The object of the paper is to study the effect that female representation in national parliaments have on economic growth in European countries. Based on the assumption that the more people who contribute to a country’s economic development, the higher economic growth that country will have, the answer to the above question should be in the affirmative. This study is performed through a panel data regression analyses with secondary data. The variables included are the proportion of seats held by women in national parliaments, trade, net investment in nonfinancial assets, gender parity index, population growth, research and development expenditure and school enrollment and a dummy variable for European union membership. The variables are chosen in accordance with growth theories and previous studies. The results showed statistically significant effects of female representation on economic growth and the relationship was negative which contradicts earlier research and the above-mentioned assumption.

Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Sweden is currently governed by a democratic system with three levels - the local levelrepresenting Sweden's municipalities, the regional level representing the regions in thecountry and the national level representing the Swedish Parliament. This means thatcollaboration is required between the respective levels to achieve economic developmentthrough regional enlargement. This study analyzes the planning conditions that result fromregional enlargement. The planning areas that will be studied are economy, infrastructure andpublic transport, as well as collaboration, which are key factors in a sustainable regionalenlargement. The study will be conducted through a regional and municipal perspective withRegion Skåne, the Malmö-Lund Region and the municipality of Kävlinge as examples. Thetheoretical framework of the study shows that there are developed theories of collaboration -Soft Space Planning and multi-level governance. The theories show both formal and informalalternatives for collaboration between the local and regional levels that differ from traditionalframeworks and rules on collaboration. The theoretical framework also discusses commutingand the expansion of the labor market as strategies for economic growth and development,which are common goals that can be reached by collaboration. The final theoreticalframework of the thesis is based on the idea that place is perceived subjectively. People havedifferent perceptions, values and views on society, which also creates a challenge when itcomes to collaboration on planning issues.With an in-depth document and interview study, this paper highlights the difficulties andstrengths of regional enlargement and its planning conditions. Some conclusions that thepaper presents are that there is a potential for development in collaboration processes and thatsubjectivity is an important aspect to take into consideration. Furthermore, there are a numberof challenges concerning infrastructure, businesses and public transport. Finally, we concludethat communication between the municipal and regional level can develop in order formunicipalities to be included in the regional development process.

The Swedish Armed Forces is an organisation that is constantly undergoing changes. The period after the dissolution of the Warsaw Pact means that several defense decisions during the 1990s and early 2000s are enforced with extensive cuts and changed tasks for the organization. The invasion defense is transformed into an operational defense, many units are disbanded or relocated, the conscription defense is put on hold in favor of a professional defense. Work processes are centralized, managers' mandates are pushed upwards in the organization with the aim of streamlining. The changed external situation and a different security policy reality mean that the Armed Forces have begun overall changes to meet this new reality and it follow the direction that exists in politics. The return to a military based on a national perspective has begun and conscription has been reintroduced with increasing volumes. New military units, regiments and flotillas are under construction. The leadership of the Swedish Armed Forces with Headquarters and branch leaders is being developed and changed, with mandates being pushed out at a lower level and decentralisation being implemented. The introduction of a new structure for officers has a major impact on personnel. At the same time, we are most likely on the way to becoming a member of NATO. All in all, this means that the demands for efficiency and growth increase. This change affects everyone and not least the managers at different levels who will make sure to implement it. This exploratory study is based on creating an understanding of how lower-level managers should benefit from the decentralization that has begun. The study will also create an understanding of how the increasing efficiency is to be achieved and addresses roles, mandates and on the line organization in relation to the support processes that have a major impact on daily operations. The study derives its empirical data from interviews with chiefs of staff at the Armed Forces servicebranches land, maritime, air, logistics and selected units, and these have been coded through a Grunded theory approach and then included in analysis with the chosen frame of reference.   The results of the study has come to four conclusions: Middle management and support functions are not sufficiently prepared for the transformation that is currently ongoing. Conditions for establishing the solidbase for upcoming growth by 2025 are limited. Managers of the line organisation must be restored to an increased degree of mandate. Current transformation work will not affect the prevailing culture within FM. / Försvarsmakten är en organisation som ständigt genomgår förändringar. Tiden efter Warszawapaktens upplösning med ett avslut på perioden av det kalla kriget medför att flera Försvarsbeslut under 1990-talet och början av 2000-talet genomdrivs med omfattande nedskärningar och förändrade uppgifter för Försvarsmakten. Invasionsförsvaret skrotas och ett nytt insatsförsvar med fokus på internationella insatser ska byggas upp, många förband läggs ned eller omlokaliseras, värnpliktsförsvaret läggs vilande till förmån för ett yrkesförsvar. Detta medför att en omfattande centralisering genomförs där centrala processer blir styrande och chefernas mandat trycks uppåt i organisationen syftande till att effektivisera. Det på nytt förändrade omvärldsläget och en annan säkerhetspolitisk verklighet innebär att Försvarsmakten har påbörjat övergripande förändringar för att möta denna nya verklighet och för att följa den inriktning som politiken beslutat. Återgången till ett försvar som utgår från ett nationellt perspektiv är påbörjad och värnplikten är återinförd med ökande volymer. Nya krigsförband, regementen och flottiljer är under uppbyggnad. Ledningen av Försvarsmakten med Högkvarteret och försvarsgrensledningarna utvecklas och förändras där mandat ska tryckas ut på lägre nivå och en decentralisering ska genomföras. Införandet av ett flerbefälssystem påverkar personalen i stor omfattning. Samtidigt är Sverige med största sannolikhet på väg att bli medlem i NATO. Detta gör sammantaget att kraven på effektivitet och tillväxt ökar. Dessa förändringar påverkar alla och inte minst de chefer på olika nivåer som ska se till att genomföra dem. Denna explorativa studie har som grund att skapa förståelse för hur chefer på lägre nivå ska gagnas av den påbörjade decentraliseringen. Studien ska också skapa förståelse för hur den ökade effektiviteten ska uppnås och behandlar roller, mandat och linjeorganisationen i förhållande till de stödprocesser vilka har en stor inverkan på den dagliga verksamheten. Studien hämtar sin empiri från intervjuer med stabschefer vid Försvarsgrenar och utvalda förband och dessa har kodats genom en Grounded theory-ansats för att sedan ingå i analysen med vald referensram. Studien har sammantaget kommit fram till fyra slutsatser: Det finns ett synsätt och en kultur i såväl mellanchefsledet som stödfunktioner som inte fullt är inställd på den förändring som Försvarsmakten eftersträvar. Förutsättningarna för att skapa en så kallad bottenplatta till år 2025 är begränsade. Linjeorganisationen måste ta tillbaka mandaten. Förändringsarbetet förändrar inte den rådande kulturen, det riskerar att pågå under alltför lång tid och inte ge det förväntade resultatet.

Klimatförändringarna och låginkomstländers betydelse för de globala utsläppen är en fråga som debatterats flitigt under de senaste åren. Kapitalflöden från rika till fattiga länder har visat sig betydelsefulla både för att skapa ekonomisk tillväxt och som förutsättningar för att minska utsläppen. Paradoxalt nog är den ekonomiska tillväxten starkt korrelerad med ökningar av utsläpp. Denna uppsats undersöker de direkta och indirekta effekterna av inflöde av FDI på utsläppen av CO2 i låginkomstländer genom att ta hänsyn till ländernas miljöreglering. Metoden är en paneldatastudie som omfattar 71 låginkomstländer under åren 2005-2021. Unikt för studien är behandlingen av måttet på miljöreglering. Resultaten bekräftar de resultat som pekar på att ekonomisk tillväxt ökar CO2-utsläppen men till följd av brist på statistisk signifikans kan inga starka slutsatser dras om de direkta och indirekta effekterna. Däremot presenteras viktiga lärdomar för fortsatta studier inom ämnet.

Skogen spelar en viktig roll för att minska framtida klimatförändringar. Genom att enskilda skogsägare förlänger omloppstiden på skogsbestånd som uppnått lägsta slutavverkningsålder kommer skogen att bidra till att mer koldioxid binds upp. Detta scenario kan komma att hjälpa till så att Sverigesnår klimatmålet netto noll i koldioxidytsläpp till år 2045.Syftet med denna studie var därför att undersöka vilken ekonomiskt ersättning en enskild skogsägare kan få vid en förlängd omloppstid på 20 år men även om en förlängning av omloppstiden leder till att skogen blir en kolkälla i stället för att vara en aktiv kolsänka.Resultaten visade att vid högre ståndortsindex ökande och koldioxidinlagringen vilket genererade en högre subvention. Under den förlängda omloppstiden var skogen en aktiv kolsänka men att dess kapacitet att binda in koldioxid hade börjar minska.

Frågan om att vara eller inte vara entreprenör är i dagens samhälle en icke fråga. Genom både myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. Således bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhällsutveckling, innefattande av en hållbar tillväxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna på Näringslivskontoret, i förhållande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgångspunkt, ”kritisk diskursanalys”, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin. Studien visar på hur neoliberalismens starka position i samhälle skapar konsekvenser för användandet entreprenören, vilket synliggörs i Näringslivskontorets arbete och definition av entreprenörskapsfunktionen. Studien lägger fram ett breddat perspektiv på begränsningarna i entreprenörskapsdiskursens syfte att uppnå hållbar tillväxt.

Problemområde: Svenskt Näringslivs sammanställningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att Gävle kommun har ogynnsamma förutsättningar för småföretagare att utveckla och öka sin tillväxt. I och med de små företagens betydelse för att skapa arbetstillfällen kan en grundläggande uppfattning antas att Gävle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förändra den situation som idag råder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frågor. Urvalet av respondenterna är genomfört ur ett bekvämlighetsurval och har bestått av småföretagare i Gävle kommun ifrån flertalet olika branschområden såsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillväxthinder, två av intern karaktär och lika många därtill externa. Internt var det kompetens och kapital som lyftes fram och externt företagsklimat och överetablering. Det mest påtagliga hindret identifierades som kompetensanskaffning, givet att företagen eftersöker kvalificerad arbetskraft. Vidare Forskning: De fyra tillväxthinderna som utgör studiens resultat kan utgå som förutsättning för en åtgärdsanalys där konkreta förslag till åtgärder tas fram för vartdera tillväxthinder. En mer övergripande studie skulle också kunna sprida forskningsområdet vidare, där Sveriges alla 290 kommuner ingår i analysen och där en återknytning görs till huruvida förhållandena ser ut i övriga Sverige jämfört med Gävle kommun. Uppsatsens bidrag: Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för tillväxtsvårigheter bland småföretagare vilket kan hjälpa Gävle kommun med eventuella förbättringsåtgärder för att öka attraktiviteten och den ekonomiska tillväxten i regionen. / Problem: The Confederation of Swedish Enterprise summary of Sweden’s municipalities shows that the business climate in Gävle has unfavourable conditions for small businesses to develop and grow. With the importance of small businesses to create jobs, a basic understanding is assumed that the Gävle municipality, with its high unemployment and unfavourable business environment, should drastically change the situation that exists today. Method: The study was conducted using a qualitative telephone interview study with semi structured questions. The sample of respondents is conducted from a convenience sample and consisted of small entrepreneurs in Gävle from several different industry sectors such as construction, finance, telemarketing and retail business. Results: In and through the study four growth obstacles was identified, two of an internal nature, and as many external thereto. Internally, skill and capital was highlighted and external business environment and the establishment. The most significant impairment was identified as skill acquisition, given that companies are looking for a qualified workforce. Further research: The four growth of the barriers that constitute the results of this study can be given as a condition for an action in which the analysis of concrete proposals for measures to be developed for each growth barrier. A broader study would also help to raise further research, in which Sweden’s 290 municipalities included in the analysis and where a ring back is made to whether the situation looks like in the rest of Sweden as compared to Gävle municipality. Contributions: The study contributes to a better understanding of the growth difficulties among small businesses which can help Gävle municipality with possible improvement to increase the attractiveness and economic growth in the region.

I Sverige finns det mer än 2000 tätorter. Majoriteten av dessa är landsbygdstätorter, där det bor mindre än 3000 personer. Mycket fokus finns idag kring städer och det urbana, med fenomen som förtätning och den gröna staden i fokus. Detta är en effekt av den urbana normen, som länge har dominerat samhällsutvecklingen. Resultatet av det urbana fokuset är något som lätt skapar en känsla av att landsbygden och dess tätorter blir bortglömda, eller rent av ignorerade. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka hur kommuner hanterar dessa landsbygdstätorter i sin översiktsplanering, och se vilka skillnader som finns mellan större och mindre kommuner. Arbetet genomfördes med hjälp av en fallstudie och en dokumentstudie av plandokument från Karlskrona kommun och Torsås kommun, där tre landsbygdstätorter i varje kommun blivit undersökta. Analysen av empirin gjordes med hjälp av ett teoretiskt ramverk som baserades på befintlig kunskap om den urbana normen och effekterna av tillväxt på landsbygden. Av analysen framgår det att det i senare versioner av översiktsplanerna har blivit ett större fokus på landsbygden och dess utveckling. Sammanfattningsvis framgår det att kommunerna nu ger ett mer rättvist utrymme för planering av landsbygdstätorter. Slutligen dras slutsatser på skillnaderna mellan större och mindre kommuner.

Detta arbete är utfört som ett examensarbete åt Skogsstyrelsen som en uppföljning på samråd för dikesrensning utförda på distrikt Jönköping från hösten 2004 till 2009. Följande saker har studerats: Hur uppfattades samrådet? Hur utfördes rensningen? Är markägaren nöjd med resultatet? Har skogen svarat på rensningen genom ökad tillväxt och i så fall hur snart och hur mycket? Har markfloran förändrats? Syns några andra positiva eller negativa effekter efter rensningen?Arbetet har utförts i två steg dels i form av en markägarintervju på 7 olika fastigheter och sedan som fältinventering med datainsamling. Utifrån det första besöket valdes 10 bestånd ut för inventering på 4 fastigheter, 2 tall och 8 granbestånd med totalt 136 träd, 27 tallar och 109 granar. 122 träd borrades för årsringsanalys 27 tallar och 95 granar. Borrkärnorna analyserades i WinDENDROs tillväxtprogram, sammanfattningar gjordes i Microsoft Excel och variansanalys i SAS statistikprogram.Träd närmast diket visade i genomsnitt en högre radiell tillväxt efter dikesrensningen än träd som stod längre ifrån diket. Alla markägare kunde se en förbättrad tillväxt efter rensningen och 4 av 7 kunde se en klar förbättring. 6 av 10 bestånd hade 4-7 år efter rensning fortfarande 20-50 % björn-och vit mossor i bottenskiktet. Två hade stora problem med kraftig grästillväxt men ingen hade sett några andra negativa effekter på markfloran. / The work was carried out for the Swedish Forest Agency as a follow-up on consultation for cleansing ditches in the district of Jönköping from autumn 2004 to 2009.The following things were studied: How was the consultation and results of cleansing perceived? How was the cleansing carried out? Has the forest responded to the cleansing through increased growth and if so how soon and how much? Has the ground flora changed? Were there any other positive or negative effects after the cleaning? Interviews were carried out with the property owners and the forest inventoried in the field.The work has been carried out in two stages, partly in the form of a market interview of 7 different properties and then as a field inviting with data collection. Based on the first visit, 10 stocks were selected for inventory of 4 properties, 2 pine (Pinus sylvestris) and 8 spruces (Picea abies) stands with a total of 136 trees, 27 pines and 109 spruces were measured. 122 trees were drilled for growth ring analysis 27 pines and 95 spruces. The drill cores were analyzed in WinDENDRO's growth ring program, summaries were made in Microsoft Excel and variance analysis was performed in SAS's statistical program.Trees that were closest to the ditch showed on average a higher radial growth after cleaning than before compared to trees that were farther from the ditch.6 out of 10 stands had after 4-7 years of cleansing still 20-50% bear- and white moss in the bottom layer. All landowners could see an improved profitability after cleaning and four out of seven could noticeably see better growth. Two had problems with troubling grass growth, but no one had seen any other positive or negative effects on the ground flora.