No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga. Resultaten i uppsatsen visar dock att trots höga avgifter kommer individen att öka sin nytta av att flytta sin pension från ett dyrt alternativ till ett billigare, oavsett om detta sker tidigt eller sent i livet.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga. Resultaten i uppsatsen visar dock att trots höga avgifter kommer individen att öka sin nytta av att flytta sin pension från ett dyrt alternativ till ett billigare, oavsett om detta sker tidigt eller sent i livet.

<p>I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder. Resultatet visar alltså på att det inte finns någon vinnare eller förlorare i det nya systemet. En viktig slutsats i undersökningen var dock att placeringar har stor betydelse för unga individers framtida pension.</p>

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder. Resultatet visar alltså på att det inte finns någon vinnare eller förlorare i det nya systemet. En viktig slutsats i undersökningen var dock att placeringar har stor betydelse för unga individers framtida pension.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut. Studien syftar också till att svara på frågan om vilka möjligheter och hinder, vad gäller lärande och kunskapsutveckling, pensionsmötet upplevs innebära. Utgångspunkt för den teoretiska referensramen är det sociokulturella perspektivet på lärande och några centrala begrepp inom teorin som upplevs särskilt aktuella för studien. Tidigare forskning och litteratur som ansetts relevanta är bland annat litteratur om pensionsmötet och det pensionsval mötet mynnar ut i. Då uppsatsen handlar om själva pensionsmötet belyses dessutom forskning som fokuserar på institutionella samtal samt liknande sociala sammanhang som mötet mellan pensionsrådgivare och medarbetare, så som möten mellan banktjänsteman och konsument. Forskningsstrategin som använts i studien är kvalitativ, och empirisk data har samlats genom intervjuer med medarbetare och experter inom området. Resultatet visar att arbetstagaren i många fall hindras få en neutral arena för kunskapsutveckling vad gäller beslut om pension. Hindren kan vara egna fördomar, krångligt upplägg eller rådgivarens roll. Arbetsgivarens roll lyfts också som viktig för framtida lärande i den här typen av möten.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär. Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta. Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom. Man kan som anställd även göra ett aktivt val och välja att pengarna placeras hos någon annan förvaltare. Pengar som är intjänade från 1 januari 2006 har den privata anställde rätt till att fritt flytta mellan de olika förvaltarna. Trots denna valmöjlighet är det ca 64 % av de anställda som genom passivitet har sina pengar hos AMF. Orsakerna kan vara många till varför man inte gör ett aktivt val för placering av dessa pengar då det kan påverka hur mycket pension man i slutändan kommer att få. Faktorer som skiljer dessa förvaltare åt, och som kan göra skillnad på pensionen, är avkastningen, risktagandet och avgifterna. I denna studie görs en jämförelse mellan de olika förvaltarna där avkastningen och risken är de två faktorer som behandlas. Med hjälp av aritmetiskt medelvärde har genomsnittliga kvartalsavkastningen för försäkringarna beräknats. Sedan har standardavvikelsen, Sharpekvoten och Modigliani-Modigliani-måttet används för att beräkna risknivån och den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att Folksam Liv är den mest lönsamma försäkringen att investera i med hänsyn till den riskjusterade avkastningen. / The pension system is structured in such a way that the employer will pay a part of the uture retirement capital, while one ought to save some capital. Public pension, which comes rom Pensionsmyndigheten, represents only about 50% of average gross income as one had during their working careers. f you work in a workplace that is not connected to a work union, the employer is not obliged o pay any money for retirement. As an employee, it is up to you to examine whether the mployer does this or not. Today, approximately 2.5 million people are private sector employees and in a union. For hese people the employer pays a certain amount into the occupational pension which goes o the administrationcentral Fora. The money is then placed at AMF that manages them. The mployee can however make an active choice and choose the money to be invested with ny other manager. The private employee has the right to freely move money that is earned rom January 1, 2006, between the different managers. Despite this option, it is about 64% of the employees who through inaction have their money t AMF. The reasons can be many for not making an active choice for the placement of this oney but it could affect the amount of pension one will ultimately get. Factors  that  distinguish  these  managers,  and  that  can  make  a  difference  for  one's etirement, are return, risk taking, and charges. In this study, a comparison is made between he different managers where the return and the risk are the two factors considered. Arithmetic average has been used to calculate the average quarterly return for assurances. Standard deviation, Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani measure are used to calculate he level of risk, and risk-adjusted returns. Then a comparison has been made between the different assurances. The result shows that Folksam Liv is the most profitable investment considering the risk- djusted return.

Tjänstepensionen utgör en viktig del av en individs pension och prognoser visar att den kommerutgöra en allt större del av den totala pensionen. Trots den ökande betydelsen är kunskapsenkring tjänstepensionen låg. Varje tjänstepensionsavtal har ett ickevals-alternativ som spararesom inte gör ett eget val, soffliggarna, hamnar i. Denna uppsats undersöker vilka skillnader som finns mellan ickevals-alternativen i de fyra största tjänstepensionsavtalen: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL och SAF-LO. Skillnaderna som studeras är värdeökning till följd av den årliga avkastningen under perioden 2008-2018,risk i form av standardavvikelse och känslighet för förändringar på marknaden (Beta),Sharpekvoten och Jensens alfa. Resultatet visar att det finns ekonomiskt sigfnikanta skillnader i alla av de prestationsmått som undersöks. Några statistiska skillnader i differensen i den genomsnittliga avkastningen eller differensen i Jensens alfa när beta är kontrollerat för finnes ej. / Occupational pension is an important part of an individual’s pension and projections showthat it will make up an increasingly larger part of the total pension. Despite its increasingimportance, the knowledge regarding occupational pension is low. Each occupational pensionagreement has a default alternative where the savings of the people who do not make a choiceof their own, the idlers, end up in. This thesis examines if and what differences exist between default alternatives in the four largest occupational pension agreements: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL and SAF-LO. The examined differences are the yearly returns and the value increase it results in during theperiod 2008-2019, risk in terms of standard deviation and sensitivity to changes in the market(Beta), Sharpe ratio and Jensen’s alpha. The result shows that there is significant economical differences in all of the performance measures that are examined. Any statistical significant differences in the average return and differences in Jensen’s alpha when beta is controlled for was not found.

This study aims to investigate if taking individuals' chosen time of withdrawing occupational pension into account can be used to better predict the future mortality intensities which describes the probability of death in a given time interval. The main underlying hypothesis for why there would be a difference lies in the fact that some individuals could receive more pension benefits by choosing a withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. In particular individuals that do not expect to live long after retirement could receive more benefits before death by choosing to withdraw his or her money as fast as possible. To explore if such a relationship exists and is significant enough data provided by Alecta is analyzed. This data provides among others the chosen withdrawal time and recorded deaths. Based on this dataset three models are created each with their own advantages and disadvantages.  The first model is a pure empirical model which simply shows the processed data after calculations have been made, showing the exact data in a more comprehensive form. The second model is a Makeham model which assumes that the mortality intensity is distributed according to the Makeham formula in the studied age range. This model allows random noise to be smoothed out and allows predictions of the mortality intensity in ages not studied. The third model is a Logistic regression model. This model considers two cases, death or no death and based on observed data the model predicts the probability that an individual will die given an age and withdrawal time. The logistic regression model is a robust model which allows stable predictions even where data is scarce. From the results of the three models it was concluded that for men there is a clear difference in mortality intensity between limited withdrawal times where shorter withdrawal times have higher mortality intensity and longer withdrawal times have lower mortality intensity. For women there were signs that the same is also true, however the evidence for this was weak.  The difference in mortality intensity was more pronounced in the first years after retirement and in particular longer withdrawal times had a very low mortality intensity. This was seen for both men and women.  When the mortality intensity was weighed based on the size of individuals' benefits the differences were much more pronounced for both men and women. Indicating that those with larger benefits to a greater extent chose their withdrawal time based on his or her own expectation of remaining lifespan. Almost all results agreed with what would be expected based on the underlying hypothesis with one exception, lifelong withdrawal. For lifelong withdrawal both men and women had a significantly higher mortality intensity that would be expected if individuals aim to maximize their received benefits. This was likely explained by lifelong serving as a default or safe option for many individuals which would lead to the option being dominated by these individuals rather than those aiming to maximize their received benefits. / Syftet med den här studien är att undersöka om vetskapen om individers val av tjänstepensionens utbetalningstid kan användas för att bättre förutsäga en grupps framtida dödlighetsintensitet. Den primära underliggande hypotesen för varför ett sådant samband skulle finnas beror på att det finns individer som skulle kunna få ut mer pengar från sin tjänstepension genom att välja en utbetalningstid baserat på deras egna kännedom om sin förväntade återstående livslängd. Ett tydligt exempel på detta är en individ som har starka skäl att tro att hen inte kommer att leva länge efter att ha gått i pension. Genom att välja en kort utbetalningstid skulle denna individ få större utbetalningar under de åren utbetalningstiden gäller.  För att utröna om ett sådant förhållande finns och är signifikant så analyseras data från Alecta. Denna data innehåller bland annat information om vald utbetalningstid och noterade dödsfall. Baserat på denna underliggande data skapas tre modeller, var och en med styrkor och svagheter.  Den första modellen är en ren empirisk modell som visar behandlad data efter att beräkningar gjorts på denna. Detta innebär att modellen visar den exakta datan i en annan för analysens skull mer användbar form. Den andra modellen är en Makeham modell vilken antar att dödlighetsintensiteten följer Makehams formel under de studerade åldrarna. Denna modell möjliggör utslätning av avvikelser orsakade av slump, dessutom möjliggör det förutsägelser där data saknas. Den tredje modellen är en logistisk regressionsmodell vilken beaktar två fall, dödsfall eller icke dödsfall. Baserat på tillgänglig data förutspår modellen sannolikheten att en individ kommer att dö vid en given ålder med given utbetalningstid. Detta är en robust modell som möjliggör stabila uppskattningar även där mängden data är begränsad. Baserat på de tre modellernas resultat kunde slutsatsen dras att det finns en tydlig skillnad i dödlighetsintensitet mellan olika utbetalningstider för män. Särskilt kunde det ses att kortare utbetalningstider hade högre dödlighetsintensitet och längre utbetalningstider hade lägre dödlighetsintensitet. För kvinnor fanns det tecken på att samma sak gäller, men resultaten hade i detta fall låg tillförlitlighet. När man istället vägde resultatet baserat på storleken av individernas totala tjänstepension blev skillnaden mycket större både för män och kvinnor. Detta indikerar att de individer som har stora förmåner i större utsträckning väljer en tjänstepension baserat på deras egna förväntningar på sin återstående livslängd. Resultaten stämmer i stor utsträckning överens med vad som förväntades baserat på den underliggande hypotesen med ett undantag, livslångt uttag. Av de män och kvinnor som valde livslångt uttag observerades en dödlighetsintensitet som var betydligt högre än förväntat utifrån vad som förväntades utifrån ett antagande om att individer försöker maximera hur mycket de får utbetalt. Sannolikt kan detta resultat förklaras med att många som hade livslångt uttag gjorde det antingen för att det var standard eller för att det är det säkra alternativet. Detta skulle innebära att alternativet domineras av dessa individer snarare än individer som försöker maximera hur mycket tjänstepension de får utbetalt.