Syfte: I ett flertal tidigare studier har positiva samband mellan hållbarhetsprestationer (CRP) och finansiella resultat (CFP) hittats och försökt förklaras. Dock har endast ett fåtal antagit synsättet att immateriella resurser fungerar som medlare för dessa samband. Vi menar att de immateriella resurserna har en betydande roll, för sambandet. Med hjälp av de immateriella resurserna formas en positiv spiral som ökar hållbarhetsprestationer och finansiellt resultat i båda kausala riktningarna. Vi vill belysa huruvida detta positiva, medlande samband existerar samt om tillväxt stärker sambandet mellan CRP och CFP, genom de immateriella resurserna. Metod: Studien har antagit en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. En kvantitativ metod har använts genom att sekundärdata samlats in från databasen Thomson Reuters Eikon. I en longitudinell design har fem års observationer använts för ett urval av 113 publika industriföretag där inhämtat data har analyserats statistiskt. Resultat & slutsats: Denna studie fann övervägande negativa samband och kan inte visa att de immateriella resurserna medlar kopplingen mellan CRP och CFP i en positiv spiral. Studiens resultat visar dock att immateriella resurser har betydelse för uppbyggnaden av CRP och CFP men de fungerar inte som verktyg som påverkar prestationsmåtten i båda kausala riktningarna. De har en egen effekt på CRP och CFP direkt vars verkan skiljer sig mellan de olika immateriella resurserna. Endast i tillväxt har studiens resultat visat på en positiv påverkan av CRP på CFP och tvärt om. Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till insikter om att immateriella resurser och satsningar på CRP är vägar att öka finansiella prestationer hos industriföretag i tillväxt. Praktiskt kan detta vara användbar kunskap för företagsledare i beslut om satsningar på immateriella resurser. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie bygger på mätdata från en femårsperiod som sträcker sig över en tidsperiod då det råder lågkonjunktur. Studien bygger också på ett relativt litet urval som försvårar möjligheten att dra slutsatser med precision. Studien undersöker också endast fyra immateriella resurser. En studie med ett större urval under en längre tidsperiod där fler immateriella resurser tas med i beräkningsmodellen kan kasta ljus över hur de immateriella resurserna bidrar till förändringar i CRP och CFP. Nyckelord: CRP, CFP, immateriella resurser, tillväxt, positiv spiral

Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetslöshetens påverkan av konjunktursvängningar, där studiens teoretiska utgångspunkt är Okuns lag. Arbetet är avgränsat till fyra länder: Sverige, Australien, Japan och USA. De valda länderna representerar varsin världsdel, är medlemmar i OECD, är av en hög utvecklingsgrad och innehar mycket data på de valda undersökta faktorerna. En förväntan finns att det uppstår en variation på sambandet då de valda länderna har olika uppbyggnader i till exempel arbetsmarknaden. Tidigare studier i ämnet Okuns lag ger en inblick i hur det kan ha skett en förändring över tid och mellan länder. Frågeställningen undersöks och besvaras med hjälp av en empirisk undersökning med årlig data för de fyra länderna utförd under en tidsperiod på 44 år, som är uppdelad i två perioder hämtad från OECDs databas. Regressionsanalysen bekräftar att det finns ett negativt samband mellan variationen i kortsiktig tillväxt och arbetslöshet för samtliga länder. Däremot gav samtliga länder ett resultat som inte var signifikant på granskningen om en förändring skett mellan de två undersökta perioderna. Detta leder till ett antagande att det inte skett en förändring över tid rent resultatmässigt. Den här studien tar upp troliga förklaringar till variationen i sambandet som finns mellan länderna, detta för att kunna ge exempel på möjliga bakomliggande faktorer till sambandet.

För att Sverige till år 2050 ska kunna vara fossilfritt och oberoende av råvaruimport samt bioenergi från skogen, måste nettotillväxten på den virkesproducerande marken öka rejält.  Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper privata skogsägare har om åtgärder för att öka tillväxten i skogen. Även om de har något incitament för att öka tillväxten i sitt skogsbruk.  Urvalet var tio privata skogsägare i Västerbottens län och genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning.  Resultatet visade att mer än hälften av skogsägarna i studien saknade kunskap om huruvida, skyddsdikning, dikesrensning och användningen av främmande trädslag påverkar tillväxten i skogen. 50 % av skogsägarna i studien kunde beskriva att de saknade incitament för att öka tillväxten i sin skogsskötsel.  Politiska styrmedel och en tydlig skogspolitik var de incitament som skulle kunna påverka skogsägarna att utföra en intensiv skogsskötsel och nyttja skogliga åtgärder för att öka tillväxten ytterligare.

Tillväxten är en unik utmaning för Försvarsmakten i modern tid. Efter decennier av avvecklingar vilken efterlämnat sig en anorektisk försvarsorganisation har den politiska pendeln svängt där viljan nu är att Försvarsmakten ska växa både i storlek och i kvalité. Det innebär att rekryteringen måste förbättras och den sedan tidigare tjänstgörande personalen måste behållas och utvecklas. Omfattande materielomsättningar och nyanskaffning behöver genomföras och nya förband behöver upprättas.  Politiken är tydlig - den militära förmågan ska öka. Utmaningen med tillväxt har många dimensioner och satsningar måste göras i flera perspektiv – samtidigt.  Politiken, som utgår från en demokratisk process, och Försvarsmakten är överens om att det finns en säkerhetspolitisk obalans. Svensk försvarsförmåga bedöms inte möta de hot som kan förutses eller som kan utvecklas. Det finns en gemensam uppfattning om att satsningar inom området totalförsvar är nödvändiga.  Det finns dock en divergens mellan politikens och Försvarsmaktens syn på hur obalansen ska lösas, där politiken har att ta hänsyn till arbetsmarknad, sysselsättning och ekonomi i svenska företag. Försvarsmakten är istället inriktad på att ha rätt förmåga, och att ständigt utveckla förmågan, i en komplex och säkerhetspolitiskt svårförutsägbar omvärld. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att de andra stödjande myndigheterna utvecklas i takt med säkerhetspolitiken då Försvarsmakten inte solitärt har rådighet över svensk försvarsförmåga.  Slutsatserna av undersökningen är att tillväxten kräver en effektiv och balanserad myndighetssamverkan på politisk nivå. Vidare krävs det en attitydförändring grundad på tillit hela vägen från politiken ner till enskild soldat för att nå tillväxtmålen. Avslutningsvis visar undersökningen att tillväxten kräver ett nära samarbete mellan den politiska nivån, Försvarsmakten och de stödjande myndigheterna. / Growth is a unique challenge for the Armed Forces in modern times. After decades of settlements that have left behind an anorectic defense organization, the political pendulum has swung to where there now is a will for the Armed Forces to grow in both size and quality. This means that the recruitment must be improved and the staff who have previously been serving must be retained and developed. Extensive material renewals and new purchases must be made and new entities must be established.  Politic will is clear - the military capability should increase. The challenge of growth has many dimensions and investments must be made in several perspectives - at the same time.  The policy, which is based on a democratic process, and the Armed Forces agree that there is a security policy imbalance. Swedish defense capabilities are not considered to meet the threats that can be foreseen or that can be developed. There is a common perception that investments in the area of total defense is required.  However, there is also a divergence between politicians and the Armed Forces' view on how to resolve the imbalance, where the policy has to take into account the labor market, employment and economy of Swedish companies. Instead, the Armed Forces are focused on having the right capability, and constantly developing this capability, in a complex situation and with a security policy that is difficult to predict. The survey also shows that there is a need for other supporting authorities to develop in line with the security policy, since the Swedish Armed Forces do not have solitary control on Swedish defense capabilities.  The conclusions of the study are that growth requires an effective and balanced governmental cooperation at all levels. Furthermore, a change in attitude is needed based on trust all the way from politicians down to the individual soldier in order to reach the growth goals. In conclusion, the study shows that growth requires close cooperation between the political level, the Armed Forces and the supporting authorities.

För en alltmer globaliserad värld innebär potentiella virusutbrott större sårbarhet, vilket ökar vikten av fortsatt forskning på pandemiers samhällsekonomiska effekter. Syftet med denna studie är att studera ekonomiska effekter av SARS-utbrottet och dess smittskyddsåtgärder på Beijing med hjälp av syntetisk kontrollmetod. Utifrån ett urval av kinesiska regioner skapas ett utfall för hur Beijings ekonomiska tillväxt hade sett ut om viruset inte brutit ut och politiska åtgärder för smittskydd aldrig införts. Resultatet visar på en svagt negativ effekt i den observerade utvecklingen efter SARS inträde, däremot kan ingen statistisk signifikans utläsas. Det faktum att tidigare studier har lyckats visa på negativa ekonomiska effekter från SARS, bidrar till uppfattningen om att kvartalsvis data möjligen hade kunnat ge mer precisa resultat. Att inkludera en längre tidsperiod innan inträdet av SARS hade ökat trovärdigheten hos resultatet och genererat ett mer precist mått för effekternas signifikans.

Befolkningsförändringar har alltid förekommit och fortsätter att förekomma runt om i detta avlånga land. Strömningar av invånare sker idag till områden som har stora möjligheter, som arbetstillfällen, utbildningar och kulturella utbud. Kommuner får som resultat stora strömningar från eller till sig, vilket skapar situationer som måste hanteras. Service ska fortsätta upprätthållas eller utvecklas i både växande och minskande kommuner, men med ökande krav och eventuella minskande skatteunderlag ger olika utfall vilket vidare påverkar kommuners situationer.  Denna uppsats har en kvalitativ ansats, i form av en jämförande studie med intervjuer och undersökningar av dokument som har analyserats utifrån Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier. De sex svenska kommuner som har undersökts i uppsatsen är Alingsås, Bengtsfors, Hammarö, Munkfors, Storfors och Vänersborg. Det analyserade materialet är kommunernas översiktsplaner, där dokumenten har jämförts med vad Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier säger om åtgärder för kommuner med olika framtider att möta. Två intervjuer har genomförts med tjänstepersoner som är eller ha varit väl insatta vid framtagandet av kommunens översiktsplan.  Vad som framgick i studien var att kommunerna hade relativt lika metoder trots olikheter rent strukturmässigt. Vad som kunde utläsas i intervjuerna var att studerade översiktsplaner behandlade befolkningsförändringar, men inte på en djupgående nivå. De undersökta kommunerna framhävde en framtid med positiv utveckling, trots att de har behov av att beskriva fler möjliga scenarios. Det är en faktisk framtid som kan komma kommunerna till mötes, men att planera för en negativ framtidsutveckling är sällan välkommet.

Attraktivitet ses idag som en viktig del för regioner och kommuners överlevnad och konkurrenskraftighet, något som har väckt vårt intresse för detta ämne. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur attraktivitet som utvecklingsideal behandlas i Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Vidare är syftet att införskaffa en fördjupad kunskap i hur det offentliga rummet kan komma att påverkas om Karlstads kommuns kommunala planer och visioner präglas av utvecklingsidealet attraktivitet. Uppsatsen har utgått från två frågeställningar vilka är: Hur behandlar Karlstads kommun attraktivitet i sina kommunala dokument gällande utvecklingen av stadskärnan? samt Vilka blir effekterna på det offentliga rummet och dess funktion om stadsutvecklingen i Karlstads kommun eftersträvar attraktivitet? Det teoretiska ramverket utgörs av forskning som behandlar offentliga rum, stadskärnan, regionalpolitik, tillväxt och attraktivitet, vilket är utgångspunkten för studien. Uppsatsen har utgått från ett socialkonstruktivistiskt och kvalitativt förhållningssätt, där en diskursanalys har genomförts av Karlstads kommuns kommunala planer och visioner. Utifrån det metodologiska förhållningssättet utgjordes därmed empirin av fyra kommunala dokument, Översiktsplan 2012, Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Strategisk plan mars 2020 samt Framtidens stad. I studiens slutsats har vi kommit fram till att attraktivitet som begrepp används mycket generellt gällande stadskärnans utveckling, Karlstads kommuns generella användning av attraktivitet leder till att begreppet får en tunn betydelse och även riskerar att inverka på stadens offentliga rum negativt.

Exploatering av jordbruksmark för bebyggelse är en fråga som har fått allt större utrymme i den kommunala planeringen, och ämnet har även betydelse utifrån framtida behov av mark för livsmedelsproduktion. Den här uppsatsen handlar om hur Kumla kommun i Örebro län förhåller sig till exploateringen av jordbruksmark i sin översiktsplanering, vilka kriterier kommunen har tagit fram för att bedöma markens värde, samt vad översiktsplaneringen säger om kommunens framtida utveckling i förhållande till markanvändandet. För att undersöka detta genomförde vi en dokumentanalys av två översiktsplaner och fyra detaljplaner i Kumla kommun. Resultatet av dokumentanalysen visar att Kumla kommun har en vision om att växa och bli fler kommuninvånare, och deras befolkningsmål har också höjts med tiden. För att nå målet krävs att mark i hela kommunen används för byggande av bostäder, vilket kommer leda till bortfall av jordbruksmark i form av exploatering. Därför har kommunen tagit fram kriterier som ska vara uppfyllda för att marken ska få exploateras. Dessa kriterier utgår från 3 kap. 4 § miljöbalken och presenteras i översiktsplanen. Själva bedömningen av marken hanteras i detaljplanerna. Studien visar också att Kumla kommun vill bygga i och utveckla hela kommunen, och att detta ska ske på ett hållbart sätt. Det innebär att kommunen bland annat behöver utgå från de svenska miljökvalitetsmålen, och framförallt målet God bebyggd miljö. En ökad tillväxt genomsyrar kommunens framtidsvision och man vill locka till sig såväl nya företag som invånare. Samtidigt finns en medvetenhet inom kommunen om vilka styrkor och svagheter som påverkar arbetet.

Problemformulering: Hur har de snabbast växande e-handelsbolagen arbetat med strategisk planering under coronapandemin till följd av ändrade konsumentbeteenden? Syfte: Syftet med studien är att förklara hur svenska e-handelsbolag har anpassat sin strategiska planering med hänsyn till de ändrade konsumentbeteenden som följer coronapandemin. Genom en ökad förståelse för strategiarbetets roll samt hur de största och bäst presterande företagen sett till omsättningstillväxt arbetar under osäkra marknadsförhållanden ska studien förbereda företag för framtida marknadsturbulens. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt inslag. Studiens empiri har insamlats med semistrukturerade intervjuer med fem svenska e-handelsbolag. Slutsats: Resultaten i studien visar att e-handelsbolag la mindre tid på strategisk planering under coronapandemin och skiftade över fokuset till operativ strategi. Under coronapandemin var den strategiska planeringen mindre aktuell. Vidare var det viktigt att bibehålla verksamhetens kärnfokus, samt att lägga resurser på att investera i analysverktyg för att maximera sin konkurrenskraft. Oavsett omvärldsfaktorer måste kärnfokuset bibehållas för att inte företagen ska riskera att tappa återkommande kunder. Slutligen var det viktigare för de svenska e-handelsbolagen att adaptera flexibilitet och snabbhet inom organisationen. Med ett agilt arbetssätt kan företag dra nytta av förändringar på marknaden.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur prioriteringar om ekonomisk tillväxt i det kommunala arbetet balanseras i förhållande till risken för framtida översvämningar. Uppsatsen analyserar fyra svenska kommuner, som ligger längs Vänern, för att studera hur de arbetar med mål om tillväxt, identitetsskapande, anpassning mot framtida översvämningar och hur det arbetet kan tolkas ur ett sårbarhetsperspektiv. För att undersöka detta utgår uppsatsen från en kombination av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelfigurer i de fyra kommunerna och en innehållsanalys av flera vägledande plandokument. Undersökningen redogör att det finns en gemensam uppfattning bland de studerade kommunerna hur de kan nyttja sina lokala platsegenskaper för att skapa attraktiva livsmiljöer vid vattnet som kan resultera i en befolkningstillväxt. Att exploatera närmare vattnet ligger i linje med att uppfylla den identitet som kommunerna redogör att de vill uppnå för att bli konkurrenskraftiga mot andra kommuner. För att hantera den risk som områden nära vattnet besitter och således möjliggöra den önskade stadsutvecklingen måste kommunerna anpassa byggnationen efter en specifik vattennivå som kan inträffa enligt svenska myndigheter. Anpassningskapaciteten ökar enligt denna strategi, men det är även den strategin som aktivt ökar exponeringen av människor och investeringar i riskområden.