Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på. Möteskulturerna kan förklaras utifrån etablerade förväntningar på att mötena är som de är, en utbredd rädsla inför att gå miste om viktig mötesinformation och sökande efter status. Resultatet tyder även på att organisationskulturen bör förstås utifrån ett systemtänkande och att beteenden i organisationerna ändras i relation till de strukturella aspekterna samtidigt som de underliggande antagandena och värderingarna styr samt formar möteskulturen i symboliska artefakter.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner på ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen är avgränsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgår från en materialnära metod där möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder på tre liknande möteskulturer med både välfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktäriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strävan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebär att alla kompetenser inte tas tillvara på. Möteskulturerna kan förklaras utifrån etablerade förväntningar på att mötena är som de är, en utbredd rädsla inför att gå miste om viktig mötesinformation och sökande efter status. Resultatet tyder även på att organisationskulturen bör förstås utifrån ett systemtänkande och att beteenden i organisationerna ändras i relation till de strukturella aspekterna samtidigt som de underliggande antagandena och värderingarna styr samt formar möteskulturen i symboliska artefakter.     Nyckelord: Möteskultur, Arbetsmöten, Struktur, Kompetens, Interaktion, Tillverkningsindustrin

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006 Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter Puch Handledare: Åsa Gustafsson Examinator: Helena Forslund Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider. Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte. Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider? Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider. Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer. Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006</p><p>Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter Puch</p><p>Handledare: Åsa Gustafsson</p><p>Examinator: Helena Forslund</p><p>Titel: Processförbättring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB</p><p>Bakgrund: Företag är idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förändras. Kunder ställer allt högre krav då de hela tiden efterfrågar bättre samt innovativa varor och tjänster. För att företag ska kunna möta dessa förändringar bör därför organisationen ha en helhetssyn, sätta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredställa sina kunder genom korta ledtider.</p><p>Ledtidsförkortningar inom företaget är mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnås i flera avseenden, såsom högre kvalitet och färre fel. Processförbättringar i form av produktionsledtidsförkortningar kan genomföras med hjälp av den bas som lagts till grund via implementerandet av ISO 9000:2000 i en specifik verksamhet. Dock har inte förbättringsfilosofin anammats fullt ut på grund av bristande resurser hos småföretagen i form av kunskap, kapital och tid. I småföretag inom verkstadsindustrin saknas ofta en uppsättning enkla beslutsverktyg samt riktlinjer för utvecklandet av den specifika verksamhet¬ens befintliga huvudprocess ”tillverkning och service” i produktionsledtidsförkortningssyfte.</p><p>Problemformulering: På vilka sätt skulle ett småföretag inom verkstadsindustrin kunna förkorta sina produktionsledtider i tillverknings- och serviceprocessen genom ett processorienterat arbetssätt? Vilka riktlinjer kan dras upp för ett småföretag inom verkstadsindustrin i strävan att förkorta sina produktionsledtider?</p><p>Syfte: Beskriva den befintliga tillverknings- och serviceprocessen i småföretaget Metallmek AB för att därigenom generera förbättringsförslag i form av beslutsverktyg för hur produktionsledtiderna kan förkortas. Dessutom ska arbetet leda fram till uppdragandet av riktlinjer som ett småföretag inom verkstadsindustrin kan använda sig av för att kunna förkorta sina produktionsledtider.</p><p>Metod: Arbetet består av en fallstudie där ett småföretag inom verkstadsindustrin granskats. Vidare har den kvalitativa forskningsmetoden använts där datainsamlandet är både av kvalitativ och kvantitativ börd. Insamlandet av det empiriska materialet har gjorts på företaget genom observation samt intervjuer.</p><p>Slutsatser: I studien av vårt fallföretag återfinns en rad orsaker till förlängd produktionsledtid i huvudprocessen. Den största delen av produktionsledtiden upptas av lagring. Vidare påvisas att lager- och verkstadsbyggnadernas ytor har en begränsande inverkan, vilka orsakar dubbelarbete. En del av personalens kompetensnivå är inte tilltäcklig hög. Detta innebär även det dubbelarbete då instruktioner måste ges av övrig personal. Vidare är riktlinjer uppdragna, där bland annat tidtagning, processflödesscheman och värdekartläggning ingår, vilka ett småföretag inom verkstadsindustrin kan genomföra för förkortad produktionsledtid.</p>

No description available.

Titel: Innovate or Stagnate! – Open innovation in manufacturing small and medium-sized businesses in Småland. The purpose of the study is that, from a leadership perspective (innovation management), create a better understanding of open innovation in manufacturing small and medium-sized enterprises. The study therefore intends to contribute to the understanding of how open innovation processes leads to greater innovation in manufacturing small and medium sized businesses. We have used a qualitative research method and adopted an abductive approach. We made interpretations and created meaning based on our research results. Our theoretical framework is based primarily on Chesbroughs (2003) research on open innovation. Based on this model, we have selected a number of other theories, which we perceived as prerequisites for small and medium sized companies in open innovation processes. Hence, we have chosen innovation management and cooperation and networking. We interviewed the leaders in manufacturing small and medium-sized enterprises. We have used two groups where one group represents leaders in the manufacturing industry in Torsås (group 1). Group 2 is represented by companies working with open innovation or know what open innovation is. There are several factors that affect an open innovation process in small and medium enterprises in the manufacturing sector. The leader has a vital role in this context. If the leader implements an open innovation model in the development processes, this helps companies become more innovative. Open innovation can be used as a model for small and medium-sized enterprisesin the manufacturing industry to create increased innovation. By understanding how innovation management affects and how the leader can work with cooperation and networking, good conditions for adoption of an open innovation model is created. Leadership is everything in an open innovation process, which also affects how the organization looks at innovation. Due to a favorable profile or a job for a favorable profile will alsostrengthen the power of innovation.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, EKL 361, VT 2007. Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg. Handledare: Roger Stokkedal Examinator: Petra Andersson Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin. Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>EKL 361, VT 2007.</p><p>Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie</p><p>mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.</p><p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex</p><p>på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och</p><p>önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt</p><p>sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager</p><p>till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när</p><p>det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande</p><p>fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och</p><p>med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett</p><p>VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten</p><p>som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett</p><p>VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens</p><p>med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt</p><p>problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid</p><p>datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval</p><p>och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv</p><p>ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter,</p><p>leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi</p><p>beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom</p><p>tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur</p><p>företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom</p><p>de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och</p><p>empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som</p><p>teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom</p><p>tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna</p><p>överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

Gamification är en strategi som använder spelmekanismer och spelkomponenter för att skapa motivation och engagemang hos användare av olika typer av system. Denna studie syftar till att undersöka om gamification kan användas för att motivera användare av system för tillverkningsindustrin. Studien har genomförts med en initial litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med experter inom gamification samt utveckling av system för tillverkningsindustrin. Intervjufrågor har därefter ställts mot tidigare genomförd forskning, för att identifiera möjliga resultat. Resultatet av denna studie visar att spelmekanismer och spelkomponenter skulle kunna användas i ett system för tillverkningsindustrin, förutsatt att det finns ett tydligt affärsmål, mätbar och användbar data samt identifierade drivkrafter hos organisationens maskinoperatörer. Vidare har ett antal punkter identifierats som kan vara motiverande för en användare av system för tillverkningsindustrin: Möjlighet för operatörerna att följa utvecklingen i sitt expertområde Kartläggning av operatörernas drivkrafter, vilken därefter används för att förbättra operatörernas arbetssituation, med exempelvis mer givande uppgifter Belöningar som utdelas är matchade mot operatörernas preferenser, med syfte att vara mer effektiva som motivationsskapare

Det ställs ett samhällsansvar på organisationer att arbeta med hållbarhetsfrågor, då tillverkningsindustrin står globalt sett för 36 procent av koldioxidutsläppen. Organisationer behöver anpassa sina processer gällande produktion, distribution samt leveranser av varor och tjänster.  Idag finns det begränsad kunskap om hur organisationer tillämpar och använder affärssystem för att stödja sin hållbarhetsstrategi. Studiens syfte har varit att bidra med rekommendationer för hur affärssystem stödjer organisationer inom tillverkningsindustrin att arbeta med hållbar utveckling. Det har utförts en kvalitativ studie och en tematisk analys med fokus på ekologisk hållbarhet. Studien undersökte hur användning av affärs- och BI-system kan stödja organisationer att arbeta med hållbar utveckling. Studien presenterar rekommendationer som stödjer arbetet med hållbar utveckling vid användning av affärs- och BI-system. Resultatet visar att affärs- och BI-system kan generera kvalitetssäkrad data i jämförelse med stödsystem som kräver manuell hantering.