<p>Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren</p><p>1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemets</p><p>branschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellen</p><p>en lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande till</p><p>dess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde på</p><p>koefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje läns</p><p>basindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie.</p><p>Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån som</p><p>förklarande variabel. Paneldataundersökningen visar att basindustrins</p><p>sysselsättningsförändring signifikant förklarar en del av total sysselsättningsförändring i sex</p><p>av länen. I tre av dessa län kan basindustrins sysselsättningsförändring sägas vara</p><p>tillväxtdrivande medan den i tre län påverkar tillväxten negativt.</p>

<p>Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.</p>

<p>Kinas aktiemarknad förväntas bli en av världen största och kommer därmed att bli av stort intresse för investerare. Mycket tyder på att det finns stora värderingsskillnader mellan börsen på fastlandet, Shanghai, och Hong Kong börsen. Syftet är att se om prisskillnader finns mellan dessa marknader och vad dessa kan bero på.</p><p>Sju bolag med dubbel notering valdes ut och jämfördes och en prisskillnad kunde konstateras. Genom att undersöka de olika marknadsförutsättningarna och använda beteendevetenskapliga teorier har orsaken till de olika marknadspriserna analyserats.</p><p>Resultatet tyder på att de vitt skilda förutsättningarna där Hong Kong, ett globalt utvecklat finansiellt centrum med ett välutvecklat regelverk och många internationella professionella aktörer, i kontrast till Shanghai, en relativ ung marknad som präglas av valuta- och aktieregleringar där utländska aktörer och aktieägande är högst begränsat, skapar möjligheter för stora skillnader. Detta tillsammans med en stark psykologisk tro på marknaden i fastlandskina anser vi ligga till grund för den stora prisskillnaden mellan Hong Kong och fastlandet.</p>

Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren 1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemets branschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellen en lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande till dess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde på koefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje läns basindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie. Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån som förklarande variabel. Paneldataundersökningen visar att basindustrins sysselsättningsförändring signifikant förklarar en del av total sysselsättningsförändring i sex av länen. I tre av dessa län kan basindustrins sysselsättningsförändring sägas vara tillväxtdrivande medan den i tre län påverkar tillväxten negativt.

Kinas aktiemarknad förväntas bli en av världen största och kommer därmed att bli av stort intresse för investerare. Mycket tyder på att det finns stora värderingsskillnader mellan börsen på fastlandet, Shanghai, och Hong Kong börsen. Syftet är att se om prisskillnader finns mellan dessa marknader och vad dessa kan bero på. Sju bolag med dubbel notering valdes ut och jämfördes och en prisskillnad kunde konstateras. Genom att undersöka de olika marknadsförutsättningarna och använda beteendevetenskapliga teorier har orsaken till de olika marknadspriserna analyserats. Resultatet tyder på att de vitt skilda förutsättningarna där Hong Kong, ett globalt utvecklat finansiellt centrum med ett välutvecklat regelverk och många internationella professionella aktörer, i kontrast till Shanghai, en relativ ung marknad som präglas av valuta- och aktieregleringar där utländska aktörer och aktieägande är högst begränsat, skapar möjligheter för stora skillnader. Detta tillsammans med en stark psykologisk tro på marknaden i fastlandskina anser vi ligga till grund för den stora prisskillnaden mellan Hong Kong och fastlandet.

Populationer av öring består av både migrerande och stationära individer, och det tycks vara både genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar en individs beslut att vandra eller ej. Syftet med denna studie var att testa vilken effekt tillgång på föda har på tillväxt och smoltifieringsprocess hos öring (Salmo trutta). Min hypotes var att öring med hög tillförsel av mat växer bättre och smoltifieras därmed inte till samma grad som öring med låg tillförsel av mat. Som en konsekvens av skillnader i mattillgång förväntades att ATPas-aktiviteten, vilken indikerar smoltstatus, var lägre vid god tillförsel av mat än vid låg tillförsel. Experimentet utfördes från november 2003 till april 2004 vid fiskeodlingen i Brattfors, Värmland, där 2+ Klarälvsöringar utsattes för tre olika födonivåer, med fyra replikat av varje födonivå. Var 4-5 vecka fångades fisken för att vägas och mätas och slutligen togs biopsi på öringens gälar för en analys av Na+,K+ -ATPas aktivitet. I slutet av experimentet klassificerades fiskarna som parr eller smolt. Parr hade en signifikant lägre Na+, K+ -ATPas aktivitet än smolt i de tre olika födonivåerna. Na+, K+ -ATPas aktiviteten visade dock ingen signifikant skillnad mellan födonivåerna. Parr hade ökat sin vikt och längd mest i samtliga födonivåer och störst skillnad var det i den lägsta födonivån, parr hade ökat i genomsnitt 17 g och 3,5 mm mer än smolt. Av de två högsta födonivåerna var andelen klassificerade som smolt 37 % och vid den lägsta födonivån var andelen smolt 76 %. / Populations of brown trout consist of both migratory and resident individuals, and it is likely that both genetic and environmental factors influence the decision to migrate. The purpose of this study was to test the effect of food availability on growth and the smolting process in brown trout (Salmo trutta). My hypothesis was that brown trout subjected to a high food supply grows better and smoltifies to a lesser degree than brown trout subjected to a low food supply. As a consequence of differences in food supply I expected that ATPase-activity, which indicates smoltification status, would be lower with a high food supply than with a low supply. The experiment was run from November 2003 until April 2004 in a fish hatchery in Brattfors, Värmland, where 2+ brown trout from the river Klarälven were exposed to three food levels, each replicated four times. Every 4-5 weeks the fish were weighed and measured and a biopsy was taken from the gills for analysis of Na+, K+ -ATPase activity at the end of the experiment. At the end of the experiment the fish were classified as parr or smolt. Parr had a significantly lower Na+, K+ -ATPase activity than smolt for the three different food treatments. Na+, K+ -ATPase activity did not differ significantly between food levels. Parr grew faster (both weight and length) than smolt at all food levels, and the largest difference between parr and smolt was observed at the lowest food level, where parr increased on average 17 g and 3,5 mm more than smolt. At the two highest food levels the proportion classified as smolt was 37 % and at the lowest foodlevel the proportion of smolt was 76 %.

Denna uppsats behandlar svårigheter och möjligheter som finns när ett fastighetsmäklarföretag expanderar på en marknad med stor konkurrens. I de tre storstadsregionerna är konkurrensen mellan de olika fastighetsmäklarbyråerna mycket stor. Vad är det då som får nya aktörer att försöka slå sig in på dessa marknader.

No description available.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver. Företaget måste ha en tydlig affärsidé som innehåller den värdegrund som företaget bygger på. Affärsidén måste kommuniceras ut till de anställda genom effektiv interkommunikation för att forma en företagskultur som ger företaget och de anställda en gemensam inriktning och ett gemensamt mål. Genom kulturen kan ledaren styra företaget och de anställda utan att de känner sig instängda. På detta sätt bibehålls kreativiteten. Genom en enkät med samtliga anställda på företagen samt djupintervjuer med respektive ledare har en GAP- analys gjorts. Analysen av gapet mellan ledningen och de anställda har kunnat ge en bild av hur organisationernas internkommunikation ser ut. Genom denna GAP- analys ifråga om företagets mål, affärsidé och centrala värden har uppsatsen kunnat se att det finns brister hos båda företagen. De måste arbeta mer på en tydlig affärsidé och en kontinuerlig och medveten internkommunikation för att styra sina medarbetare utan att störa den kreativa processen.

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt. Ur de estimerade resultaten kan även utläsas att effekten är större när urvalet begränsas till att endast gälla OECD länderna jämfört med när samtliga 92 länder ingår.