<p>Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM.</p><p>För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM.</p><p>Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes.</p><p>17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.</p>

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga. Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen. Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter. De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag. Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA. Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM. För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM. Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes. 17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.

Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden? Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger. Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen. Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden. Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll. / After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code? The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring. The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange. It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code. We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.

Inledning: Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.  Syfte: Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått. Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.  Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker.  Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.

<p>Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.</p><p>Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.</p><p>Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art. Respondenterna i undersökningen är både extern och internrevisorer med gedigen erfarenhet, samt FARs ordförande. Dessa valdes för att få en djupare förståelse för våra frågeställningar om förväntade effekter.</p><p>De slutsatser som vi gjort är att samarbetet mellan intern- och externrevisionen förväntas öka genom samplanering och minimering av dubbelarbete, speciellt inom intern kontroll. När det gäller externrevisionens arbete så kommer revisionsinsatsen att öka genom en ökad testning av intern kontroll och dokumentation av dessa tester. Organisationsförändringar med revisionsutskott/kommitté förväntas också höja oberoendet för externrevisionen som får ett bättre samarbete med styrelsen istället för bolagsledningen.</p>

This study investigates whether disclosures of material weaknesses in a firm’s internal control over financial reporting are associated with lower investor perceived earnings quality. I measure investor perceived earnings quality by a market returns based representation of earnings quality called e-loading developed by Ecker et al. (2006). My empirical tests use sample firms that disclosed at least one material weakness from August 2002 to October 2005. The cross-sectional univariate analysis shows that firms disclosing internal control material weaknesses have lower investor perceived earnings quality than matched firms that disclose no internal control problems. However, further cross-sectional multivariate regression analysis reveals that after controlling for firm characteristics, only disclosures of company-level material weaknesses have an incremental impact on investor perceived earnings quality, while disclosures of the less pervasive account-specific material weaknesses do not have a measurable effect on perceived earnings quality. From intertemporal within-firm analysis, I find no evidence that firms experienced a change in their perceived earnings quality after their first disclosure of internal control material weaknesses as per SOX 302 or 404. In contrast, I find that firms experienced an increase in perceived earnings quality after they received their first unqualified SOX 404 audit report indicating remediation of previously disclosed material weaknesses. This suggests that, although investors did not find the initial SOX disclosures of internal control weaknesses to be incrementally informative, the legislation motivated firms to remediate weak controls; moreover, the SOX-induced improvement in weak internal controls enhanced investors’ perception of the offending firms’ financial reporting quality. / Thesis (Ph.D, Management) -- Queen's University, 2009-12-17 11:41:11.323

This dissertation is a series of study on CEO turnover, succession, and compensation, which consists of three essays. In essay 1, I investigate how the Sarbanes-Oxley Act (SOX) affects CEO tenure and the characteristics of CEO turnover. I do not find a significant relation between financial reporting and CEO turnover even though SOX enforces accurate financial reporting and personal responsibilities. However, I find SOX affects CEO turnover via the changes to corporate boards. I provide some evidence supporting the idea that intensified monitoring significantly reduces CEO tenure. Specifically, I find SOX significantly affects the relation between CEO tenure and the independence of the board. I find that the likelihood of forced CEO turnover is higher in the post-SOX period. I also document that intensified monitoring increases the likelihood of forced turnover, specifically, I find CEO power concentration, institutional ownership, negative news, and shareholder governance proposals significantly affect the odds of forced turnover. I also provide some evidence supporting the hypothesis that firm performance is inversely related to forced CEO turnover. I document that the average number of audit committee meetings significantly increased in the post-SOX period, and the interaction between the number of audit committee meetings and firm performance significantly increase the likelihood of forced CEO turnover. Overall, the results support the notion that SOX affects boards' decisions on CEO turnover. I do not find that the proportion of outside directors significantly affects the odds ratio of forced turnover, indicating outside dominated boards may not be effective in removing CEOs. Managerial discretion defines the working environment of a manager and could potentially affect a board's choice of a successor CEO. In essay 2, I hypothesize that boards tend to appoint younger (older) CEOs in firms with high (low) managerial discretion. I further propose that the relation between managerial discretion and successor CEO age may be moderated by the age of board members, the origin of the successor, and the successor's designated heir status. Using a sample of 629 successions occurring between 1994 and 2005, I find empirical evidence that supports my first hypothesis for the total sample and the sample of successions with voluntary turnover. Board age, successor origin, and the successor's designated heir status do not moderate the results for the total sample. However, I find that board member age and designated heir status moderate the relation between managerial discretion and CEO age following forced turnover. Following voluntary turnover, successor origin and designated heir status moderate the result. The above mentioned three board and CEO characteristics may either strengthen or weaken the link between managerial discretion and CEO age depending on how the incumbent CEO leaves the CEO position. In addition, several other factors also statistically affect boards' decisions regarding CEO age, including governance, CEO board tenure, and titles held by the successor. In essay 3, I examine the role of managerial discretion in setting CEO pay at succession. Using a sample of 656 successions from 1994-2005, I provide evidence that a successor CEO's pay level is positively and significantly associated with the level of managerial discretion. However, outside succession moderates the link between managerial discretion and pay level. I further find that the moderating effect of a successor's origin is contingent upon the bargaining power of the board of directors for the total and forced turnover samples. As for the pay structure of a successor, the results of the total sample and forced turnover subsample provide evidence that managerial discretion positively relates to the proportion of risk-based pay and outside succession has a moderating effect on this relation; and the moderating effect depends on the board bargaining power. As for the voluntary turnover sample, the pay structure of the new CEO is mainly determined by the pay structure of the predecessor, firm performance, and the board bargaining power. This study enriches existing research on managerial discretion and succession by linking CEO bargaining power at succession with the theory of managerial discretion.

M.Com. (Computer Auditing) / In the wake of the economic catastrophes and corporate disgraces such as Enron, WorldCom, Parmalat, and other corporations at the turn of the 21st Century, the United States Senate adopted the Corporate and Auditing Accountability, Responsibility and Transparency Act, which became known as the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (hereafter the SOX Act). The concluding bill, the Sarbanes-Oxley Act of 2002, was accepted and approved by the United States Senate on July 25, 2002. The primary motive of the SOX Act is to safeguard shareholders of public corporations by improving, cultivating and ultimately ensuring the reliability and accuracy of corporate disclosure of financial and non-financial information. More than a decade later, many corporations have enhanced their compliance capabilities and competencies, having learned from prior experience and/or earlier SOX fiascos. The envisioned benefits of the SOX Act were to provide the charter and contextual information needed to implement, monitor and review operational and financial processes, reinforce internal controls, and enhance corporate financial reporting. Since the SOX Act forces corporations to conform and comply, the question is; whether SOX compliance can essentially benefit the company’s everyday business as it affects virtually every line of work with the unequivocal purpose of reinstating public confidence in the disclosures included in annual financial statements. The study focuses on how to approach the rudimentary SOX compliance checklist and possibly transform it into an actual value added service for stakeholders and furthermore, how to leverage off the knowledge garnered through complying with the SOX Act – ultimately creating a more effective and resourceful corporation in all financial spheres. By aligning the SOX compliance process with the actual improvement of internal controls, financial processes and ultimately financial reporting, an unprejudiced ambition to identify and manage “real world” risks can be achieved. Ultimately, to comply with the SOX Act might not be an option for public corporations; however, being SOX compliant doesn’t have to be without substantial benefit to a corporation, Senior Executive Management and eventually and ultimately the shareholders.