapters and presents some perspectives for the study about the title which have not being considered in this thesis.

No description available.

Hur skapar jag en kundtidning som stärker relationen mellan kund och företag? Det är problemställningen som legat till grund för det här examensarbetet. Syftet med kundtidningen är att informera om energi och miljö, men även att skapa en god relation till kunden och kommunicera en känsla av samhörighet. Utifrån litteraturstudier har jag kommit fram till att detta kan uppnås genom att göra kunderna delaktiga i tidningens redaktionella innehåll och skapandet av det. Kunddelaktighet, kundnöjdhet och kundlojalitet är positivt relaterade till varandra. Företaget kan styra innehållet i den riktning det vill genom att behålla kontrollen över urvalet och på så sätt även uppnå sitt tilltänkta informativa syfte. Delaktigheten kan ske i olika former och blir tydligast när kunder finns representerade i text och bild. Delaktigheten kan bland annat bygga på kundernas behov, intressen, åsikter och erfarenheter. Genom analyser har jag fått kunskap i hur delaktigheten kan gestalta sig. I undersökningar har jag vidare fått kännedom om kundernas behov och intressen. Kundtidningen är en produkt som kommer att påverka kundens uppfattning om företaget och därmed även kundnöjdhet och lojalitet. Språket är anpassat för att motsvara de krav som samhället ställer på offentliga texter. Att kunna ta del av information är en demokratisk rättighet. Texterna är skrivna utifrån riktlinjerna för lättläst för att passa en så bred målgrupp som möjligt.

There is a tremendous amount of information being generated and stored every year, and its growth rate is exponential. From 2008 to 2009, the growth rate was estimated to be 62%. In 2010, the amount of generated information is expected to grow by 50% to 1.2 Zettabytes, and by 2020 this rate is expected to grow to 35 Zettabytes. By preprocessing text in programmable logic, high data processing rates could be achieved with greater power efficiency than with an equivalent software solution, leading to a smaller carbon footprint. This thesis presents an overview of the fields of Information Retrieval and Natural Language Processing, and the design and implementation of four text preprocessing modules in programmable logic: UTF–8 decoding, stop–word filtering, and stemming with both Lovins’ and Porter’s techniques. These extensively pipelined circuits were implemented in a high performance FPGA and found to sustain maximum operational frequencies of 704 MHz, data throughputs in excess of 5 Gbps and efficiencies in the range of 4.332 – 6.765 mW/Gbps and 34.66 – 108.2 uW/MHz. These circuits can be incorporated into larger systems, such as document classifiers and information extraction engines.

Denna studie undersöker begreppet elevnära som används i Kursplan för Svenska från år 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lärare för att ta reda på deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas även. Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lärarnas åsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att både de intervjuade lärarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnära innebär, men Skolverket har dock en bredare syn. Alla de intervjuade lärarna har olika definitioner, vilket visar att det är problematiskt att i ett styrdokument använda ett begrepp där tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna är målstyrda är det viktigt att dessa mål är tydliga så att lärarna kan förstå dem. Om tolkningarna skiljer sig alltför mycket åt lärare emellan finns det en risk för icke likvärdiga bedömningar.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande: I vilka sammanhang används högläsning? Vilka texter används för högläsning? Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur? Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i. Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.

Is it really possible to create a (literary) text? It is actually impossible as to create an authentic text we need an authentic context which is impossible to create. So all the literary txets we have are not authentic and are not created authentically.