Syftet med denna empiriska studie är att belysa våldsspiralen i Sverige där unga tjejer tar en allt större plats. Syftet är också att undersöka den förändring som sker i samhället och som visar hur normen har förskjutits för hur unga tjejer agerar i konflikt. Den rådande våldsspiralen har krävt många ungas liv och i samhällsdebatten fokuserar man allt som oftast på pojkarna. Tjejerna är en målgrupp som ofta hamnar i skuggan till följd av en djupt rotad idé om att tjejer inte besitter ett våldskapital. Tidigare forskning visar att tjejer i allt större utsträckning brukar våld och har intagit en mer aktiv roll i samhällets kriminella nätverk. Tjejer har länge gått under radarn och har därför agerat i det dolda, just nu sker det en förändring där samhället och yrkesverksamma ser saken i nytt ljus.  För att undersöka unga tjejers delaktighet i våldsspiralen har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra yrkesverksamma personer: två fältassistenter och två poliser. Gemensamt är att de arbetar i medelstora kommuner i Sverige. Resultatet analyseras sedan genom en tematisk metod.  Teorierna som används för att analysera studiens resultat är: feministisk teori, genussystemet, genuskontraktet, könsroller/genusordningen, makt samt genusstrukturer bland unga, alla är baserade på genusteori. Studiens resultat tyder på att våldet bland unga tjejer har ökat och att våldets karaktär också blivit allvarligare. Tjejerna som tidigare befunnit sig i periferin av den kriminella sfären har intagit en allt mer aktiv roll. Det råder däremot delade meningar i om tjejerna enbart är möjliggörare för verksamheten eller om de även är utförare av kriminella handlingar. I resultatet framgår det att tjejer som verkar i dessa kretsar både utnyttjas av killar men också utnyttjar killar. Resultatet analyseras därefter utifrån tre identifierade huvudteman: förändrad karaktär på tjejers våld, unga tjejers roll i samhällets rådande våldsspiral samt unga tjejer både utnyttjas och utnyttjar i gäng. Studien visar att unga tjejer intagit en aktiv roll i kriminella nätverk och att våldets karaktär har förändrats. Studien visar även att de tjejer som vistas i dessa kretsar riskerar att bli utnyttjade. Däremot finns det också indikationer på att även tjejerna kan utnyttja killarna i gäng.

Denna uppsats är en utvärdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de får i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda på vilka behov de stödsökande anser sig ha då de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkät avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehållsanalys och kategoriserades under teman. Resultaten analyserades mot bakgrund av tidigare forskningen och teori. Den tidigare forskningen visade på befintlig kunskap och kunskapsluckor gällande ungas behov av socialt stöd och omständigheter kring ungas stödsökande beteende, samt socialt stöd online. De teorier som användes var empowerment och KASAM. Resultaten visar att tjejjourernas verksamhet är en uppskattad form av socialt stöd för tjejer idag och att möjligheten att vara anonym i stödkontakten är viktig. Resultaten visar även att tjejjourerna behöver bli mer synliga och att ökad tillgänglighet önskas av de stödsökande. En av de viktigaste faktorerna i tjejjourernas kontakt med stödsökande är att bemötandet är personligt och engagerat.

The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.

<p>Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. </p><p>I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. </p><p>I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning. Flickorna fick besvara frågor som: Varför blir man mobbad, Varför mobbar man, Så här tror jag att en eller flera flickor mobbar en eller flera andra flickor. </p><p>I resultatdiskussionerna bearbetas enkätsvaren och intervjusvaren vilka också i viss mån jämförs med olika forskare och deras teorier. Vi har bland annat kommit fram till att man som lärare måste vara mycket uppmärksam och misstänksam för att man överhuvudtaget skall få syn på flickors mobbning.</p>

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning. Flickorna fick besvara frågor som: Varför blir man mobbad, Varför mobbar man, Så här tror jag att en eller flera flickor mobbar en eller flera andra flickor. I resultatdiskussionerna bearbetas enkätsvaren och intervjusvaren vilka också i viss mån jämförs med olika forskare och deras teorier. Vi har bland annat kommit fram till att man som lärare måste vara mycket uppmärksam och misstänksam för att man överhuvudtaget skall få syn på flickors mobbning.

Genusrelaterat våld, och då specifikt killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem, en kränkning av mänskligarättigheter och ett hot mot ett demokratiskt samhälle. De flesta studierna gällande genusrelaterat våld är genomförda i städer eller stadsnära områden och vi saknar tillräcklig kunskap om våld mot tjejer och unga kvinnor på landsbygd. Därför är det övergripande syftet med licentiatavhandlingen att öka kunskapen om genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd genom den participatoriska metoden photovoice. Licentiatavhandlingen består av en kappa och två publicerade delstudier [I‐II] som syftar till att skapa en djupare förståelse för genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd i Sverige, utifrån tjejers egna perspektiv. I studie [II] utökades syftet till att också diskutera metodens potential att nå nyckelpersoner inom policyfältet och leda till social förändring, utöver dess förmåga att informera och engagera. Det är genomgående kvalitativa studier. Det empiriska materialet består av insamlat data genom photovoice samt workshops och gruppintervjuer [I‐II]. Materialet består även av intervjuer med beslutsfattare (tjänstepersoner och politiker) och material från en inspelad podcast [II]. Insamlat data analyserades med hjälp av induktiv och deduktiv tematisk analys [I], en beskrivande aktionsorienterad analys samt innehållsanalys [II]. Analysen i studie [I] utmynnade i två primära teman: det första temat konstant rädsla har två sub‐teman som förklarar en rädsla som är integrerad i tjejernas vardag, och som förminskar deras handlingsutrymmen. Det andra temat fokuserar på de strategier som tjejerna använder för att hantera denna konstanta rädsla, och detta bryts sedan ner i två sub‐teman som visar hur genusnormer till stor del påverkar beteende och förväntningar. Även resultatet i studie [II] visar att tjejernas känsla av kontroll var begränsad och att olika situationer i vardagslivet präglades av känslor av minskat handlingsutrymme och agens. Studien visar också att photovoice är en lämplig metod för att visuellt förmedla deltagarnas perspektiv samt att engagera och informera beslutsfattare, men att enbart metoden i sig inte kan garantera social förändring. Normativa föreställningar om genus påverkar i hög grad både språk och beteende bland ungdomar, och trots att Sverige ofta omtalas och framställs som ett jämställt samhälle finns det flera indikationer på det motsatta. Tjejers handlingsutrymme är betydligt mindre jämfört med killars, och tjejer marginaliseras i en mängd situationer och sociala interaktioner. Deltagarna i studien såg också ett tydligt samband mellan genusrelaterat våld och allvarliga hälsokonsekvenser, och studien hjälper oss förstå hur och på vilket sätt tonårstjejer i Sverige påverkas negativt av genusrelaterat våld. Den alarmerande höga förekomsten av genusrelaterat våld bland unga visar betydelsen av att adressera problemet redan från tidig ålder.

Mental illness is one of the major public health issues in Europe and one of the biggest challenges Sweden facing is the growing mental illness among people younger than 25 years. Statistics shows that the self-reported mental illness has increased mainly among young women between 18-25 years. The underlying reasons for the increase in mental illness is relatively unknown, more knowledge is required in this field to develop preventive interventions and strategies. The aim of this study was to examine which thoughts young women have about the future and how those are perceived to affect their mental health. A qualitative approach with semi-structured interviews have been applied. The sample consisted of women who were working or studying and were born between the years 1993-1996. Altogether six individual interviews were carried out and data analysis consisted of a manifest content analysis. The result showed that young woman’s thoughts about the future include both individual thoughts and more general thoughts about Sweden and the world. An optimistic attitude towards their own future were evident while a pessimistic attitude towards Sweden and the future of the world emerged. Thoughts of the future in relation to their own future is a contributing factor to why young girls feeling depressed and anxious. / Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem i Europa och en av de största utmaningarna Sverige står inför är den växande psykiska ohälsan bland invånare som är yngre än 25 år. Vid granskning av statistik framgår det att den självrapporterade psykiska ohälsan främst har ökat bland tjejer i åldrarna 18-25 år. Bakomliggande motiv till den ökade ohälsan är relativt okänd, mer kunskap krävs inom området för att kunna utveckla förebyggande åtgärder och strategier. Syftet med denna studie var att undersöka vilka tankar unga tjejer har om framtiden och hur dessa upplevs påverka deras psykiska hälsa. För att genomföra studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer tillämpats. Urvalet bestod av arbetande och studerande tjejer födda mellan åren 1993-1996. Sammanlagt genomfördes sex enskilda intervjuer och dataanalysen utgjordes av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att unga tjejers framtidstankar utgörs av både individuella tankar och mer övergripande tankar som inkluderar Sverige och världen. En optimistisk inställning till den egna framtiden framfördes samtidigt som en pessimistisk inställning till Sverige och världens framtid framkom. Framtidstankar i förhållande till den egna framtiden är en bidragande faktor till att unga tjejer känner sig oroliga, nedstämda och ångestfyllda.