Syftet med denna studie är att undersöka olika stödstrukturer som kan stödja elever när de tarsig an textbaserade problemlösningsuppgifter. Detta har skett genom en systematisklitteraturstudie som sedan resulterade i flera kategorier av stödstrukturer. I studiens resultatsynliggjordes tre huvudkategorier av stödstrukturer: Orienterande stödstrukturer,Digitaliserade stödstrukturer och Visuellt organiserande stödstrukturer. Den sistnämndeinnehöll två underkategorier som fick benämningen, Schema-baserade samt Visuellarepresentationer. Vår slutsats av denna studie var att ett begränsat antal elevanpassadestödstrukturer från de olika kategorierna är att rekommendera för elever som tar sig antextbaserade problemlösningsuppgifter. / Problem solving is a part of school mathematics and students require different types ofsupport. The purpose of this study is to examine the different types of support structureswhich can support students when they try to solve text-based problem-solving tasks. Thisstudy uses a systematic literature study as means to identify different categories of supportstructures. The result identified three main categories which are: Orientating supportstructure, Digitalization support structure and Visual organization support structure. Thelatter contains two subcategories which are, Schema-based and Visual representation. Ourconclusion of this study suggests that a limited amount of student adapted support structuresfrom the different categories is to be recommended for students who are solving text-basedproblem-solving tasks.

Användargränssnitt har under de senaste decennierna utvecklats i flera olika riktningar och genomgått konstant förändring. De första användargränssnitten bestod av enkla men effektiva textbaserade kommandoradsgränssnitt. Utvecklingen har flyttat mer fokus mot användbarhet och idag är ikonbaserade grafiska användargränssnitt vanligt förekommande i många människors vardag [1]. Samtidigt använder många fortfarande mer klassiska textbaserade kommandoradsgränssnitt, inte minst i sina arbeten då dessa i vissa sammanhang anses vara effektivare att arbeta i. Intelligenta grafiska användargränssnitt har föreslagits som ett potentiellt nästa steg i utvecklingen av gränssnitt där användarvänliga principer bakom grafiska gränssnitt tillsammans med intelligenta funktioner kan minska informationsöverflöd, interaktionskostnad och effektivera gränssnittet. På andra sidan har tidigare implementationer och forskning kring intelligenta användargränssnitt pekar på flera hinder och användbarhetsproblem med tekniken [2].Affärssystemet Bison är ett exempel på ett informationssystem som har både ett grafiskt och ett textbaserat användargränssnitt implementerat [3]. Genom att studera dessa användarens åsikter och tanker kring det nuvarande gränssnittet, samt deras inställning jämtemot tekniken kring intelligenta grafiska gränssnitt, syftar denna studie till att ta reda på om det finns ett behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt bland dagens användare. Enkätdata insamlad från användare av Bison system påvisar att acceptansen för ett intelligent grafiskt användargränssnitt är högt. Vidare finns det indikationer på behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt för att förbättra dagens felhantering samt informationsfiltrering. För att en implementation ska lyckas måste man dock ta hänsyn till tidigare forskning och implementationer av intelligenta användargränssnitt samt utvecklarna och problematiken med att underhålla ett adaptivt gränssnitt. / During the last decades user interfaces have evolved in several different directions and experienced constant change. The first user interfaces consisted of simple, yet effective, text-based command line interfaces. Since then, focus has shifted to usability and icon-based, graphical user interfaces are today a common element in many people's everyday lives [1]. At the same time, the use of classic text-based command-line interfaces is still significant in peoples professional lives as they are in some contexts considered to be more effective. Intelligent graphical user interfaces have been proposed as a potential next step in the development of interfaces. This technique combines user-friendly principles behind graphical interfaces with intelligent functionalities which may reduce information overflow, interaction cost, and streamline the interface. On the other hand, previous implementations and research on intelligent user interfaces point to several obstacles and usability issues surrounding the technology [2].The ERP system Bison is one example of an information system that has implemented both a graphical and a text-based user interface [3]. By studying the users and their opinions and thoughts concerning the current interface, as well as their attitude towards the technology of intelligent graphical interfaces, the intent of this study is to find out if there is a need for an intelligent graphical user interface among today's users of an information system.Survey data collected from the users of Bison indicates that the acceptance of an intelligent graphical user interface is strong amongst the users. Furthermore, there are indications of a need for an intelligent graphical user interface to improve the current error handling and information filtering. In order to successfully implement an intelligent user interface, one must consider previous implementation attempts, previous research as well as the problems related to maintaining an adaptive user interface.

Den empiriska studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur uppgiftskontext påverkar flerspråkiga elever i problemlösningsprocessen vid arbete med textbaserade problemlösningsuppgifter. För att finna hur de flerspråkiga eleverna påverkas av uppgiftskontexten, samt vilka strategier eleverna tilltar om de upplever svårigheter i tolkningsfasen har observationer och intervjuer använts som datainsamlingsmetoder. Studien bygger på observationer och intervjuer av åtta flerspråkiga elever som genomförde fyra textbaserade problemlösningsuppgifter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av Pólyas olika problemlösningsfaser samt en tematisk analys. Studiens resultat visar att flerspråkiga elevers tolkning av ett matematiskt problem påverkas av uppgiftskontexten. Uppgiftskontexten påverkar vidare eleverna genom problemlösningsprocessen. Resultatet visar även att det finns flera strategier som flerspråkiga elever använder när de har svårigheter i tolkningsfasen bland annat; chansning, be om hjälp och omläsning.

Many learners find the transition from block-based programming to text-based programming difficult. Consequently, research has investigated how block-based languages support learners when making the transition to text-based programming. It categorized the way in which block-based languages support the transition into one-way transition, dual-modality and hybrid environments. This research investigates how one-way transition environments compare to dual-modality environments with regards to learning a text-based language, and how the two modalities differ with regards to the motivational factors satisfaction, enjoyment and easiness. The results show that dual-modality environments could be a better alternative than one-way transition environment when learners make the transition from block-based to text-based programming. The results also show that solving a problem in dual-modality environments could be easier than solving them in one-way transition environments, which could potentially mean that learners experience more motivation when making the transition in a dual-modality environment. This study also investigated if there is an alternative to one-way transition, dual-modality and hybrid environments when helping learners transition from block-based to text-based programming, and what a learning activity in this alternative solution could look like. It found that Blockly Games is an alternative, and describes a learning activity built in Blockly Games. Future research should aim at gaining a deeper understanding of the differences between one-way transition, dual-modality and hybrid environments, and investigate if the approach taken by Blockly Games is a better alternative. / Många elever tycker att övergången från blockbaserad programmering till textbaserad programmering är svår. Följaktligen har forskning undersökt hur blockbaserade språk stödjer elever när de gör övergången till textbaserad programmering. En studie fann att blockbaserade språk stöder denna övergång med hjälp av one-way transition miljöer, dual-modality miljöer och hybrid miljöer. Denna forskning undersöker hur one-way transition miljöer jämför sig med dual-modality miljöer när det kommer till att lära sig ett textbaserat språk, och hur de två modaliteterna skiljer sig åt med avseende på motivationsfaktorerna tillfredsställelse, njutning och lätthet. Resultaten visar att dual-modality miljöer kan vara ett bättre alternativ än one-way transition miljöer när eleverna gör övergången från blockbaserad till textbaserad programmering. Resultaten visar också att det kan vara lättare att lösa ett problem i dual-modality miljöer än att lösa dem i one-way transition miljöer, vilket potentiellt kan innebära att eleverna upplever mer motivation när de gör övergången i en dual-modality miljö. Denna studie undersökte också om det finns ett alternativ till one-way transition miljöer, dual-modality miljöer och hybrid miljöer när elever ska övergå från blockbaserad till textbaserad programmering, och hur en inlärningsaktivitet i denna alternativa lösning skulle kunna se ut. Den fann att Blockly Games är ett alternativ och beskriver en inlärningsaktivitet byggd i Blockly Games. Framtida forskning borde försöka få en djupare förståelse för skillnaderna mellan one-way transition miljöer, dual-modality miljöer och hybrid miljöer, och undersöka om det tillvägagångssätt som Blockly Games använder är ett bättre alternativ.