<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag.</p><p>Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag. De stora/övergripande frågorna i arbetet är: Hur ser företagarna i Bollnäs på tillväxt för företag? Hur ser företagarna i Bollnäs på nätverk/samarbete med andra? Hur anser företagarna i Bollnäs att samverkan fungerar mellan dem och kreditinstituten?</p><p>Eftersom syftet med uppsatsen var att se hur företagarna i en kommun ser på tillväxt föll valet på en kvantitativ undersökning, enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 46 företag och fick en svarsfrekvens på 76 %, dvs. 35 stycken. För att få ytterligare åsikter från respondenterna genomfördes en kvalitativ undersökning, valet föll på intervjuer, närmare bestämt 5 stycken.</p><p>Då det finns nästan 2100 företag inom kommunen inriktades undersökningen på fyra branscher att skicka ut enkäten till. Valet föll på handel, livsmedel, turism och verkstadsindustrin. En annan avgränsning var att de deltagande företagen skulle bedrivas i någon typ av företagsform.</p><p>Många företag anser att de går en ljus framtid till mötes och av de intervjuade är fyra av fem positiv till tillväxt. Bland intervjurespondenterna växer företagen utifrån efterfrågan på marknaden. En del företag vill inte växa och orsaken till detta är flera. Den övervägande orsaken är att företagarna är nöjda med hur företaget ser ut. De allra flesta av enkätrespondenterna, 42 %, svarade att anledningen till varför de inte ville växa var att de var nöjd med hur deras företag ser ut i dagsläget. Dock var orsak två, efterfrågan på deras produkt/tjänst hack i häl med 37 %. En av intervjurespondenterna ville inte växa, orsaken han angav är att han känner sig nöjd med företaget.</p><p>Från enkätundersökningen kunde ses att det största hindret för företagens tillväxt var alla avgifter och skatter. Av intervjuerna var det skilda meningar om vilka de ansåg vara mest negativa. Respondenternas svåraste val var att rangordna dem, eftersom de menade att alla påverkar företaget negativt, mer eller mindre.</p><p>Många av enkätrespondenterna använder sig av nätverk. Däremot är det lite olika beroende på bransch och storlek på företaget. Alla intervjuade företagare anser att nätverk är bra, fyra av fem använder även sig av någon form av samarbete. Eftersom studier påvisat att med hjälp av nätverk kan företagen nå högre mål känns det som en självklarhet att använda sig av det, vilket också de flesta av företagen har insett. 67 % av respondenterna av enkäten svarade att de kan tänka sig att samarbeta med andra om en större order. De företag vilka använder sig av samarbete kan få ekonomiska fördelar gentemot sina konkurrenter och därigenom kan de stärka sin position på marknaden. Bland intervjurespondenterna var det lite skilda meningar om nätverk men tre av dem samarbetar i dagsläget med andra för att nå ut till fler kunder.</p><p>Många från enkätundersökningen anser att det är lätt att få kredit. En intressant teori är att ju mer resurser företagen har, desto mer entreprenöriell kan de bli. Detta ser därför bra ut för företagen, många av dem har möjlighet att få kapital och detta kan göra att de kan utveckla sina verksamheter. Samtliga av intervjurespondenterna skulle vända sig till banken om de hade behov av externt kapital, dock använder sig tre av dem enbart av sitt interna kapital.</p> / <p>Summary</p><p>In today’s changing society, with increasing globalisation and rapid technological development the companies need to hang on to development, otherwise they could be over run by competitors. If they are going to succeed they need to have an offensive attitude to growth, they need show forward thinking and see what they can do to take the lead and show the way into the future. With this in mind Företagarna (FR) in Bollnäs decided to let a student carry out an essay about the growth among small firms.</p><p>This essay has two purposes. The first purpose is to get an overall picture of how firms in the district of Bollnäs view growth in firms generally. The second purpose is to find out what these firms think of the growth of their own companies. The major questions asked in the essay are: What do the leaders in Bollnäs think of the growth of their firms? What do they think of networking and co-operation with others? What do the leaders think of co-operation between them and the credit institution?</p><p>Since one of the purposes with the essay was to see what leaders in a community think of growth, a quantitative study was used through means of a questionnaire. The questionnaire was sent out to 46 firms and the response rate was 76 %, i.e. 35 answered. To get further opinions from the leaders a qualitative survey was carried out by conducting 5 interviews.</p><p>There are almost 2100 firms in the district so the survey was limited to four lines of businesses. The selection among the lines of businesses was trade, provision merchants, tourism and the engineering industry. One other demarcation was that the firms should conduct some kind of corporate form.</p><p>Many companies see a bright future ahead and among the interviewed, four out of five are positive about growth. According to the respondents firms are growing from the research on the market. Some of the respondents don’t want to grow and the reasons for this are several. Among many of the leaders, 42%, the main reason why they didn’t want to grow was that they were satisfied with how their firms were currently. The second reason, the research on the firm’s product or service was close with 37 %. One of the interviewees didn’t want to expand, the reason he gave was that he was satisfied with the company.</p><p>According to the questionnaire the biggest obstacle for the firm’s growth is all the costs and taxes. Among the respondents there were different opinions on what they saw as the most negative factors to their firms. The hardest part for the participants was to have an order of precedence, meaning that all the factors had a negative influence on the firm, but some more and others less.</p><p>Many of the respondents use networking. The reasons however are different among the lines of businesses and size of the company. All the interviewees thought that networking is a good practice and four out of five use some kind of co-operation. Studies have shown that by using networking companies can reach higher goals. With that in mind it seams obvious to use it and most of the firms have realised that. 67 % of the respondents can imagine working with other firms.</p><p>Firms that use some kind of co-operation can benefit from the financial advantage against their competitors and in that way they get a stronger position on the market. Among the interviewed there were some different opinions on networking but three of them have co-operation today and the reason is to reach more customers.</p><p>Many from the respondents think that it’s easy to get credit. One interesting theory is that the more resources the companies have the more entrepreneurial they can be. This looks good for the firms then many of them have an opportunity to get capital and then develop their enterprise. If the respondents need external capital they all turn to the bank but only two of them look externally when they need capital the other three use only internal capital.</p>

No description available.

<p>Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.</p>

<p>The aim of this study is to examine the market reaction when information about a company’s foreign direct investment is announced and how that affects the shareholder’s value. Also of interest is whether the market reacts differently depending on which country the investment is established in and which mode of entry is used. This will be achieved by using an event study approach. The selection that was used consisted of 206 companies registered on the Nasdaq OMX Nordic homepage, which had during a time period stretching from 1999 to 2009 established a foreign direct investment in the regions BRIC, Europe or the USA using the mode of organic growth, joint venture or acquisition. The units were submitted to a hypothesis test, this was done to determine if an abnormal return was attained during the event window. The event window consisted of eleven days, five days before the announcement and five days after, which includes the announcement day. The tests were performed on the units as a whole and divided into categories depending on mode of entry, region and country. The event study was accompanied by a questionnaire.</p><p>The result of the study show no statistically significant abnormal return related to the announcement of a foreign direct investment. There were however some indications of a deviation when the units were divided into region, most noticeably between the regions BRIC, which showed a steady negative development, and Europe, which showed a steady positive development. These results were however not significant.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillväxt, dels i afrikanska länder, dels i länder tagna från hela världen. Vad jag genom min uppsats främst vill söka svar på är om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillväxt. Genom att även inkludera andra länder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda på om sambandet mellan frihandel och tillväxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.</p><p>Som metod använder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mått på frihandel använder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.</p><p>Mina regressionsresultat visar på att Freedom to Trade Index ej har något statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillväxttakten i de afrikanska länder jag undersöker. I min ”världsundersökning” visar sig däremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillväxttakten. Ur ett globalt perspektiv verkar således frihandel vara en faktor som påverkar den ekonomiska tillväxten positivt, däremot finns det inga tecken på att frihandel har samma effekt i afrikanska länder. Det verkar således finnas regionala faktorer inom den afrikanska kontinenten som gör att frihandel här inte påverkar den ekonomiska tillväxten.</p>

<p>För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall.</p><p>För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori.</p><p>Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050. I ett längre perspektiv vill företaget utmärka sig som en av Europas ledande energiföretag.</p>

<p>I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga.</p>

<p>Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt. Det är en bit kvar till en verkligt fruktbar modellkonstruktion, samtidigt som arbetet pekar på att institutioner hör hemma i en sådan.</p>