In 2017, a report on how to increase economic growth and development in Sweden was handed over to the Minister of rural affairs Sven-Erik Bucht (s). One of the suggestions was to relocate 10 000 governmental jobs to regions in need of government presence. The purpose of this thesis is to establish the effects that a relocation of a state agency, as an political instrument, can have on the regional growth. The thesis objective is to answer the following questions: What positive and negative effects does agency relocation produce? and Is there a connection between a state agency’s relocation and regional economic growth? To answer these questions a model was constructed and filled with the effect findings and then related to the presumptions to economic growth. The formed hypothesis that long-term positive effects will increase growth was proven right, although it is probably a weak correlation. Conclusively, relocation of state agencies is a debatable instrument. The result of this study is that it is very expensive and costly in the short term but can be a success and prosperous in the long run for the organization, the employees and its surrounding environment.

We chose to perform a case study in Sweden. The study focuses on how a region with special conditions work to achieve its vision and goals by using marketing strategies for brands. We chose to investigate the island Gotland, which is distinguishes itself from other regions in Sweden because it is an island. The purpose of the stud is to investigate the extent of brand identity Gotland entails with their vision and objective until 2025. We examine how the region´s development programs develop through a document study that contains both steering documents and follow-up reports. The second method we have chosen for the empirical work is conducting interviews with two large Gotlandic businesses and an external consultant. The main results show the factors that underlie the region´s change process is the desire to attract capital. That is- more residents and companies in front of tourists. And the follow-up reports show the region has not fulfilled their goals. Our theoretical frame of reference consists of theories about brands, site marketing, change processes, and change leadership.

<p>Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren</p><p>1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemets</p><p>branschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellen</p><p>en lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande till</p><p>dess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde på</p><p>koefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje läns</p><p>basindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie.</p><p>Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån som</p><p>förklarande variabel. Paneldataundersökningen visar att basindustrins</p><p>sysselsättningsförändring signifikant förklarar en del av total sysselsättningsförändring i sex</p><p>av länen. I tre av dessa län kan basindustrins sysselsättningsförändring sägas vara</p><p>tillväxtdrivande medan den i tre län påverkar tillväxten negativt.</p>

Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren 1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemets branschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellen en lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande till dess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde på koefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje läns basindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie. Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån som förklarande variabel. Paneldataundersökningen visar att basindustrins sysselsättningsförändring signifikant förklarar en del av total sysselsättningsförändring i sex av länen. I tre av dessa län kan basindustrins sysselsättningsförändring sägas vara tillväxtdrivande medan den i tre län påverkar tillväxten negativt.

Sweden is currently governed by a democratic system with three levels - the local levelrepresenting Sweden's municipalities, the regional level representing the regions in thecountry and the national level representing the Swedish Parliament. This means thatcollaboration is required between the respective levels to achieve economic developmentthrough regional enlargement. This study analyzes the planning conditions that result fromregional enlargement. The planning areas that will be studied are economy, infrastructure andpublic transport, as well as collaboration, which are key factors in a sustainable regionalenlargement. The study will be conducted through a regional and municipal perspective withRegion Skåne, the Malmö-Lund Region and the municipality of Kävlinge as examples. Thetheoretical framework of the study shows that there are developed theories of collaboration -Soft Space Planning and multi-level governance. The theories show both formal and informalalternatives for collaboration between the local and regional levels that differ from traditionalframeworks and rules on collaboration. The theoretical framework also discusses commutingand the expansion of the labor market as strategies for economic growth and development,which are common goals that can be reached by collaboration. The final theoreticalframework of the thesis is based on the idea that place is perceived subjectively. People havedifferent perceptions, values and views on society, which also creates a challenge when itcomes to collaboration on planning issues.With an in-depth document and interview study, this paper highlights the difficulties andstrengths of regional enlargement and its planning conditions. Some conclusions that thepaper presents are that there is a potential for development in collaboration processes and thatsubjectivity is an important aspect to take into consideration. Furthermore, there are a numberof challenges concerning infrastructure, businesses and public transport. Finally, we concludethat communication between the municipal and regional level can develop in order formunicipalities to be included in the regional development process.

Abstract The purpose of this thesis is to estimate if imports of goods at the municipal level have an effect on labour productivity. The theoretical framework used in the thesis is based on the concept of accessibility, city growth in connection to imports, networks and nodes, clusters and economies of scale. Seven independent variables were chosen for the regression, three import accessibility variables to estimate if there is a connection between imports and productivity and Technology Gap, Population Density, Distance to Stockholm and Time. The regression model itself is built on the regression model in Fingleton (2001) but reformulated in this master thesis. Due to high collinearity between the accessibility variables they were added together to measure total accessibility. Regression results showed significant t-statistics for all variables included confirming that there is a relationship between imports of goods and labour productivity. / Sammanfattning Syftet i denna magisteruppsats är att analysera om import av produkter på kommunal nivå är korrelerad med kommunal arbetsproduktivitet. Det teoretiska kapitlet är baserat på konceptet tillgänglighet, tillväxt och import i stadsregioner, nätverk och noder samt skalekonomi. Sju testvariabler valdes för regressionsmodellen som är baserad på Fingleton (2001). De viktigaste variablerna i modellen är inomkommunal‐, inomregional‐, och extern tillgänglighet till import. Resterande variabler i regressionsestimeringen mäter skillnad i teknologi mellan kommuner, populationsdensitet, avstånd till Stockholm samt tid. På grund av hög multikollinearitet mellan tillgänglighetsvariablerna estimerades modellen om genom att använda total tillgänglighet. Regressionen visade signifikanta t‐värden för alla variabler vilket bekräftar att det finns ett samband mellan import av produkter och arbetsproduktivitet på kommunal nivå.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt. Sedan ska det granskas om det finns icke-angivna behov av funktionerna hos potentiella intressenter, och undersöka vad Julmyra kan utveckla för att skapa ett starkare koncept samt skapa mer kundvärde. Arbetet ska sluta i en utvecklingsstrategi i form av möjligheter då de viktigaste servicefunktionerna kan implementeras. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer, för att kunna gå på djupet hos intressenter, se vad de har för tankar kring hästboende och livsstilsboende med häst. Till detta gjordes även en kompletterande enkätundersökning utifrån Kano’s method for customer-defined quality, där vissa specifika servicefunktioner som blivit utvalda från tidigare förstudie granskas.Analysverktygen som användes för att analysera empirimaterialet är de fyra åtgärderna, som är tagen från Blue Ocean Strategy, TAIDA™, en modell för regional tillväxt, the marketing concept, för att granska kunders behov, Porters five forces, för att kunna skapa starka strategier och sist klusterutveckling, för det mer långsiktiga perspektivet. Några av de slutsatser som dragits efter analys av empirimaterialet är att det krävs en del servicefunktioner inom hästnäringen, detta för att behålla god kvalité på alla resurser och för att kunna erbjuda god service i stall. Det är av stort intresse att få in ridtränare, veterinär och hovslagare till området. När det gäller servicefunktioner i samhällsservicen är det olika beroende på vilken målgrupp de väljer att satsa på, men av störst intresse är lokaltrafiken. Andra slutsatser som också dragits av arbetet är att Julmyras tillväxt är långsam på grund av konkurrenssituationen. Rekommendationer som getts är bland annat sätta upp delmål för att nå visionen de innehar med Julmyra, aktivt arbeta vidare med de verktyg som tagits med i detta arbete och skapa starka kundkontakter på ett tidigt stadie.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this thesis is to estimate if imports of goods at the municipal level have an effect on labour productivity. The theoretical framework used in the thesis is based on the concept of accessibility, city growth in connection to imports, networks and nodes, clusters and economies of scale. Seven independent variables were chosen for the regression, three import accessibility variables to estimate if there is a connection between imports and productivity and Technology Gap, Population Density, Distance to Stockholm and Time. The regression model itself is built on the regression model in Fingleton (2001) but reformulated in this master thesis. Due to high collinearity between the accessibility variables they were added together to measure total accessibility. Regression results showed significant t-statistics for all variables included confirming that there is a relationship between imports of goods and labour productivity.</p><p> </p><p> </p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>Syftet i denna magisteruppsats är att analysera om import av produkter på kommunal nivå är korrelerad med kommunal arbetsproduktivitet. Det teoretiska kapitlet är baserat på konceptet tillgänglighet, tillväxt och import i stadsregioner, nätverk och noder samt skalekonomi. Sju testvariabler valdes för regressionsmodellen som är baserad på Fingleton (2001). De viktigaste variablerna i modellen är inomkommunal‐, inomregional‐, och extern tillgänglighet till import. Resterande variabler i regressionsestimeringen mäter skillnad i teknologi mellan kommuner, populationsdensitet, avstånd till Stockholm samt tid. På grund av hög multikollinearitet mellan tillgänglighetsvariablerna estimerades modellen om genom att använda total tillgänglighet. Regressionen visade signifikanta t‐värden för alla variabler vilket bekräftar att det finns ett samband mellan import av produkter och arbetsproduktivitet på kommunal nivå.</p>

This thesis aims at analyzing why the municipality of Flen, in the eastern part of Sweden, has experienced strong depopulation for the last forty years in spite of its relative vicinity to Stockholm. The study uses current theories on regional developement, population theory and theories on regional enlargment to help explain and to evaluate the different regional factors that affect the developement of Flen on the local level. The thesis is primarily focused on the subject of regional policy and strategies to meet regional depopulation. The study also gives a presentation of the strategies of major regional institutions as well as analyzing what impact regional policy have on local policy in the municipality of Flen. Interviews with local officials, politicians and other people representing the population of Flen were carried out to achieve a better understanding of the specific challenges that the municipality faces and of the measures that are taken to meet them. Regional policy in Sweden prioritises measures that promote regional enlargment to link the housing and labour markets together with the regional infrastructure. Each region should promote and develop its own unique qualities as a way of stimulating growth. This disregards the former notion that the state should strive for regional growth to be achieved equally distributed within its boundaries. The thesis puts forward the view that this development could lead to an allowance for some regions to be neglected by the state. The findings in this study show that the measures that are put in to curb the stagnation in the municipality of Flen are made with difficulty and cannot be financed without external aid. The challenges are to a growing extent no longer managable by the municipality itself which brings me to a final conclusion that predicts that Flen could befavoured in a future municipal reform in which there are clearer connections to Stockholm and to other larger towns in the region, as well as a new delimitation that better takes the functional relationships of the population into account.

A large proportion of previous research on infrastructure has highlighted the connection between an investment in transport infrastructure and increased economic growth. Researchers agree that an expanded transport system, through investment in infrastructure, is a necessity for regions and cities to grow. With this study we want to investigate whether the construction of “Öresundsbron” have had an impact on regional economic growth in Skåne.The research method to answer the purpose of the study has been the synthetic control method. The synthetic control method constructs a synthetic Skåne which will be an equivalent to Skåne's regional economic growth if the bridge had never been built. The synthetic control method is based on a weighted average of different variables for 20 Swedish regions that are included in the control group. The results from the synthetic control method show that Öresundsbron did not have any significant effect on regional economic growth in Skåne, compared to if the bridge had never been built. / En stor andel av den tidigare forskningen kring infrastruktur har belyst sambandet mellan en investering i transportinfrastruktur och en ökad ekonomisk tillväxt. Forskare är enade om att ett utökat transportsystem, genom investeringar i infrastrukturen, är en nödvändighet för att regioner och städer skall växa. Den här studien syftar till att undersöka om byggnationen av Öresundsbron har haft en påverkan på tillväxten i Skåne. Som undersökningsmetod för att besvara studiens syfte har den syntetiska kontrollmetoden använts. Den syntetiska kontrollmetoden konstruerar ett syntetiskt Skåne som skall motsvara Skånes regionalekonomiska tillväxt ifall bron aldrig hade byggts. Det syntetiska Skåne bygger på ett viktat medelvärde av olika variabler från 20 svenska regioner som är inkluderade i kontrollgruppen. Resultatet från den syntetiska kontrollmetoden visar att Öresundsbron inte har haft någon påtaglig effekt på den regionalekonomiska tillväxten i Skåne, jämfört med om bron aldrig hade byggts