<p>There is something happening in Central Eastern Europe and the Baltic</p><p>States. There is an economic boom and the GDP is growing. But, what causes the economy to grow? Is the explanation factor accumulation or is there a technologic growth. The long-term growth in East Asia from 1960 to 1997 was misinterpreted by many. The purpose of this thesis is to determine how large the total factor productivity growth has been in Central Eastern Europe and the Baltic States between 1996 and 2001. The stated purpose is being tested by using growth accounting.</p><p>The result differs between countries; some countries have a strong technological growth while others’ GDP growth is dependent on factor accumulation. The result of the latter, if it will continue, is a downturn in the GDP growth since it is not viable in the long term.</p> / <p>Vad är det som händer i Centrala Östeuropa och de Baltiska staterna? Deras ekonomier växer, men frågan är vad tillväxten kommer ifrån. Är det faktorackumulation eller teknologisk tillväxt? Den långvariga tillväxten i Östra Asien från 1960-talet fram till slutet av 1990-talet misstolkades av många. I den här uppsatsen undersöks vad som ligger till grund för tillväxten i de tidigare kommunistländerna.</p><p>Med hjälp av ”growth accounting” estimeras vad var och en av kapital, arbetskraft och teknologisk utveckling bidrar med till utvecklingen.</p><p>Resultatet var inte likartat för alla undersökta länder. Vissa länder hade en stark teknologisk tillväxt under den undersökta perioden, medan andra länders tillväxt enbart berodde på faktorackumulation. Resultatet av den senare, om detta kommer att fortsätta, är att tillväxten kommer att avta då faktorackumulerad tillväxt inte är långsiktig.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this thesis is to estimate if imports of goods at the municipal level have an effect on labour productivity. The theoretical framework used in the thesis is based on the concept of accessibility, city growth in connection to imports, networks and nodes, clusters and economies of scale. Seven independent variables were chosen for the regression, three import accessibility variables to estimate if there is a connection between imports and productivity and Technology Gap, Population Density, Distance to Stockholm and Time. The regression model itself is built on the regression model in Fingleton (2001) but reformulated in this master thesis. Due to high collinearity between the accessibility variables they were added together to measure total accessibility. Regression results showed significant t-statistics for all variables included confirming that there is a relationship between imports of goods and labour productivity.</p><p> </p><p> </p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>Syftet i denna magisteruppsats är att analysera om import av produkter på kommunal nivå är korrelerad med kommunal arbetsproduktivitet. Det teoretiska kapitlet är baserat på konceptet tillgänglighet, tillväxt och import i stadsregioner, nätverk och noder samt skalekonomi. Sju testvariabler valdes för regressionsmodellen som är baserad på Fingleton (2001). De viktigaste variablerna i modellen är inomkommunal‐, inomregional‐, och extern tillgänglighet till import. Resterande variabler i regressionsestimeringen mäter skillnad i teknologi mellan kommuner, populationsdensitet, avstånd till Stockholm samt tid. På grund av hög multikollinearitet mellan tillgänglighetsvariablerna estimerades modellen om genom att använda total tillgänglighet. Regressionen visade signifikanta t‐värden för alla variabler vilket bekräftar att det finns ett samband mellan import av produkter och arbetsproduktivitet på kommunal nivå.</p>

<p>Background: In the face of toughening competition, diminishing profitability and increasing shareholder demands, growth is often seen as a necessary means for an organisation if it wishes to survive. In order to do so, the company is often forced to seek out novel ways by which it may achieve the ambition of growing. If put on a practical level, a company has, among other things, to look at its markets and products in order to find out possible strategies of growing. In this thesis, we have investigated these aforementioned concerns on a real case. </p><p>Purpose: Our purpose is to describe and to explore positioning and branding when a company takes into consideration to enter a market with a new product. </p><p>Scope: We will not investigate the legal implications of growing. </p><p>Realisation: In order to achieve a comprehensive picture and understanding of how strategy, perception and branding interact in relation to a company and its consumers, we conducted interviews with 22 consumers and 4 managers. </p><p>Conclusion: From our inquiry we found out that the preferences and perceptions of the consumers are significant for actors in the food ind. These are balanced with a company’s concerns regarding product development and cost efficiency. The balance betw. the consumer’s wishes and the company’s options influence the way growth strategies are formulated.</p>

Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.

No description available.

In today’s Sweden there is great belief in entrepreneurship and the benefits it can bring to the country. The Swedish government has taken note of this growing enthusiasm and realized the contribution it can make to facilitate national growth. Successful efforts have been made in Sweden to support entrepreneurship and innovation, which has resulted in a relative ease for individuals to start their own businesses. The number of companies started today is higher than ever and there are signs of a common faith in growth among new entrepreneurs. Unfortunately only a small fraction of these new businesses succeed in growing big. The harsh truth is that these companies will not contribute to national growth if they do not grow themselves. But what is preventing them from growing? A number of studies have shown that both the environment and the entrepreneur himself are important factors when examining companies’ growth. That is because the environment affects the entrepreneur’s strategic decisions and forces him/her to act in certain ways. These decisions, in turn, affect the company, that can then demonstrategrowth (or not). By examining five different factors that can influence the entrepreneur’s opportunity for growth, this study concludes that a number of political decisions and conditions can constitute as barriers for growth while a strong entrepreneurial orientation can help the entrepreneur to deal with negative factors in the environment.

Inledning: Svensk e-handel är under kraftig tillväxt. Att försäljningen har ökat kraftigt beror bland annat på att privatpersoner under de senaste 10 åren blivit bekvämare med att handla på Internet. I takt med att följningen ökat, har även konkurrensen ökat. För att företag ska kunna överleva och växa sägs MCS därför vara av stor betydelse. E-handeln innebär en relativt ny situation för företagen och innebär stor osäkerhet i form av snabba beslut, hög konkurrens och pressade priser. Formella styrmedel gör att företagen snabbt kan anpassa sig efter specifika situationer och uppnå ett bättre resultat. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av formella styrmedel i e-handelsföretag för att se om de används och vilken betydelse de har. Vidare är syftet att identifiera kritiska situationsfaktorer inom e-handeln och utifrån dessa analysera hur de påverkar e-handelns formella ekonomistyrning. Genom att göra detta vill vi utveckla kunskap kring relationen mellan ekonomistyrning och situationsfaktorer inom e-handeln. Metod: Utifrån fyra faktorer; tillväxt, storlek, resultat och bransch, har vi valt ut tio stycken e-handelsföretag att göra en komparativ intervjustudie på. Med varje företag har en halvstrukturerad intervju genomförts. Slutsats: Några av de situationsfaktorer som påverkar den formella ekonomistyrningen är tillväxt, hög konkurrens, snabba beslut, strategi och storlek. Vidare påverkar även de olika faktorerna till stor del varandra. Formella styrmedel som används är planering och budgetering på kort sikt, både finansiella- och icke-finansiella mått och kalkyler till viss del. Strukturen och kultur påverkar även hur dessa används och vilken betydelse de har. / Introduction: Swedish e-commerce is in rapid growth. Sales have increased substantially due to individuals in the last ten years has become more comfortable to online-shopping. As the growth increases, the competition also becomes fiercer. For companies to survive and grow MCS is of great importance. E-commerce is a relatively new situation for companies and involves uncertainty in the form of quick decisions, high competition and price pressure. Formal controls enables companies to quickly adapt to specific situations and achieve better results. Purpose: The purpose of this study is to identify the existence of formal controls in e-commerce companies, to see if they are used and what impact they have. Furthermore, the purpose is to identify critical situation factors in e-commerce and from these analyse which impact they have on e-commerce formal controls. By doing this, we want to develop knowledge about the relationship between management control and situational factors in e-commerce. Methodology: Based on four factors; growth, size, performance and industry, we have selected ten e-commerce companies to make a comparative interview study on. With every company a semi-structured interview was conducted. Conclusion: Some of the situational factors that affect the formal controls are; growth, intense competition, rapid decisions, strategy and size. The situational factors also affect each other. Formal controls are used for planning and budgeting in the short term, both financial and non-financial measurements and also cost accounting to some extent. The structure and culture affects how they are used and what impact they have.

The purpose of this thesis to increase the understanding of how Extended Producer Responsibility (EPR) affects the economy. EPR is a principle stating that producers should be responsible for the environmental impact of their products throughout the life cycle. In four out of five essays, scrapping of end-of-life vehicles in Sweden is used as an example. In Essay I the interdependency of the consumers’ and the producers’ responsibilities are stressed. It is concluded that the financial solution should be separated from the producer in order to ensure that future liabilities can be met. The main contribution of Essay II is that an increased premium will result in an increased number of returned vehicles. In Essay III it is shown that when the environmental harm is constant and relatively low, a deposit-refund system is preferred to an unfounded system. In cases where high environmental harm occurs the optimal choice would be a system combining both deposits and fines. Essay IV concludes that a funded system would have been a better way to finance the premium than an unfunded system in terms of higher rate of return. In Essay V the analysis is no longer limited to ELVs, and a model with endogenous growth is applied to the case where all the products in the economy are covered by EPR. It is found that both the growth and the level of output is favoured by the choice of a funded scheme. / Syftet med avhandlingen är att studera hur ekonomin påverkas av utökat producentansvar. Utökat producentansvar är ett sätt att internalisera miljökostnader i marknadspriset. Producentansvaret för bilar, så som det implementerats i den svenska lagstiftningen, har lagts till den tidigare lagstiftningen utan några större anpassningar. Effekterna av detta har inte tidigare utretts. Först analyseras dess konsekvenser i en översiktlig artikel. Därefter följer en ekonometrisk artikel vars syfte är att testa effekten av den nuvarande bilskrotningspremien. Det visade sig att en höjd premie ökar antalet återlämnade fordon. Sedan används en rättsekonomisk ansats för att förutsättningslöst, dvs. utan att ta den befintliga lagstiftning som utgångspunkt, analysera nedskräpningsproblematiken. Möjligheten att använda ett pantsystem jämförs med att använda böter för att styra individernas beteende. Det visade sig att om miljöpåverkan är relativt liten så är ett pantsystem att föredra, men om även fall med stor miljöpåverkan inkluderas skulle det optimala vara att använda både böter och pant. Därefter jämförs två alternativa sätt att finansiera premien, ett fonderat system jämförs med ett ”Pay-As–You-Go” system. Resultatet indikerar att ett fonderat system hade varit att föredra under den studerade perioden. Slutligen studeras effekterna av producenternas framtida åtaganden till följd av det utökade producentansvaret med hjälp av modell med endogen tillväxt. Det visade sig att både tillväxttakten och nivån på produktionen skulle ha gynnats av ett fonderat system.

Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt. / The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.