Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

No description available.

This paper aims to explore the relationship between Foreign Direct Investments and the standard of living in terms of the Human Development Index in the region of Sub-Saharan Africa. The theory of economic growth is based on Solow. For the region of Sub-Saharan Africa, Foreign Direct Investments ought to be of great importance to finance the investments needed to achieve economic growth according to Solow. The reason for this is that the region of Sub-Saharan Africa lacks the ability to finance these investments with its own savings. The focus of the report is the Foreign Direct Investments; although the variable shows no significant correlation to the Human Development Index, there is a significant positive correlation between Foreign Direct Investments and health expenditure as a percentage of total government expenditure, one of the driving forces behind an improved Human Development Index.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna.

Syftet med studien är att beskriva aktuella aktörers samverkan för kompetensförsörjning inom Västmanlands län. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillväxten i länet. Den teoretiska referensramen för studien är trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa på svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i Västmanlands län samt för att kunna ge förslag på hur den kan utvecklas. Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen då vissa aktörer inte kände till modellen, vilket var ett önskemål från de respondenter som arbetade med den idag. Frågan om det verkligen fanns en mismatch diskuterades gentemot att arbetsgivarna inte ser studenternas helhets kompetens utan endast ämneskunskap och därmed ökar mismatchen. För att se studenternas möjligheter och potential finns ett ökat behov av samverkan mellan gränserna. / The purpose of this study is to describe relevant actors cooperation for competence supply in the county of Västmanland. The qualitative study was based on semistructured interviews with representatives from relevant actors that play an important role for the growth of the county. The theory for this study is the triplehelix-model for cooperation. The result was analyzed through a SWOT-analysis to determine weaknesses and strengths with the cooperation for competence supply within the county of Västmanland and to give suggestions for further development. The study showed that work on the triplehelix-model is not done consciously, in cooperation forums when some players did not know the model, which was a request from the respondents who were working on it today. The question whether there really was a mismatch were discussed in relation to that employers do not see the students' overall competence, but only subject knowledge, thus increasing mismatch. To see the students' possibilities and potential there is an increasing need for cooperation between the borders.

Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa drivare. / Growth and management control systems influence each other. The emergence of management control systems are driven by both external and internal factors. Management control systems do not stimulate growth in itself, but is necessary for enabling continued growth.

Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillväxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillväxt hade något samband med ålder vid insättande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst två år inkluderades.Journalkopior inhämtades från Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala läns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillväxtkurvor, kön, diagnos och ålder. Kurvorna granskades med hjälp av enutformad granskningsmall. Barnens tillväxt jämfördes mellan åldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var åldersgrupperna 6-8 år samt 12-16 år signifikant tyngre ännormalpopulationen i samma åldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldergrupperna ilängdavplaning efter ett års behandling, där fler barn i åldrarna 10-16 år avplanade än barn i åldrarna6-10 år. Även mellan funktionshindergrupperna fanns det en signifikant skillnad i längdavplaning eftertvå års behandling. Mellan pojkar och flickor fanns det en signifikant skillnad i viktavplaning efter tvåårs behandling, där fler pojkar avvek nedåt från sin tillväxtkurva.Slutsats: Det framkom få samband mellan behandling med centralstimulantia och avvikande tillväxthos barn och ungdomar med ADHD. Ett litet urval i denna journalgranskning innebar låg power i destatistiska analyserna vilket medförde svårigheter att påvisa signifikanta samband och skillnadermellan de grupper som jämförts. Avplaning i tillväxt vid centralstimulantiabehandling är ett viktigtansvarsområde för sjuksköterskan som bör observera och arbeta förebyggande för att undvika detta.Författarna vidhåller att detta är ett viktigt ämne som berör många barn, föräldrar och sociala instanser,vilket gör det önskvärt med fler större studier som undersöker detta mer grundligt. / Objective: To study whether there was any relation between treatment with stimulants and abnormalgrowth in children and adolescents with ADHD, and to study whether any differences in growth wasrelated to age at initiation, gender or different disabilities.Design: 68 children with ADHD treated with stimulants for at least two years were included. Journalcopies were collected from Habiliteringen vid Uppsala län. These copies contained the children'sgrowth charts, gender, diagnosis and age. These curves were studied using a designed review template.Children's growth was compared between age groups, gender and disabilities.Results: At baseline, the age groups 6-8 years and 12-16 years were significantly heavier than normalpopulation of same age groups. There was a significant difference between age groups in decrease inlength after one year of treatment where more children aged 10-16 years decreases than children aged6-10 years. Also among other disability groups, there was a significant difference in decrease in lengthafter two years of treatment. Between boys and girls, there was a significant difference in decrease inweight after two years of treatment, where more boys departed downward from its growth curve.Conclusion: There were few correlations between treatment with stimulants and abnormal growth inchildren and adolescents with ADHD. A small sample in this journal review meant low power in thestatistical analysis leading to an inability to detect significant correlation and differences between thegroups for comparison. Decrese in growth during treatment with stimulants is an importantresponsibility for the nurse who should observe and work preventively to avoid this. The authorsmaintain that this is an important topic that affects many children, parents and social instances, makingit desirable for more major studies to investigate this more thoroughly.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys.     Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna. De slutsatser vi har dragit från vårt resultat är att studiens faktorer i högre grad förklarar företags andel långfristiga skulder än deras totala skulder. Vidare drog vi slutsatsen att studiens fyra faktorer uppnår liknande förklaringsgrader för variationen i skuldsättning som tidigare studier genomförda i andra länder. Det här innebär att faktorerna har en generell betydelse för företags val av kapitalstruktur även i Sverige. Av vårt resultat från regressionerna kunde vi även konstatera att faktorernas förklaringsgrad varierar kraftigt mellan de olika sektorerna. Det här gjorde att vi drog slutsatsen att sektorspecifika förutsättningar har stor betydelse, både för skillnaderna i faktorernas förklaringskapacitet men också för företags val av kapitalstruktur generellt.

<p>The aim of this study is to investigate the impact of foreign direct investment (FDI) on economic growth in China during the period 1994-2003. The theoretical framework shows that FDI has a positive impact on economic growth because it serves as a channel through which new technology is transferred from one country to another and thereby it increases output and GDP in the recipient country. Previous researchers’ work on the subject has also been reviewed to be able to interpret the results.</p><p>The research is based on secondary data for 30 different regions in China. The empirical results show a positive but insignificant effect of FDI as a fraction of GDP on the level of GDP when the regression model includes all 30 regions. When the four poorest regions that have almost no inflow FDI are excluded, the regression model continues to show a positive effect of FDI on the level of GDP and in addition, the result is statistically signifi-cant at the 6 % level.</p> / <p>Denna uppsats studerar utländska direkt investeringars påverkan på den ekonomiska till-växten i China under perioden 1994-2003. En teoretisk modell har utvecklats, som visar att utländska direktinvesteringar har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt, då de fungerar som en kanal via vilken ny teknologi överförs till från ett land till ett annat och därmed ökar produktion och BNP i det mottagande landet. Tidigare studier kring ämnet presente-ras också.</p><p>Undersökningen är baserad på sekundär data för 30 olika regioner i Kina. De empiriska re-sultaten tyder på en positiv men icke-signifikant effekt av utländska direktinvesteringar som en del av BNP på BNP-nivån, när regressionsmodellen inkluderar alla 30 regioner. När de fyra fattigaste regionerna med ett näst intill obefintligt tillflöde av utlandsinvesteringar är utelämnade, visar regressionsmodellen ett signifikant resultat på 6 procents signifikantsnivå.</p>