Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter. Vad är företagsledningarnas uppfattning om belöning och anser de att belöningssystem leder till ökad motivation i arbetet mot uppsatta mål? Syftet med denna studie var att se hur företagsledare uppfattar motivationen av belöningar inom medelstora företag och om dessa ökar möjligheterna till tillväxt. Vidare undersöks om det finns något samband mellan resultat och ökad bonus samt en beskrivning av de positiva och negativa effekter som belöningssystem har på tillväxt. Författarna har avgränsat sig till medelstora företag i tillverkningsbranschen i Hallands län. De valde även att inte fördjupa sig i alla de olika varianter av belöningssystem som finns att tillgå samt behandlar de endast företagsledares belöningar och inte belöningar som innefattar alla medarbetare i organisationen. För att göra en relevant undersökning har författarna använt sig av den kvalitativa ansatsen och detta genom telefonintervjuer med tre företag spridda i Hallands län. Kriterier på företagen var att de skulle ha mellan 100 till 249 anställda. Respondenterna som författarna vände sig till var VD på respektive företag. Författarna har i denna studie kunnat dra slutsatsen att företag har varierande åsikter om belöningssystem, om det används med rätt förutsättningar. Den viktigaste faktorn som inverkar på företagsledare att arbeta efter önskvärda prestationer var att med hjälp av motivation nå tillväxt. De poängterar även att alla medarbetare inom organisationen ska känna delaktighet till tillväxt samt att de skulle bli motiverade av en rörlig del av lönen som belöning. Studien visade ett varierat resultat av sambandet mellan utdelning av bonus och ökade prestationer. Avslutningsvis fick författarna dock fram att belöningssystem mest har negativa effekter på tillväxten, då belöning kan skapa fel motivation hos företagsledaren som därmed arbetar efter hopp om högre lön eller liknande. Detta i sig kan medföra att företagsledaren blir girig och vill ha mer, som ordspråket säger ”Mycket vill ha mer”.

Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillväxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen. En e-postintervju har även genomförts med en kommun i turistregionen. En strukturerad intervjumetod har använts i studien. Studien visar att de lokala turistaktörerna samarbetar med en stor mängd olika typer av organisationer och institutioner och att samarbetet dessutom är branschöverskridande. Studien visar också att samarbetet i turistregionen i första hand organiseras av ett turistbolag genom deras nätverk och att det här nätverket är betydelsefullt för att samarbetet även ska kunna utvecklas i framtiden. Studien visar att det finns goda förutsättningar att stimulera tillväxten i regionen eftersom det i nuläget finns ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i regionen genom i första hand turistbolaget. För att kunna stimulera tillväxten i regionen ytterligare krävs i första hand ett utvecklat samarbete med regionens kommuner vilka måste skapa förutsättningar för turismen att kunna växa.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential. Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.

I den här uppsatsen undersöks sambandet mellan andelen flickor som avslutar grundskolestudieroch BNP per capita för 43 afrikanska länder. Baserat på paneldata för de berörda länderna undertidsperioden 1981-2010 så genomförs regressionsanalyser för att ge svar på frågeställningen.Resultaten gör gällande att det finns en signifikant negativ effekt som även står fast då olikakontrollvariabler tas i beaktande. En delstudie genomförs också där samma regressioner genomförsmen för en mindre andel av länderna där de mest oljeberoende har tagits bort från materialet. Dennadelstudie genererar inga signifikanta skillnader.

Peat  lands  are  a  great  potential  resource  for  increased  forest  growth  in  Sweden, there  are  approximately  6.5  million  hectares  of  peat  lands,  whereof  around  70% produce less wood than one m3sk/ha and year and are therefore classed as forest waste  land.  There  are  over  200  000  hectares  of  peat  land  that  is  already  drained and  wooded,  and  that may  be  suitable  for  fertilization.  Forest  production  on  peat soils  usually  requires  drainage  and  fertilization.  Dewatering  requires  ditching  the area, so that the roots can have access to oxygen. Nitrogen is often abundant in the peat but other nutrients; especially potassium is in short supply.  The  purpose  of  this  work  was  to examine  the effects  of  potassium  fertilization  on the  growth  of  spruces  that  were  planted  on  drained  peat  land  and  how  different amount of fertilizers affects the growth.  Potassium deficiency is strongly growth inhibiting, since potassium is important for substance  transport  in  the  tree.  Potassium  is  also  important  for  the  carbohydrate formation, and because increasing the sugar content of the cells constitutes a lower freezing temperature does potassium availability in the soil play a major role in the winter  resistance  of  many  species.  Potassium  is  not  found  in  any  organic compounds in the tree, but is present in cell and tissue fluids.  A fertilization trial was started in 1978 in Siljansfors Experimental Forest. The plots in the experiment were fertilized with different amounts of potassium and one plot was  left  without  fertilization.  All  plots  that  were  fertilized  with  potassium  grew considerably better than the unfertilized plot. The difference in production between the unfertilized plot and the plot that received the most potassium was 7.2 m3sk/ha and year. The unfertilized plot can still be classified as waste land.  The theoretical production capacity was estimated using a Swedish system for site quality  estimation  of  wetlands  after  ditching  (dikningsbonitering).  The  plot  with most  potassium  produced  after  fertilizationaproximately  in  level  with  theoretical estimations.    Key  words:  Peat  land,  Fertilization,  Ditching,  Growth,  site  quality.

No description available.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en värld där beslutsfattare alltmer strävar efter ekonomisk tillväxt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som krävs i en fungerande demokrati bäst tränas inom ramen för humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till förmån för ämnen som på ett till synes mer mätbart sätt främjar den ekonomiska tillväxten. Denna studie gör en kvalitativ textanalys av debattartiklar ur Dagens Nyheter, med syftet att avgöra vilken syn på utbildning – utbildning för ekonomisk tillväxt eller utbildning för demokrati – som dominerar i den utbildningspolitiska debatten. Studien analyserar även artiklarna utifrån dess politiska avsändare för att kunna utläsa eventuella mönster mellan parti- eller blocktillhörighet och utbildningssyn. Resultaten visar att det ekonomiska perspektivet på utbildning dominerar kraftigt överlag. Vad gäller de parti- och blockspecifika resultaten kan vissa mönster urskiljas mellan politisk tillhörighet och utbildningssyn.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och fler regioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och med detta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxt anses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar lika mycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmland där Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så som landsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionala utvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt där det inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer. Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxt på regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en mer inkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionala perspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta. Detta har jag gjort genom att utgå från två frågeställningar: Hur kan en inkluderande tillväxt arbetas in i den regionala kontexten och användas inom Värmlands regionala utvecklingsarbete? och vilka är effekterna som kan uppkomma om en inkluderande tillväxtstrategi arbetas in i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland? Den hermeneutiska vetenskapsansatsen genomsyrar studiens teori, analys och bearbetning av empirin. Mitt perspektiv är socialkonstruktivistiskt. I min studie har jag utgått ifrån ett teoretiskt ramverk som har behandlat ämnena tillväxt, regionalism, regional utveckling, inkluderande tillväxt samt strategier för inkluderande tillväxt. I mitt empiriska material har jag fått tillhandahållit en enkätundersökning rörande tillväxt och utveckling i Värmland som är utformad inför en studie om ett interreg-projekt, samt kompletterat med redan bearbetat material från den värmländska SOM-undersökningen. Detta för att kunna skapa en förståelse för hur en inkluderande tillväxt kan arbetas in i en regional kontext och användas inom det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. Det jag har kommit fram till i min studie är framförallt att det finns ett behov av att bredda tillväxtbegreppet så att det blir mer inkluderande, och att denna inkluderande tillväxten bör arbeta mer med sociala faktorer. För att kunna arbeta in detta i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland bör det först och främst skapas en förståelse för att länet är så mycket mer än Karlstad samt att de måste se till hela befolkningens behov. Görs detta den största effekten bli att det skapas en mer geografiskt jämn utveckling i hela Värmland.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler. Dessa variabler är; handel, initial BNP per capita år 2000, kapital, förväntat antal år i skolan, befolkningstillväxt samt hur stor andel av befolkningen som är med i arbetskraften. För att ge en teoretisk förståelse för det valda problemområdet har flertalet teorier rörande ekonomisk tillväxt och handel behandlats. Merparten av tidigare studier och teorier pekar på att graden av öppenhet har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Till detta ges flera förklaringar men en av de vanligast återkommande är att en större öppenhet resulterar i en ökad interaktion som leder till kunskapsspridning och teknologiöverföringar. Resultatet från regressionsanalysen uppvisade dock inte några signifikanta resultat för handelsvariabeln. Således är det inte möjligt att fastslå hur ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av dess handelsöppenhet baserat på denna studie.

SammanfattningTitel: Tillväxt i småföretag, utifrån ett medarbetarperspektivNivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation III, 15 hpFörfattare: Fatmir Maloku & Katarina KleinUtgivningsår: Ht 2011Handledare: Anders EdvikProblemområde: Sammanfattningsvis beskriver tidigare studier kring tillväxt i småföretag, hur man ska förbereda sig inför en kommande förändring och hur man bäst handskas med denna. Dock studeras detta utifrån ett företagsperspektiv. Därför finns det intresse att lyfta fram medarbetarnas upplevelser.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få en förståelse av hur tillväxt i ett småföretag upplevs utifrån ett medarbetarperspektiv.Uppsatsens bidrag: Bidraget av denna studie är en förståelse av medarbetarnas upplevelser av tillväxt i småföretag.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats och har använt oss av semi-strukturerade intervjuer på 11 respondenter. Vidare har vi använt oss av tillvägagångssättet grundad teori, för att på lämpligaste sätt besvara vår frågeställning.Resultat: Den röda tråden genom studien är att medarbetarna på en pratnivå är positivt inställda till tillväxten, men man upplever oro inför de förändringar som det innebär för framtiden. Risken är att tillväxt medför förändringar som skapar ett mer formellt och uppdelat företag där nuvarande företagskultur inte förs vidare.Vidare forskning: Det hade till en början varit av intresse att göra en komparativstudie med ett annat företag inom samma bransch. Ett annat förslag är att inom en snar framtid återvända till företaget och jämföra med resultatet som vi har fått idag.Nyckelord: Tillväxt, Småföretag, Medarbetarperspektiv / AbstractTitel: Growth in small businessesLevel: Bachelor in Leadership and OrganizationAuthors: Fatmir Maloku & Katarina KleinRealease: Autumn 2011Advisor: Anders EdvikProblem: Previous studies on growth in small businesses, include how to prepare for an upcoming change and how to best deal with it. However, this is studied from a business perspective. Therefore, there is interest in highlighting employees' experiences.Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how growth of a small business is perceived from an employee perspective.Design/Methodology/approach: We have chosen to use a qualitative approach and semi-structured interviews of 11 respondents. To answer our question we have used the grounded theory approach.Originality/value/contributions: The Contribution of this paper is the understanding of employees' perceptions of growth in small businesses.Results: The conclusion of this study show that employees at a speech level are in favor of growth, however there are perceived concerns about the changes that it implies for the future. The risk is that growth involves changes that create a more formal and divided company where current corporate culture is not passed on.Further Research It is initially of interest to undertake a comparative study with another company within the same industry. A second proposal is that in the near future return to the company and compare with the response we acquired during the paper.Keywords: Growth, Small businesses, Employee perspective