När IT-kraschen inträffade under 2001 fick den påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi. Tillväxten, som tidigare varit hög, fick negativa värden och sysselsättningsökningen avstannade. När sedan tillväxten återhämtade sig, efter knappt ett år, förblev sysselsättningsnivån oförändrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsättningen inte visat några markanta förbättringar. Vi vill med vår uppsats närmare kartlägga var denna tillväxt utan nyanställningar uppkommer. Detta har vi gjort genom att skapa oss en överblick över hela arbetsmarknaden och därefter analyserat vilka sektorer som markant ökat sin produktion per anställd utan att nyanställa. Vi har även använt oss av en analys för hela tillverkningsindustrin där vi undersökt om det skett en arbetskraftomfördelning inom sektorn som lett till en produktionsökning. Vi fann att den enda riktigt tydliga tillväxten utan nyanställningar har skett i sektorn ”fastigheter och företagstjänster”. Arbetskraftsförflyttning mellan branscherna inom tillverkningsindustrin har inte påverkat produktiviteten nämnvärt.

Vi har valt att inrikta oss på ekonomisystemet i företag under tillväxt. Dagens företag måste enligt lagar och regler genomföra en mängd administrativa uppgifter. En del av detta arbete omfattas av det så kallade ekonomisystemet där redovisning, budgetering och kalkylering ingår. Vi har med denna studie inte för avsikt att undersöka ekonomisystemet i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till den förändring vilken sker under tillväxt. Det blir under tillväxt svårare för företag att arbeta med sitt ekonomiska system, då företaget behöver gå igenom olika tillväxtfaser där organisationen förändras. Detta leder till att ekonomisystemet ständigt måste utvecklas för att följa organisationens förändring under tillväxten. Vi har därför valt att studera det problem företag kan ställas inför vilket har mynnat ut i följande problemformulering: Hur utvecklar företag i åkeribranschen sitt ekonomisystem under olika tillväxtfaser? För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Detta mycket beroende av att vi inte fann några tidigare studier inom området och därför inte heller några modeller eller teorier att jämför med. Vi ville undersöka en bransch med många aktiva företag samt hård konkurrens och då ansåg vi åkeribranschen som lämplig. Vi genomförde till en början fem intervjuer på respondenternas arbetsplats, tre inom Umeåregionen samt två i Dalarna. Vidare stärktes studien med 13 stycken kortare telefonintervjuer med företag på varierande orter i landet. Som teoretisk utgångspunkt användes till en början litteratur kring ekonomisystemet och dess delar och sedan två studier angående tillväxt. Det lades extra stor vikt vid en tillväxtmodell i Greiners artikel Evolution and revolution as organizations grow. Där beskrivs olika faser ett företag går igenom när det växer varvid vi valde en liknande strategi och byggde, utifrån Greiners modell, en egen med faser ekonomisystemet genomgår. Vår studie visar att företag, med ekonomisystemet i avseende, går igenom olika faser där problem måste övervinnas för att kunna utvecklas och ta sig till nästa fas. Då vi utgick från Greiners tillväxtmodell utvecklades utifrån analysering av empirin vår egen modell där vi kunde identifiera de verkliga faserna. Det empiriska material vi samlat in kunde placeras i vår modell och vi kunde utifrån det se vilka problem våra undersökta företag tagit sig igenom eller kommer att behöva ta sig igenom för att ta sig till nästa fas i utvecklingen gällande ekonomisystemet.

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 – 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling. Den detaljerade specifikationen av effekterna ger uppsatsen möjlighet att granska betydelsen av enskilda utbildnings- och åldersgruppers påverkan. Med ny framtagen utbildningsdata av Barro&Lee (2010) förväntas studiens resultat uppvisa positiv korrelation för samtliga oberoende variabler, teknologitillväxt, kapitaltillväxt och arbetskraftstillväxt. Koefficientens storlek förväntas öka vid högre utbildningsnivå och sjunka vid ökad ålder i enlighet med tidigare studier och teori. Studiens resultat visar positiv signifikans på ekonomisk tillväxt för de direkta effekterna för åldersgruppen 40-64 år med sekundär utbildning och åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning. Påverkan var högre för åldersgruppen 15-39 år med tertiär utbildning vilket indikerar att högre utbildning genererar högre produktivitet och därigenom högre ekonomisk tillväxt. De indirekta effekterna av humankapital visar signifikanta negativa samband i ålderskategorin 40-64 år för primär och tertiär utbildning. Att båda dessa utbildningsnivåer har negativ påverkan på ekonomisk tillväxt för den äldre åldersgruppen indikerar att humankapital snabbt deprecieras i samband med teknologi.

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten. Detta genomförs genom två olika tvärsnittsregressioner för ett urval av U-länder under perioden 2005-2012. Flera viktiga faktorer som anses påverka ekonomisk tillväxt har inkluderats i regressionerna. Dessa oberoende variabler är initial BNP per capita, utländska direktinvesteringar, befolkningstillväxt, korruptionsgrad samt demokratinivå. Studien har använts sig av sekundärdata från erkända organisationer som t.ex. Världsbanken. De empiriska resultaten visar att utbildningskvantiteten i form av genomsnittligt antal år av uppnådd utbildning inte har något samband med BNP per capita medan vårt andra mått där såväl kvantitativa som kvalitativa mått på utbildning använts påvisar ett starkt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Våra resultat stämmer överens med några tidigare studier som visar att utbildningskvaliteten kan vara viktigare än antal utbildningsår för sambandet med ekonomisk tillväxt.

Fastighetsmäklarbranschen har fram till de senaste två åren konsekvent ökat i antal fastighetsmäklare varje år. Det har vuxit fram en hård konkurrens på marknaden och prognoser visar att antalet nyexaminerade fastighetsmäklare år 2014 kommer att vara högre än tidigare år. Den procentuella ökningen i antalet registrerade fastighetsmäklare mellan 2003-2013 är ca 40 procent enligt Fastighetsmäklarinspektionens statistik. Det är samtidigt inte en expansion av marknaden eller ett konjunkturmässigt utslag som bidragit till det ökade antalet registrerade fastighetsmäklare. Ökningen har även bidragit till minskade antal försäljningar per fastighetsmäklare, något som speglar en hårt konkurrensutsatt bransch med ett tillväxtproblem. På hemsidan Allabolag.se finns flertalet nyligen registrerade konkursutmätningar på fastighetsmäklarföretag runt om i Sverige.  Den förändrade marknadssituationen och hårda konkurrensen med färre antal försäljningar per mäklare gör att vi finner ett intresse i att undersöka hur företagen hanterar tillväxtbehovet. Syftet med studien är att granska hur ett antal fastighetsmäklarföretag har utvecklat sin tjänst för att möta branschens tillväxtbehov. Studien syftar även till att öka förståelsen för varför fastighetsmäklarföretag genomför en tjänsteutveckling. Våra slutsatser och studiens bidrag grundar sig i svaren som vi har fått från våra respondenter: Lars Rane, franchisetagare på Fastighetsbyrån i Halmstad, Nils Jacobsson, ägare och grundare av Alvhem mäkleri och interiör i Göteborg, Christian Lundin, VD och fastighetsmäklare på Lundins fastighetsbyrå i Göteborg, Mathias Blomberg, regionchef på Skeppsholmen i Skåneregionen, Sebastian Holtze, vice VD och grundare av MOHV i Malmö, Lund, Helsingborg och Kungsbacka. Det går inte att generalisera resonemangen till att gälla för fastighetsmäklarbranschen som helhet eftersom vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod med ett begränsat antal respondenter. Vi har däremot en förhoppning om att våra resultat ska inspirera andra företag i branschen i fråga om hur tjänsten kan utvecklas samt öka förståelsen för varför tjänsteutvecklingen kan ske. Våra bidrag är följande:  - Företagen väljer att utveckla och förändra sin tjänst för att nå en ökad företagskapacitet vilket innefattar en ökad lönsamhet, stark rekryteringskraft och ett efterfrågetryck hos konsumenterna. - Det finns idag en ny generation fastighetsmäklare och kunder på marknaden, en tjänsteutveckling är enligt studien nödvändigt för att möta den nya generationens efterfråga. - Förändra och utveckla tjänsten med långsiktiga strategiska beslut som tar hänsyn till inre och yttre påverkningar. - Förändra och utveckla tjänsten med nya och innovativa tjänstekvalitétsattribut som särskiljer sig från konkurrenternas.

Gasellföretag utnämns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik från Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex år. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillväxt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan få katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi för ökad tillväxt hos företag. Författaren menar även att innovation är en avgörande faktor om företag ska erhålla en fortsatt tillväxt i dagens hårt konkurrensutsatta företagsklimat. Det finns mycket forskning kring begreppet innovation och dess påverkan på tillväxt. Det saknas dock forskning om hur svenska företag som haft en hög och kontinuerlig tillväxt arbetat med innovation. Vi vill med denna studie därmed bidra med att visa hur svenska tillväxtföretag arbetar med innovation. Innovationsbegreppet har brutits ner till flertalet underkategorier så som; marknadsföringsinnovation, produkt- och serviceinnovation, processinnovation, teknologisk innovation, inkrementell innovation, radikal innovation, nätverksinnovation och organisationinnovation. Vi har gjort en kvalitativ flerfallsstudie på tre företag från Ahrens lista. Genom semi- strukturerade telefonintervjuer där respondenterna varit anonyma har vi samlat in empirisk data hur svenska tillväxtföretag arbetat med innovation. Vi har en abduktiv ansats då vi fyllt på med ny teori efter intervjuerna för att bidra till vår studie. Vi använder oss utav en beskrivande undersökningsdesign då vi vill ge läsaren respondenternas berättelse om företagets tillväxt. För att göra materialet hanterbart har det delats in i innovationsbegreppet underrubriker. Tre svenska tillväxtföretag har blivit intervjuade hur de klarat av en hög och långsiktig tillväxt. Sedan har vi analyserat fram hur de arbetat med innovation. Svenska tillväxtföretag har arbetat med marknadsföringsinnovation, produkt- och serviceinnovation, processinnovation, inkrementell innovation, organisationsorganisation och nätverksinnovation. Hur företagen arbetat med dessa innovationstyper kan läsas i vår slutsats i denna rapport. / In Sweden Dagens Industri nominates gazelle companies. According to Glenberg (2008) who highlights statistics from Bolagsverket 25 percentage out of all gazelle companies are closed within six years. Gjerlov and Guenther (2012) argue that rapid growth can lead to internal obstacles and skill shortages with potentially disastrous consequences. Ceylan (2013) and Wickham (2006) argue that innovation can be seen as a strategy for increased growth in business. The author also argues that innovation is a key factor if the company want to obtain a continuous growth in today ́s highly competitive business environment. There are a lot of research about the term innovation and its affects on growth. However, there is no research on how Swedish companies that have had a high and continuous growth and how they have worked with innovation. With this study we want to contribute by showing how Swedish growth companies work with innovation. The concept of innovation has been broken down to several sub-categories such as; marketing innovation, product- and service innovation, process innovation, technological innovation, incremental innovation, radical innovation, network innovation and organizational innovation. We have made a qualitative multi-case study of three companies from Ahrens list. Through semi-structured telephone interviews in which respondents were anonymous, we gathered empirical data on how Swedish growth companies are working with innovation. We have an abductive approach, were we filled in with new theory after the interviews were made. We use a descriptive research design because we want to give the reader the respondents’ report on the company growth. In order to make the material manageable, we divided the innovation concept into subheadings. Three Swedish growth companies have been interviewed about how they have managed a high and long-term growth. Furthermore we have analysed up how they are working with innovation. Swedish growth companies have worked on; Marketing innovation, product- and service innovation, process innovation, incremental innovation, organization innovation, and network innovation. How the companies have worked with these innovation types can be read in our conclusion of this report.

Syfte: Syftet är att identifiera kulturstyrande aspekter hos ett snabbväxande företag samt ledningens sätt att arbeta med dessa. Delsyftet är att undersöka hur arbetet med kulturstyrningen påverkats av företagets kraftiga tillväxt.   Metod: Uppsatsen metodologiska genomförande bestod av en kvalitativ fallstudie på ett konsultföretag inom IT och ITS. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer, observationer samt dokumentation. Slutsats: Resultatet från studien har visat att fallföretaget inte haft någon uttalad kulturstyrning. På grund av företagets affärsmodell utför ledningen däremot handlingar som påverkar kulturen vilket därmed är ett tydligt inslag av kulturstyrning. Selektiv rekrytering, ledordens inverkan på arbetet, självständigt arbete samt arbetet med att förbättra gemenskapen är aspekter vi identifierat.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD. Tar man hänsyn till den tidigare forskningen på ämnet så skapas inte den inverterade U-formade relationen av sig själv. Förhållandet beror snarare på bakomliggande faktorer som miljöregler och resurser lagda på forskning och utveckling av renare tillverkningsprocesser.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter. I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt. Inte heller strukturen på den offentliga sektorn visade något klart samband med tillväxt. Den enda variabeln som visade tydlig signifikant korrelation med tillväxt var investeringars andel av BNP.

Ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp går globalt hand i hand i en samvariation som brådskande måste brytas. Samtidigt går länder idag igenom strukturomvandling från industribaserade till digitala samhällen. Frågan som studeras i denna uppsats är huruvida digitalisering kan minska utsläpp och påverka samvariationen mellan utsläpp och tillväxt. Studien utförs på paneldata om 28 EU-länder under åren 2014 – 2016 i en kvantitativ regressionsanalys, och finner i urvalet en positiv korrelation mellan digitalisering och utsläpp som antyder att ton koldioxidutsläpp per capita ökar med cirka 0,6% när digitaliseringsgrad ökar med 1 enhet. Digitaliseringen försvagar till marginell del det positiva sambandet mellan utsläpp och tillväxt som pekar på att när BNP ökar med 1% ökar ton koldioxidutsläpp per capita med cirka 0,2%. Uppkoppling och integrering av teknologi är digitaliseringsfaktorer som säkerställs ha en positiv korrelation med utsläpp i urvalet, och bör därför, tillsammans med total digitaliseringsgrad, studeras vidare för att potentiellt angripas miljöpolitiskt.