Adolescence is an important period of development, where health and health behaviours have substantial impact on health and lifestyle in adulthood. Prevalence of mental illness are increasing in this group, where depression account for a substantial part of the cases. Increasing evidence present exercise as an effective treatment for adolescent with mild or moderate depression, but investigations of long-term effects are required. Qualitative studies of adolescents’ experiences of exercise as treatment for depression may lead to a greater understanding of favourable arrangements of future treatment plans to facilitate adherence and effects on depressive symptoms. The salutogenic concept sense of coherence (SOC) is associated with mental health and important for behaviour change, such as initiating an exercise treatment program. This study described adolescents’ long-term experiences of a group-based exercise intervention for depression, within the framework of SOC. Fourteen adolescents met the inclusion criteria and were individually interviewed at one-year follow-up, after their participation in a 14-week group-exercise intervention for depression. Interviews were analysed with abductive qualitative content analysis, initially using an inductive approach to create nine sub-categories and four categories. The deductive part included sorting categories into the three SOC domains manageability, comprehensibility, or meaningfulness. The consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ) have been considered when reporting the procedures. Results revealed that the setting for the exercise intervention offered a supportive environment which made the participation manageable, while insights during the intervention facilitated comprehensibility. Furthermore, the experiences of progress in health and lifestyle together with a belief in the future that emerged during the intervention made the experience meaningful. The connection in the group was appreciated, and a feeling more energised and clearer in the head facilitated functionality in daily life. This study concludes that a group-based exercise intervention as treatment for depression can be an encouraging and valuable long-term experience for the adolescents, potentially influencing health, and health behaviours in a positive direction through SOC. The study is further suggesting that SOC may provide useful guidance for further development of exercise as treatment for depression.

Lung cancer patients generally experience high levels of physical and psychological distress and decreased quality of life (QOL). Sense of coherence (SOC) has been conceptualized as a personality orientation reflecting the degree to which an individual perceives their world as comprehensible, manageable and meaningful. The present study investigated the associations of SOC with QOL in lung cancer. It also examined potential psychological mediators by which SOC may exert its influences on QOL. Fifty-six participants with non-small cell lung cancer were administered self-report assessments of SOC, QOL and psychological distress. Results revealed that SOC was positively associated with QOL and this relationship may be mediated by depressive symptoms. The current study supports the notion that SOC may be a protective factor with regard to psychological adjustment and QOL in cancer survivors.

Depression in the elderly population is a growing concern in the United States. A decrease in depression in the elderly could lead to greater quality of life and reduced cost of healthcare services. The Sense of Coherence Theory was utilized as the theoretical foundation for this study. The purpose of this study was to use archival data to analyze differences in depression scores by groups based on prayer (yes/no) and over time (wave 1/wave 2 of data collection) when controlling for amount of time spent in prayer by category, gender, and ethnicity. The data were retrieved from the National Archive of Computerized Data on Aging, which included interviews with adults aged 65 and over living in the coterminous United States. The first wave was collected in 2001 and consisted of 1,500 interviews. Wave 2 was collected in 2004 and consisted of 1,024 of the original participants. A mixed ANOVA was used to analyze the data. Results showed that change in depression over time differed depending on use of prayer after controlling for frequency of prayer. Comparisons of the 2 waves in the sample revealed that depression significantly decreased for people who prayed but not for people who did not pray. Implementing prayer as a supplemental form of treatment for depression may alter the way that some clinicians and providers conduct mental health treatment, reduce the emotional burden on families who are often the caretakers of the elderly, and become a cost-effective method of reducing depressive symptoms.

Välbefinnande är ett mångdimensionellt begrepp som rymmer flera olika förklaringsmodeller. Tidigare forskning har visat att välbefinnandet i relation till krig är komplicerat och grundar sig i individuella och kontextuella skillnader. Föreliggande studie syftade till att belysa vilka faktorer som haft en inverkan på välbefinnandet hos kvinnliga krigsflyktingar från Bosnien. Totalt ingick 6 kvinnor i undersökningen. Studien har kvalitativ karaktär och tematisk analys användes som analysmetod. Resultatet visade att både coping såväl som olika aspekter av KASAM var framträdande för gott välbefinnande. Både emotionellt fokuserad och problemfokuserad coping har använts i bearbetningsprocessen. Den förstnämnda användes i samtliga fall först och efter en viss tid, när nya strukturer börjat formas i deltagarnas liv, blev den sistnämnda mer framträdande. Slutsatsen visade att det finns en relation mellan copingstrategier, KASAM och välbefinnande samt att flera faktorer ligger bakom valet av strategi. Studien har kunnat fylla en kunskapslucka med tanke på att det enbart finns ett mindre antal genomförda undersökningar kring den valda målgruppen.

Vad gäller sambandet mellan KASAM och psykiskt välbefinnande tyder tidigare forskning på en starkt positiv korrelation. Forskning som bedrivits avseende den religiösa trons påverkan på det psykiska välbefinnandet har däremot konstaterat både positiva och negativa samband. Studiens frågeställningar ämnar bland annat att undersöka korrelationen mellan psykisk hälsa och KASAM, religiös tro samt bakgrundsvariablerna ålder, kön och födelseland. Urvalet bestod av 86 deltagare i Sverige och data samlades in via enkäter. En Pearson-korrelationsanalys kunde påvisa signifikanta positiva samband mellan KASAM och psykiskt välbefinnande samt mellan religiös tro och psykiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys påvisade att variationen i psykisk hälsa till störst del kunde förklaras av KASAM, samt att en mindre procent kunde förklaras av bakgrundsvariablerna och religiös tro. Utifrån studiens resultat kan det sammanfattas att både KASAM och religiös tro är faktorer som har en effekt på den psykiska hälsan. Dessa kan hävdas agera likt ett skyddsnät gentemot psykisk ohälsa.

Trots att de väletablerade begreppen Mening i livet (MIL) och Känsla av sammanhang (KASAM) är snarlika saknas forskning kring sambanden sinsemellan. Studiens syfte var att explorativt undersöka dessa samband samt om de korrelerar olika till motivation och coping. I studien ingick 191 universitetsstudenter varav 116 kvinnor. Enkäten utgjordes av ett antal bakgrundsvariabler och 4 skalor. Analysen visade att hanterbarhet som enskild komponent hos KASAM korrelerade svagast med samtliga MIL-komponenter samt att MIL förklarade 45% av variationen i inre motivation jämfört med KASAM som förklarade 26%. Analysen visade även att MIL förklarade en större del av konstruktiva copingstrategier och KASAM en större del av destruktiva strategier där hanterbarhet var en central komponent. MIL ser ut att omfatta en bredare dimension av motivation och coping men saknar en del aspekter som komponenten hanterbarhet innefattar såsom resurser för att hantera livets utmaningar. Detta tyder på att skalorna till viss del har olika användningsområden.

The objectives of this study were to: (1) determine the relationship between locus of control (measured by the Locus of Control Inventory), work engagement (measured by the Utrecht Work Engagement Scale) and sense of coherence (measured by the Orientation to Life Questionnaire); (2) determine whether coping and non-coping individuals (measured by a coping scale) differ significantly regarding these variables, and (3) the strategies they employ to deal with change in their lives (determined by means of structured interviews). A survey design, and correlational and inferential statistical procedures were used to achieve the quantitative research objectives. Qualitative content analysis was used to analyse and interpret the research data obtained from the open-ended questions on coping strategies. A convenience sample (n = 69) of individuals employed in the manufacturing sector participated in the study. The quantitative results revealed a significant relationship between the three variables and that copers and non-copers differ significantly regarding their coping. The qualitative data analysis indicated that copers and non-copers differ in terms of the coping strategies they employ to deal with change. The study represents original research which contributes new knowledge and insights for organisational employee wellness practices aimed at helping employees cope more positively with organisational change in the South African organisational context. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)

<p>Isberg, A. & Lidén, S. (2008). <em>KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. </em>Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p> </p><p>Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa. Då psykisk ohälsa tenderar att öka växer behovet av hälsofrämjande åtgärder. I och med detta ville vi studera om KASAM- livsfrågeformulär kunde användas som intervention vid psykisk ohälsa. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Fyra deltagare med psykisk ohälsa har fyllt i KASAM- livsfrågeformulär samt intervjuats med syfte att undersöka om KASAM- livsfrågeformulär inneburit en förändrad förståelse för deltagarnas livssituation. Resultatet visar att deltagarna upplevde att KASAM- livsfrågeformulär inneburit nya reflektioner över sig själv och sin livssituation.</p>

Isberg, A. &amp; Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.   Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa. Då psykisk ohälsa tenderar att öka växer behovet av hälsofrämjande åtgärder. I och med detta ville vi studera om KASAM- livsfrågeformulär kunde användas som intervention vid psykisk ohälsa. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Fyra deltagare med psykisk ohälsa har fyllt i KASAM- livsfrågeformulär samt intervjuats med syfte att undersöka om KASAM- livsfrågeformulär inneburit en förändrad förståelse för deltagarnas livssituation. Resultatet visar att deltagarna upplevde att KASAM- livsfrågeformulär inneburit nya reflektioner över sig själv och sin livssituation.

The objectives of this study were to: (1) determine the relationship between locus of control (measured by the Locus of Control Inventory), work engagement (measured by the Utrecht Work Engagement Scale) and sense of coherence (measured by the Orientation to Life Questionnaire); (2) determine whether coping and non-coping individuals (measured by a coping scale) differ significantly regarding these variables, and (3) the strategies they employ to deal with change in their lives (determined by means of structured interviews). A survey design, and correlational and inferential statistical procedures were used to achieve the quantitative research objectives. Qualitative content analysis was used to analyse and interpret the research data obtained from the open-ended questions on coping strategies. A convenience sample (n = 69) of individuals employed in the manufacturing sector participated in the study. The quantitative results revealed a significant relationship between the three variables and that copers and non-copers differ significantly regarding their coping. The qualitative data analysis indicated that copers and non-copers differ in terms of the coping strategies they employ to deal with change. The study represents original research which contributes new knowledge and insights for organisational employee wellness practices aimed at helping employees cope more positively with organisational change in the South African organisational context. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)