Family firms the most common form of business in the world and the academic interest around them has grown significantly over the past decades. When a company is experiencing financial growth their information needs increases and they are encouraged to draw up plans to cover the information need. Previous studies on the subject have pointed out that the research on formal plans in family firms is incomplete in many areas. The research that has been done indicates that planning is not a priority in small family firms for various reasons and that the planning carried out is largely informal. Whether family firms implement more planning practices as they increase in size is haven’t been tested in qualitative research. The purpose of this study is to increase the understanding of how small family firms in Skaraborg change their use of formal plans when they are experiencing a period of financial growth and if the growth of the family firm is affected by it being planned or not. To answer this, we have selected 13 formal planning practices that we have studied the presence of in our case companies and if there was any change in the use of these practices over their most recent growth period. The study was conducted with a qualitative research method where data collection has been in the form of semi-structured interviews. This is to increase our ability to create a deeper understanding of our selected area of research. The results of the study have shown that small growing family firms perform few changes in their planning practices. We have not been able to demonstrate in the context of this study that financial growth increased the use of formal planning practices in family firms in Skaraborg. Our conclusion of this study is that if small growing family firms are going to change their use of formal planning and benefit from it, it is not enough to rely on external help for this. Instead these companies should focus their resources on educating current management staff in the use of formal planning practices and the difficulties that arises along financial growth to see the connection between the two. Just because financial growth increases the need for information that doesn’t mean that any planning to cover the information need will be implemented. A leader in the enterprise must discover the need and choose to use a planning practice to cover it. / Familjeföretag är den företagsform som är vanligast i världen och det akademiska intresset kring dessa har ökat markant under de senaste decennierna. När ett företag upplever tillväxt ökar deras informationsbehov och de uppmanas att upprätta planeringar för att hantera informationsbehovet. Tidigare studier inom ämnet har tryckt på att forskningen kring formella planeringar i familjeföretag på många områden är ofullständig. Den forskning som är gjord tyder på att planering inte är prioriterat i mindre familjeföretag av olika anledningar och att den planering som utförs är informell till stor del. Huruvida familjeföretag implementerar fler planeringspraktiker när de ökar i storlek saknas det dock kvalitativ forskning om. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur små familjeföretag i Skaraborg ändrar nyttjandet av deras formella planeringar när de upplever en tillväxtperiod och om tillväxten i ett familjeföretag påverkas om den är planerad eller ej. För att besvara detta har vi valt ut 13 formella planeringspraktiker som vi studerat förekomsten av i våra fallföretag och om det skedde någon förändring i användningen av dessa över deras senaste tillväxtperiod. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka våra möjligheter att skapa en djupare förståelse kring vårt valda undersökningsområde. Studiens resultat har påvisat att små växande familjeföretag utför få förändringar i deras planeringspraktiker. Vi har därför inte kunnat påvisa inom ramen för denna studie att tillväxt ökar användningen av formella planeringspraktiker i familjeföretag i Skaraborg. Vår slutsats i studien är att om små växande familjeföretag ska förändra deras användning av formella planeringar och ha nytta av dem är det inte tillräckligt att anlita extern hjälp för detta. Istället bör dessa företag fokusera resurser på att utbilda nuvarande ledningspersonal i användningen av formella planeringspraktiker och svårigheter som uppkommer med tillväxt för att de ska se kopplingen mellan dessa. Bara för att tillväxt ökar informationsbehovet implementeras ingen planering för att täcka det, en ledare i företaget måste upptäcka behovet och välja att använda sig av planeringar för att täcka det.

Purpose – the literature expresses a strong relation between sales and employee growth, where two categories are explained. Traditional companies that actively avoid growth and gazelles with a high growth degree. Footway however emphasize with a low employee number and a high growth degree, thereby introduce a new phenomenon that sympathize with both previously mentioned categories. This questioned the relation between sales and employee growth, where Footway instead use the scalability concepts of automation, crowdsourcing and outsourcing. This study aimed to view how these concepts could be used to reach the phenomenon of reaching sales growth without employee growth.     Method – the nature of this study was a qualitative case study of the e-commerce company Footway, according with high credibility, transferability and confirmability. The data was conducted through a total of 14 semi-structured interviews within two phases. First nine internally with the case company to view their process and then five externally with similar companies to see the phenomenon’s general acceptance. The study was limited to view e-commerce only, and the gathered data was analyzed through open-, axial-, and selective coding.    Result – the empirical part showed an acceptance of the phenomenon, where the internal approach and culture was viewed as vital. For the phenomenon some strategical and organizational conditions was explained to on an agile way underlay the scalable concepts to solve certain company specific problems. Here automation was viewed as good for simple and in some cases complicated problems, outsourcing good for complicated problems and crowdsourcing good for complex problems. Through identifying success factors with the conditions, automation, outsourcing and crowdsourcing the study could view how the phenomenon of having sales growth without employee growth could be reached. Theoretical implications – for the literature, this study showed a new company category assessing company growth that could fill the gap between traditional companies and gazelles. This study defined it as Hares since it similar to the traditional companies choose to remain small but also emphasize with gazelles when it come to a fast sales growth. That Hares have emerged is due to an increasing focus of scalability where there is an internal focus of control rather than production. Practical implications – the practical concern of this report show a number of approaches that could be considered to become Hares. Here the approach according to conditions, automation, outsourcing and crowdsourcing are described. / Syfte – Idag uttrycksen stark relation mellan omsättningstillväxt och tillväxt i antal anställda, samtidigt som två tillväxtkategorier är uttalade. Traditionella företag som undviker en stadig tillväxt och Gasellföretag med en hög tillväxttakt. Footway påvisar dock delar av båda nämnda tillväxtkategorier meden hög tillväxttakt i omsättning utan att rekrytera ett större antal. Detta ifrågasätter relationen mellan omsättningstillväxt och tillväxt i antal anställda, där Footway använder skalbarhetsmöjligheter i form av koncepten automatisering, crowdsourcing och outsourcing. Studien syftade därmed undersöka hur skalbarhetskoncepten kan användas för att nå ett fenomen av att växa i omsättning utan att ytterligare rekrytera. Metod - Studiens empiriska del utfördes genom en kvalitativ fallstudie av e-handelsföretaget Footway, med hänsyn till kvalitetshöjande åtgärder i form av Kredabilitet, Överförbarhet och Bekräftelsebarhet. Datainsamlingen skedde främst genom 14 semistrukturerade intervjuer i två faser. Först 9 intervjuer med fallstudieföretaget för att skapa en bild av hur fenomenet kunnat uppstå, men sedan även 5 externa intervjuer med liknande bolag för att acceptera studiens omfattning. Studien avgränsades till att följa e-handelsbolag och den insamlade datan analyserades slutligen via öppen-, axial- och selektiv kodning vilket sedan formade resultatets struktur. Resultat – Empirin påvisade en acceptans för fenomenet där det interna arbetssättet och kulturen ansågs vital. För att nå fenomenet påvisades därför vissa strategiska och organisationella förutsättningar för att på ett flexibelt sätt kunna användade skalbara koncepten för att lösa olika typer av företagsmässiga problem. Här ansågs automatisering kunna användas för att lösa enkla problem och till viss del komplicerade problem, crowdsourcing ansågs fördelaktigt vid komplexa problem och outsourcing var fördelaktigt vid komplicerade problem. Genom att identifiera framgångsfaktorer vid förutsättningarna och de skalbara koncepten kunde det sedan konstateras ett arbetssätt till att nå fenomenet att växa i omsättning utan att rekrytera. Teoretiska implikationer – Den här studien påvisade ytterligare en tillväxtkategori som ska fylla klyftan mellan traditionella företag och gasellföretag. Den här studien definierade den som Harar då den likt traditionella bolag väljer att vara små med ett lågt antal anställda, men likt gasellföretag har en hög omsättning med en väldigt snabb tillväxtgrad. Att harar först uppstått nu baseras på ett ökat fokus på skalbarhet där de framför ett mer kontrollerande och mindre producerande arbetssätt internt. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget från den här studien innefattar en rad förhållningssätt för att för att kunna bli harar. Här beskrivs harars förhållning till förutsättningar, automatisering, outsourcing och crowdsourcing.

Gäddan (Esox lucius) är en toppredator och nyckelart som är beroende av grunda och vegetationsrika rekryteringsmiljöer. Dessa miljöer hyser risk att minska i sjöar med mänsklig påverkan, vilket i sin tur skulle kunna leda till lägre överlevnad hos gäddlarver och yngel till följd av intraspecifik konkurrens av föda. Under två veckors tid undersöktes överlevnaden hos gäddyngel (< 30 mm, medellängd = 20 mm) i relation till täthet, för tätheter mellan 2-20 individer/m2, fördelat i 10 burar placerade i en naturlig uppväxtmiljö. Jag fann ett signifikant negativt samband mellan täthet och överlevnad i burarna, där en ökad täthet miskade överlevnaden av gäddyngel. Täthetsberoende tillväxt kunde inte konstateras hos gäddynglen, men de två längsta individerna och individerna med högst individuell tillväxt återfanns vid högst- respektive näst högst initial täthet. Mina resultat stöder hypotesen att överlevnaden är täthetsberoende för gäddlarver i en naturlig rekryteringsmiljö, och bidrar med kunskap att ta hänsyn till vid förvaltning av gäddpopulationer. / Pike (Esox lucius) is a top predator keystone species dependent on shallow, vegetated areas for recruitment. These types of habitats stand at risk of reduction in human impacted lakes, which in turn could lead to lower survival of pike fry and -larvae due to intraspecific competition for food. During a time period of two weeks, the survival of pike fry (< 30 mm, mean length = 20 mm) was studied in relation to fry densities between 2-20 pike/m2, in 10 enclosures placed in a natural nursery habitat. I found that survival of pike-fry within the enclosures was significantly negatively correlated to initial stocking density, where an increase in density led to lower survival of pike fry. No evidence of density dependence was found for growth of pike fry, although the two longest fry and fry with the highest individual length increase were found at the highest- and second highest initial densities. The results support my hypothesis that the survival of pike fry is density dependent in a natural nursery habitat, and provides further knowledge for consideration in population management of pike.

Syfte: Syftet är att identifiera utmaningar vid snabb tillväxt samt beskriva vilka strategier företag använder för att hantera dem. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på det studerade företaget. Slutsats: Studien har resulterat i en översikt över hur företag genom sitt strategiska arbete kan skapa konkurrensfördelar och en stark position på marknaden. Den snabba tillväxten kan innebära att många utmaningar uppstår på en och samma gång och det är en förutsättning för ett företags tillväxt att de kan hantera dem. Företagets resurser har också visat sig vara avgörande för tillväxt.

sänds ut av företagen störs och påverkas av många omvärldsfaktorer och det blir kontinuerligtsvårare sticka ut och kommunicera med marknadens konsumenter. Miljön är en faktor sompåverkar många av dagens industrier och så även bilbranschen. Tillsammans med nya asiatiskabilföretag och färre sätt att differentiera sig blir positionering och vilka argument somkoncentreras på i kommunikationen centralt.Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera hur stora bilföretag hanterarmarknadskommunikationen och de omvärldsfaktorer som påverkar meddelandet som förmedlastill konsumenterna. Målet är att slutligen kunna påvisa vilka specifika argument i budskapet somanses betydelsefulla. För att kunna uppfylla syftet gjordes en insamling av både primär likvälsom sekundär data som med en induktiv slutledningsmetod anpassades efter uppsatsensproblemformulering. Genom att använda ett hermeneutiskt, idealistiskt och rationellt synsätt iprocessen kan teorier om vinnande marknadsföring, positionering och omvärldsfaktorerkompletteras med tre empiriska intervjuer av representanter för bilföretagen BMW, KIA Motorsoch Toyota. I syftet att få ett mer neutralt perspektiv på situationen gjordes intervjuer medreklambyråerna Hundra Reklambyrå AB och Innovaform.Den empiriska undersökningen gav att bilföretag definitivt är medvetna om att bilindustrin är iett känsligt skede där de behöver vara noggranna i deras planering av vilka argument som skainkluderas i budskapet som ska sändas ut. De argument och produktattribut som ansesbetydelsefulla är exempelvis miljöinnovation, praktiskhet, prisvärdhet, design, säkerhet och enemotionell känsla till varumärket och dess bilar. Kvalitet är och kommer att vara ett centraltbegrepp i bilförsäljning, men dess storlek och utrymme i marknadskommunikationen minskar enaning.Jag har funnit att det är viktigt för många bilföretag att föra en aktiv marknadsföring, ständigtbevaka marknaden och ta till sig den feedback som fås av konsumenterna. En grundförutsättningför att överleva i bilindustrin är att ha en helhjärtad satsning på miljöinnovation och att det tillviss del måste implementeras i positioneringsstrategin. Vidare har jag funnit att säkerhet är ettcentralt argument för majoriteten av Sveriges bilägare och att det är betydelsefullt att ha enpositiv laddning till ett varumärke på bilmarknaden. / Uppsatsnivå: C

Syfte: Syftet med studien är att analysera och beskriva hur ett företag kan arbeta med varumärkesutvidgning samt identifiera framgångsfaktorer, motgångar och bakomliggande orsaker som kan förekomma vid en varumärkesutvidgning.Metod: Vår studie utgår främst från den kvalitativa metoden. Inledningsvis presenteras ett ramverk för lämplig teori för att vidare kompletteras med intervjuer. Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med företagen King Salming AB, Salming Sport, Peak Performance, Björn Borg och L`Homme Rouge.Slutsats: Vi har funnit stöd i, att teorin som avser varumärkesutvidgning kan användas i verkligheten. Samtliga bolag följer en varumärkesstrategi där kärnvärden och territorium utgör basen för en varumärkesutvidgning. I de fall där varumärkesutvidgningen inte fungerat som tänkt är det också avståndet till kärnvärdet och territoriet, som är ett av det återkommande problemet. Med ovanstående analyser och slutsatser redogör vi för att en varumärkesutvidgning kan följa två vägar. Den goda cirkeln där utvidgningen ligger i linje med varumärkets kärnvärden och territoriet. En ökad försäljning ger ökad exponering och varumärket stärks och fortsatt utvidgning blir lättare etc. Den andra vägen, den onda cirkeln, utgör att fel kärnvärden exponeras och försäljningen går ner på sikt samtidigt som varumärket försvagas. Det finns därför anledning till att ha en formell process för varumärkesutvidgning där företaget säkrar att man kommer in i den goda cirkeln.Purpose: The objective of this study is to analyze how companies can work with bran extensions and to describe the factors of success, setbacks, and underlying causes that can occur in a brand extension.Methodology: Our study is mainly based on a qualitative method. The empirical part is based on qualitative interviews with the companies King Salming AB, Salming Indoor Sports, Peak Performance, Björn Borg and L`Homme Rouge.Conclusion: We have found support in that the theory concerning brand extension may be used in real life. All companies apply a brand strategy by which core values and territory serves as the base for a brand extension. Where brand extension has not worked as intended, one of the recurring problems is the distance to the core value and the territory. On basis of the above analysis and conclusions, we report that a brand extension follows two paths. The virtuous circle where the extension is consistent with the brand's core values and the territory. Increased sales give increased exposure and the brand becomes stronger and further extension is easier, etc. The other way, the vicious circle, is that the wrong core values is exposed and sales will decrease over time, whilst the brand is weakens. Therefore, there is reason to formalize the process for brand extension by which the company is ensured to enter into the virtuous circle. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Syftet med denna studie är att undersöka hur Sveriges mest framgångsrika tillväxtföretag, så kallade Gaseller, skapar varaktiga företagsrelationer under en hög tillväxtfas. Dessa företag kan trots sin framgång utsättas för stora påfrestningar då tillväxten tenderar att ta stora resurser i anspråk. Gasellföretagens framgång tyder dock på att de har lyckats allokera tillräckliga resurser som är nödvändiga för att lägga grunden till en långsiktigt lönsam verksamhet, där företagsrelationerna är en väsentlig faktor. Forskningsfrågan som studien ämnar besvara är således: Hur skapar Gasellföretag varaktiga företagsrelationer i en hög tillväxtfas? Studien har, utifrån ett teoretiskt ramverk som beskriver relationsutvecklingsprocessen, kunnat identifiera en attitydmässig variabel, som påverkas av engagemang, intention och tillit, samt en beteendemässig variabel, som beskriver det ekonomiska utbytet. Därtill är de personliga kontakterna avgörande, då dessa verkar som en stabiliserande faktor när den höga tillväxten skapar en ansträngd företagsstruktur. Slutsatsen blev därmed att dessa variabler är avgörande för att främja varaktiga företagsrelationer i en fas av hög tillväxt.

Budget har länge varit en stor del av verksamhetsstyrningen i företag och organisationer. Kritik har dock riktats mot budget och dess oförmåga att fungera på ett effektivt sätt för företag som verkar i föränderliga miljöer. Gasellföretag är företag med kraftig tillväxt. Dessa företag växer i sådan takt att förändringar sker frekvent vilket enligt kritiker gör att budget har svårt att klara av sina syften. Den kraftiga tillväxten ställer krav på hög flexibilitet hos Gasellföretagen samtidigt som de måste kunna anpassa sig efter sin miljö. Genom att studera budgetstyrningen i olika Gasellföretag är uppsatsens syfte att förstå hur planeringsverktyget budget operationaliseras i tillväxtföretag som är verksamma i en föränderlig miljö. Detta genom att jämföra mot den teori som finns kring ämnet och hur den kan kopplas och ställs i förhållande till ett företag med hög tillväxt. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie på Gasellföretag. Empirin utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med olika Gasellföretag som är verksamma inom olika branscher. Det empiriska materialet har analyserats för att urskilja likheter och skillnader mellan företagen för att kunna besvara uppsatsens frågeformulering. Studien visar att Gasellföretag väljer att budgetera när de upplever att de inte längre har samma kontroll över verksamheten. Den visar också på att en budget i ett tidigare stadie kan hjälpa till att minska risken för oförutsedda kostnader. Budgeten fyller flera funktioner för Gasellföretagen där kontroll, planering och ansvarsfördelning är några av de viktigaste faktorerna. / Budget has been a big part of the management control system in companies and organizations for a long time. Budgeting has been the target of critic due to being incapable of fulfilling its purposes for companies that works in a changing environment. Gazelle companies are companies with high growth. These companies grow in such pace that the environment of the company constantly changes, which makes it hard for the budget to work properly according to critics. The high growth puts great demands on flexibility for the gazelle companies, while they at the same time need to be able to adjust themselves to their environment. By studying the budgeting control system in different gazelle companies, the purpose of this study is to understand how budget as a planning tool is operationalized in high-growth companies which works in a changing environment. This is done by comparing existing theory and see how this can be applied to a high-growth company. The study is a qualitive multiple case study on gazelle companies. The empirical material is based on five semi structured interviews with different gazelle companies, working in different industries. The material has been analysed with the intention to identify similarities and differences between the companies in order to answer the problem of the thesis. The study shows that gazelle companies choose to make a budget once they feel that they no longer have control of all the tasks in everyday work. The study also shows that budget can help avoiding unforeseen costs. The budget serves many purposes for the gazelle companies. Control, planning and distribution of responsibilities are some of the most important factors.

<p>Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har.</p><p>Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie. Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier för att ha dessa som utgångsmaterial då vi genomför vår empiriska studie för att sedan i analysen av empirin koppla verkligheten mot teorierna. Detta är i enighet med det deduktiva angreppssättet, vilket vi även har valt som angreppssätt. Vår undersökningsmetod kan klassificeras som deskriptiv då vi vill beskriva förhållanden mellan olika företags implementering av strategi och detta kommer vi att göra med hjälp av modeller vilket är i enighet med den undersökningsmetod som vi valt.</p><p>Empiri: Vi har intervjuat fem olika gasellföretag lokaliserade i Umeå. Vi har valt att presentera vårt empiriska material genom att dela upp kapitlet på likartat vis som teorikapitlet samt vår intervjuguide. Detta för att underlätta förståelsen och läsningen för läsaren, samt knyta ihop alla delarna på ett överskådligt sätt. Vi har även valt att presentera företagens svar samlat under de ställda frågorna eftersom att vi anser att det blir enklare för läsaren att jämföra de olika svaren.</p><p>Resultat: Studien visar att gasellföretagen har haft marknadspenetration eller diversifiering som tillväxtstrategi och då genom antingen en fokuserad eller differentierad strategi. De likheter som vi har identifierat när det handlar om strategiimplementeringen är att ledarskap i gasellföretagen bottnar väldigt mycket i ett tidigare eller nutida idrottsintresse. Gasellföretagen ser sin personal som främsta resurser och de anser även att det är viktigt att upprätthålla ett gott anseende för att företagets resurser och kompetens ska verka på ett optimalt sätt. Frihet under ansvar är ett uttryck som genomsyrar gasellföretagens kultur, vilket har stor påverkan på anställda. Drivkrafterna som påverkar gasellföretagen att uppnå framgång och exceptionell tillväxt kan sammanfattningsvis beskrivas som ambition, initiativ, frihet och uthållighet.</p>

<p>Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. </p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet. Den negativa trenden representeras av Smedjebacken och den positiva av Söderköping. </p><p>Studiens teoretiska ansats fokuserar kring aktör – strukturperspektivet och relationen stat – kommun. Det empiriska materialet baseras på tolv intervjuer som genomförts med politiker, tjänstemän, fackliga representanter och näringslivsrepresentanter. I undersökningen av kommunernas situationer har åtta potentiella förklaringsfaktorer använts: geografiskt läge, politiskt styre, offentlig ekonomi, befolkningens sammansättning, näringsliv och arbetsmöjligheter, samarbete, relation till staten samt värderingar och visioner hos kommunens ledare. </p><p>Resultaten visar att båda kommunerna har områden som fungerar bra och andra som kan åtgärdas. Samtliga åtta förklaringsfaktorer är av relevans i fråga om att förklara en kommuns situation, och det tillkommer även ytterligare element. Smedjebacken har en lång negativ trend, men ser en ljusning inom ekonomin. Det finns förhoppningar om befolkningstillväxt och ett utökat näringsliv, men det finns även mycket att åtgärda exempelvis vad gäller låneskulden. Smedjebacken har varit beroende av två stora arbetsgivare liksom av statlig hjälp. Söderköping med en positiv trend enligt urvalskriterierna har fått ekonomiska problem, men har fortfarande många fördelaktiga utvecklingsfaktorer som närheten till Norrköping, läget mitt i en arbetsmarknad och den positiva befolkningstillväxten. Den ljusa trenden i kommunen tenderar att vara beroende av flera faktorer som kommer av det geografiska läget. Fördelar som gör att verksamheter fungerar automatiskt kan medföra att kommuner är oförberedda inför eventuella framtida problem som står utanför de yttre faktorernas makt.</p>