Sveriges befolkning ökar i helhet och storstadsregionerna växer genom en stark urbaniseringstrend. Som en effekt av detta krymper nästan hälften av Sveriges kommuner sett till antal invånare. En minskad befolkning kan ge minskad ekonomisk tillväxt samt ge kommunerna problem att erbjuda service av hög kvalitet till sina invånare. Befolkningsminskningarna beror ofta på utflyttningar, låga födelsetal i kombination med att befolkningen blir allt äldre vilket leder till att det i många fall blir allt färre som ska försörja allt fler. En krympande befolkning är ofta ett känsligt ämne att tala öppet om, det finns en rädsla att kommunen ska framstå som oattraktiv om den förknippas med utflyttningar och befolkningsminskning, samtidigt som en kraftig befolkningsminskning är en aktuell förutsättning för många svenska kommuner. Syftet är att genom en kvalitativ undersökning av två fall se hur olika svenska kommuner hanterar en befolkningsminskning. De frågeställningar som behandlas är:  -   Vad finns det för strategier för hur krympande kommuner kan hanteras i planeringen       enligt forskningen?   -   Hur hanterar svenska kommuner en befolkningsminskning, vilka strategier används?   -   Överensstämmer kommunernas arbete med forskningen?  De dokument som analyserats har avgränsats till kommunala översiktsplaner för att få en förståelse för hur den svenska planeringen hanterar befolkningsminskningar eftersom de är långsiktiga strategiska dokument där kommunens politiker för fram sina visioner för kommunens utveckling och framtida markanvändning. Forskningen kring ämnet skiljer på anpassningsstrategier och tillväxtstrategier och det framgår att det i många fall för krympande kommuner kunde vara lämpligt att fokusera på anpassning istället för tillväxt. De strategier som kunnat hittas genom en forskningsöversikt har varit det teoretiska ramverket för uppsatsen. I arbetet har forskningsöversiktens strategier använts i en kvalitativ innehållsanalys av två kommunala översiktsplaner för att se vilka strategier som används och vilka som inte används. Viktiga resultat är att de svenska kommunerna främst fokuserar på tillväxtstrategier men även vissa anpassningsstrategier. Detta stämmer väl överens med hur forskningen beskriver läget nationellt och internationellt men forskningen föreslår ett paradigmskifte mot en samhällsutveckling i form av anpassning skulle gynna många av de krympande områdena bättre. / The Swedish population is growing but the growth is only occurring in regions with bigger cities because of the fast urbanisation. Over half of the counties in the country is losing population due to outmigration, low fertility rates and an ageing population, leaving a few to support a growing group of seniors. The population decline can lead to a lack of economic growth and that the counties have trouble providing high quality service to its inhabitants. The aim with the study is to examine how Swedish counties cope with demographic decline through case studies. The thesis examines the following research questions:  -       What strategies can be adopted by shrinking cities according to planning research?  -       How do shrinking counties in Sweden cope with population decline?  -       Is the Swedish way of coping matching up with the research?  A qualitative content analysis has been used to find what strategies can be found in two Swedish master plans. Important results from the study is that the counties are focused on growth oriented strategies but do use some forms of adaption. This focus on growth matches with the findings in contemporary research in the field of shrinking cities that suggest a paradigm shift towards smart decline and a focus on adaption for the shrinking areas.

This thesis asks the question of which discourses are dominant for the concept development within Sweden’s international cooperation for development, specifically for Sida and their collaboration with the private sector. In doing so, the purpose is to find a temporary fixation of the different discourses behind the concept. The thesis presents four different discourses that are relevant to the field of development theory. These are: Development as economic growth, Development as Poverty Reduction, Development as Freedom and Development as Rights. In the analysis of the material three discourses have been dominant: Development as Economic Growth, Development as Poverty Reduction and Development as Rights.

Studien koncenterar sig på att FDI som betyder utländska direktinvesteringar har en positiv påverkan på utvecklingsländers BNP. De valda utvecklingsländerna är uppdelade och ingår i gruppen Öst Asien och Stilla Havet och Sub -Sahara Afrika. Vilket ska kontrolleras mot beroende variabeln BNP där de valda oberoende variablerna är FDI, export, import, population och internet användare. Teorin om långsiktig ekonomisk tillväxt byggs upp utav fysiskt kapital och human kapital. Där Solow och Swan bygger sin ekonomiska modell utav det fysiska kapitalet vilket senare utvecklas sig till steady state det vill säga en jämviktsnivå, där investeringarna slås ut utav deprecieringar. Human kapitalet är antalet forskare respektive vanliga arbetare, forskarna är de som utvecklar Romer’s ideer vilket är kärnan för ekonomisk tillväxt. Detta därefter är det som skapar en konstant tillväxt. Man har flera gånger observerat i ett antal tidigare studier att utländsk direktinvestering är en av de avgörande faktorerna när det gäller ekonomisk tillväxt såväl som i utvecklingsländer som utvecklade länder. Det har dock funnits ett fåtal studier som visat det motsatta inom ämnet. Det har också blivit fastställt att företagande och investeringar är ledande faktorer för långsiktig ekonomisk tillväxt i de flesta länder. Genom en tidsserie regression utförd med OLS är ändamålet att leta efter effekten mellan utländsk direktinvestering och ekonomisk tillväxt. Den empiriska analysen visar ett positivt signifikant resultat mellan utländsk direktinvestering och tillväxt i Öst Asien och Stilla Havet men dessvärre negativt i Sub –Sahara Afrika något som ger ett osammanhängande intryck mellan relationen för FDI och ekonomisk tillväxt i de undersökta utvecklingsländerna.

<p>Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.</p>

<p> </p><p><strong>Problem:</strong> Vilken funktion har styrelsen i ägarledda småföretag? Skiljer sig styrelsen åt i olika företagstyper? De företag som gått in i ett tillväxtsstadium borde ha ett större behov av de tjänster en styrelse kan tillföra.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att redogöra för vilken funktion styrelsen har i ägarledda småföretag. Detta ska utvecklas med att jämföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra något <em>mer</em> utöver den styrelsefunktion som de enligt lag är skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stämmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har använt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger på en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval ägarledda småföretag i regionen Småland och öarna.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vi har kommit fram till att styrelsen i ägarledda småföretag fyller en viss funktion. Enkätundersökningen visar att styrelsen har en ekonomisk kontrollfunktion i form av en uppföljningsfunktion, samtidigt som företagarna anser att styrelsen tillför ekonomisk kompetens. Vårt resultat talar både för och emot tidigare forskning. Vad gäller vår undertes har vi kommit fram till att det inte finns några signifikanta skillnader mellan gasell- och mössföretag.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>The purpose of this thesis is to disentangle the causes behind differences in regional employment across the 81 Swedish LA regions. Thus, two questions will be answered; which factors causes regional disparity in employment and which where the least and the</p><p>most affected regions during the economic crises of the 1990’s? The answer to these questions are imposed by certain chosen restrictions, where only the situation within two manufacturing industries will be investigated; the car- and machine manufacturing sectors. Previous research claim that there are specific factors that influence and creates regional growth disparity. Among these factors can be found; education, infrastructure, demography, industry diversity and migration. Statistical data then enables a division of the regions on basis of the change in employment level within the manufacturing industries as a share of total employment. It is revealed that the most affected regions during an economic shock are those areas that have the highest employment ratio within these manufacturing sectors. The empirical findings indicates that in the case of Swedish manufacturing industries especially three factors influence the employment level; population, education and migration. Additionally, distance to a larger city is proven to be</p><p>significant during recessions while being insignificant during economic booms. The last factor, diversity, on the other hand indicates that the correlation is the reverse. Hence, diversity has an impact during economic upswings, while this is not the case during downturns. With the development during the 90’s as a reference, the same method is used to locate today’s most vulnerable industrial regions. Statistics show that Ljungby is at the top</p><p>of this list. When studying the strategic development plan for this region it is found that this area follows a policy in line with those variables that this thesis has pin-pointed to be</p><p>beneficial for regional growth. Hence, this region has taken beneficial policy steps in order to decrease the dependency on a vulnerable and market sensitive industrial sector.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utreda varför anställningsgraden skiljer sig mellan de 81 svenska LA regionerna. De två frågor som skall besvaras är följaktligen; vilka faktorer påverkar skillnader i sysselsättningsgrad samt utpeka vilka regioner var de minst och mest</p><p>drabbade under 1990-talets ekonomiska kris? Dessa frågor har dock begränsats till att undersöka förhållandet inom två tillverkningsindustrier; bil- och maskintillverkning.</p><p>Tidigare forskning hävdar att det finns vissa specifika faktorer som påverkar och skapar regionala skillnader i tillväxt. Bland dessa kan nämnas utbildning, infrastruktur, demografi, diversitet och migration. Den deskriptiva statistiken delar därefter upp Sveriges regioner på basis av förändringen i anställning inom de två valda industrisektorerna som en del av totala sysselsättningen. De hårdast drabbade regionerna under en lågkonjunktur är deregioner som har störst andel av totala arbetskraften inom tillverkningsindustrin. Vidare indikerar de empiriska resultaten att för svensk tillverkningsindustris vidkommande så har främst population, utbildning samt migration ett starkt samband med</p><p>sysselsättningsfrekvensen. Vidare visar det sig att avståndet till en större stad har en inverkan under lågkonjunktur men ej under högkonjunktur. För den sista variabeln, grad av diversitet, visar sig sambandet vara det motsatta; det vill säga ingen påverkan under en konjunkturnedgång, medan en positiv influens under konjunkturuppgång. Med händelseutvecklingen från 90-talet som grund kan samma metod användas för att lokalisera dagens mest sårbara industriregioner. Statistiken visar att Ljungby toppar denna lista. Men då man studerar denna regions framtids- och utvecklingsmål följer dessa just de faktorer som denna uppsats utpekar som viktiga ingredienser för regional tillväxt. Följaktligen har denna region tagit positiva steg i riktning mot att minska sitt beroende av en sårbar och konjunkturkänslig industrisektor.</p>

Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning. Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen. Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

Denna uppsats undersöker effekterna av korruption på BNP-tillväxt per capita. Förutomkorruptionens direkta effekt analyseras korruptionens indirekta effekter via överföringskanaler. Deöverföringskanaler som testas är utbildningsnivå, privata investeringar, offentlig konsumtion ochhandel. Direkt och indirekt effekt summeras sedermera och utgör korruptionens totala effekt påBNP-tillväxt per capita. Dessa effekter undersöks med ekonometriska metoder där en multipel linjärregression genomförs med minstakvadratmetoden. Analysen baseras på data för de 35 OECDländernaöver tidsperioden 1996-2014. Resultatet av regressionsanalysen visar en negativ direkteffekt av korruption på tillväxt, vilket stödjer tidigare forskning. Endast överföringskanalernaoffentlig konsumtion och handel uppvisar signifikanta resultat. Korruption genom offentligkonsumtion visar på ett positivt samband med BNP-tillväxt per capita medan korruption genomhandel visar på det motsatta. Den totala effekten är negativ.

This thesis investigates the relationship between inflation and long term GDP/capita growth on the OECD countries from 1970–2014. Data is secondary collected from acknowledged organizations and institutes and consist of a paneldataframework. The study is conducted with a Log-Semilog-regression model analysis and the dependent variable in question isGDP/capita growth. The main focus of the study is the effects of the independent variable inflation on growth. Several independent explanatory variables are included to avoid bias and help determine the impact of inflation on growth. The empirical resultssuggest a positive effect of inflation on gdp/capita growthin most models. The findings are not in line with estimations of this study in regards to theory. The results could however be explained by otherwork on the subject and give rise to curiosity for further studies.

Kandidatuppsats (2FE24E), Civilekonomprogrammet – Controller Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, VT 2017 Titel: Hur styrs gaseller? – Verksamhetsstyrning i snabbväxande företag Författare: Joel Johansson och Victor Lindgren Handledare: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Bakgrund: Gasellföretag har visat sig vara betydelsefulla för jobbskapandet i en ekonomi. Dessa företag präglas av en hög tillväxt och det har visat sig att flera av dem inte klarar att hantera detta under en längre tid. Det finns flera utmaningar som dessa gaseller står för gällande deras verksamhetsstyrning, för att bibehålla sin tillväxt är denna styrning en viktig aspekt för företagets fortsatta överlevnad.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen och förståelsen kring hur gasellföretag arbetar med verksamhetsstyrning för att stödja snabb tillväxt och vad som påverkar styrningen i detta läge. Vårt bidrag med detta arbete är att identifiera vilka verktyg som blir aktuella och vad som är kritiskt att styra och följa upp för att kunna hantera dessa verksamheter i hög tillväxt. Metod: Uppsatsen är strukturerad kring en kvalitativ metod där en flerfallstudie har lagt grunden för det empiriska materialet. Vi har i studien intervjuat fyra olika företag där intervjuerna har ugått från en semistrukturerad intervjuform. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av de teorier vi valt ut. Slutsats: Gasellernas verksamhetsstyrning påverkas av flera olika faktorer beroende på företagens situation, några av de mest påverkande faktorerna är miljö och storlek. Dessa faktorer påverkar hur företaget arbetat med verksamhetsstyrning, exempel på viktiga styrverktyg är rapportering och uppföljning för att kunna ha kontroll över verksamheten och dess kostnader. / Bachelor thesis (2FE24E), Degree of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University, spring 2017 Title: How gazelles are managed – Management Accounting Systems in rapig growth companies Authors: Joel Johansson and Victor Lindgren Advisor: Anders Jerreling Examinator: Elin Funck Background: Gazelles have shown to be important job creators in economies. These enterprises are characterized by rapid growth and according to studies, many of them fail to manage this in the long term. There are several challenges for the gazelles in terms of management control, which is something that becomes an important aspect for the gazelles in order to maintain its growth. Purpose: The purpose of this thesis is to increase the knowdledge and understanding about how gazelles use management control systems to support their rapid growth and what affects them at this stage. Our contribution with this thesis is to identify what management tools that becomes important and what is critical in order to control and manage these enterprises in high growth. Method: The paper consists of a qualitative research strategy where a multiplecase study works as the foundation for our empirical data. We have interviewed four different enterprises using a semi-structured method. The empirical data has then been analyzed with the help of our theoretical framework. Conclusion: The management control systems in the gazelle companies are affected by several factors depending on their situation, the greatest factors we found were size and environment. These factors affects the way the companies use their management control systems. Examples of important control systems in high growth are reports, follow-ups and to control the business and its costs.