The summer of 2018 has gone down in history as one of the hottest summers in Sweden of all time. The forest was on fire in several places around the country and in retrospect, the fires have been described as the most extensive forest fires in Sweden in modern times. The purpose of this essay is to investigate the framing of the forest fires in both local and national press. The method we chose to conduct the survey was a quantitative content analysis of a total of 116 articles about the forest fires, 74 from the local newspapers Ljusdals-Posten and Mora Tidning, and 41 from the national newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.The results of the study showed that there were major differences in the reporting and framing of the forest fires between the local newspapers and the national newspapers. The local newspapers had a much greater focus on proximity in their reporting compared to the nationwide newspapers which focused much more on threats and conflicts. The result also showed that the local newspapers had a much more positive tonality in their reporting, unlike the nationwide newspapers which were predominantly negative. / Sommaren 2018 har gått till historien som en av de varmaste somrarna i Sverige genom tiderna. Det brann i skogarna på flera platser runt om i landet och i efterhand så har bränderna beskrivits som de mest omfattande skogsbränderna i Sverige i modern tid.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gestaltningen av skogsbränderna såg ut i både lokalpress och rikstäckande press. Metoden vi valde för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys. Totalt analyserades 115 artiklar som handlade om skogsbränderna. 74 från lokaltidningarna Ljusdals-Posten och Mora Tidning samt 41 från de rikstäckande tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultatet av studien visade att det fanns stora skillnader i rapporteringen om och gestaltningen av skogsbränderna mellan de lokala tidningarna och de rikstäckande tidningarna. De lokala tidningarna hade ett mycket större fokus på närhet i sin rapportering jämfört med de rikstäckande tidningarna som i mycket högre grad fokuserade på hot och konflikter. Resultatet visade även att de lokala tidningarna hade en mycket mer positiv tonalitet i sin rapportering till skillnad från de rikstäckande tidningarna som var övervägande negativa.

No description available.

Arbetets fokus är på atonalitet och tonalitet och hur dessa tonspråk påverkar fyra individer med en musikutbildning känslomässigt. Frågeställningens bakgrund består av tre grundparametrar som belyser känslor, tonal och atonal musik samt hur olika tonspråk tolkas till visuell media. En audiovisuell artefakt har skapats bestående av två olika kompositioner; en atonal och en tonal komposition som sedan har synkroniserats med en egen producerad kortfilm. Undersökningen har sedan genomförts med ett test där fyra respondenter fick lyssna och titta på den audivisuella artefakten. Detta test följdes sedan upp med en semi-strukturerad intervju som behandlade de fyra respondenternas upplevda känslor och deras förhållande till känslospektrumet; ångest, spänning och oförmågan av att slappna av. Utifrån resultatet av undersökningen påvisades en skillnad i upplevda känslospektrum mellan den respondent som besatt en erfarenhet och en vana av atonal musik och de övriga respondenterna. Det intressanta i denna upptäckt handlar om möjligheten att det inte är utbildning i sig som är avgörande för hur olika individer tolkar olika tonspråk, utan att en väg för att uppskatta atonal musik är en kombination av erfarenhet, vana och utbildning, för att kunna skapa en förmåga att se bortom generella stereotyper för musik. I en framtida och mer omfattande undersökning skulle ett fokus kunna läggas på de centrala begreppen erfarenhet och vana inom målgruppen utbildade; för att undersöka närmare om dessa upptäckter stämmer eller om det är tillfälligheter för denna studies resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Den ökade digitaliseringen har bidragit till en förändrad konkurrenskraft vilket har gjort det svårare för företag att uppnå unika fördelar och differentiering gentemot konkurrenterna. Den hårdnande konkurrensen har ökat kraven på företags sätt att tillmötesgå konsumenternas efterfrågan, behov samt utvecklandet av långsiktig lojalitet. Därmed har det blivit allt viktigare för företag att leverera ett högt kundvärde och något mer än enbart en produkt. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse i hur företag uppnår differentiering samt konkurrensfördelar inom den digitaliserade konkurrensen. En kvalitativ forskningsmetod genomförs för att samla in text- och bildmaterial från Instagram samt hemsidor från fyra företag inom intimhygien-branschen. Det insamlade materialet har analyserats och jämförts som i sin tur lett fram till vilka marknadsstrategier företagen använder sig av för att uppnå digitaliserad konkurrenskraft. Av studiens resultat visade det sig att företagen använder följande dimensioner i sin marknadsföring; Etik och sociala normer, Ekologisk hållbarhet samt Tonalitet för att uppnå konkurrensfördelar inom den digitaliserade marknaden. / The increased digitalisation has contributed to a changed competitiveness, which has made it more difficult for companies to achieve unique advantages and differentiate themselves from competitors. The intensifying competition has simplified companies' ways of meeting consumer demand, needs and achieving long-term loyalty. As a result, it has become increasingly important to deliver a higher value for customers and offer something more than just one product. The study aims to achieve an increased understanding of how companies achieve differentiation and competitive advantages in the digitized competition. A qualitative research method has been carried out by collecting text- and image-material from four companies in the intimate hygiene industry and their Instagram and websites. The collected material has been analyzed and compared, which in turn has led to the market strategies that companies use to achieve digitized competitiveness. The results of the study showed that companies use the following dimensions in their marketing; Ethics and social norms, Ecological sustainability and Tonality to achieve competitive advantages in the digitized market.

Wie die Dur-Moll-Tonalität in die Modalität der ›Kirchentöne‹ vordrang, gehört zu den Kernfragen des 17. Jahrhunderts. Ein aufschlussreiches Beispiel dafür gibt Heinrich Schütz in seinem 1628 erschienen, 1661 überarbeiteten und komplettierten Becker-Psalter mit insgesamt 158 Sätzen, die meisten mit eigener Melodie. Nicht erst in der Dur-Moll-Tonalität, sondern bereits bei den Kirchentönen existieren jeweils 24 ›Dur‹- und ›Moll‹-Tonarten, jedoch in grundverschiedener Ausprägung, wobei die kirchentonale Ordnung die generelle Verwendung von b-durum (Tonstufe h) bzw. b-molle (b) betrifft, nicht wie im Spätbarock und später die Anzahl der b- oder Kreuz-Vorzeichen. Schütz Musik gründet sich noch gänzlich auf die 24 Modi, die in seinem Becker-Psalter nahezu vollständig vertreten sind mit deutlichem Übergewicht der dorischen und jonischen Modi. Während Schütz den äußeren Rahmen der durum- und molle-Vorzeichnung beibehält, erweitert er diesen jedoch teils mit Hilfe eingefügter Akzidentien bis as, so dass dadurch faktisch weitere Transpositionen wie c-Dorisch und B-Jonisch entstehen. Wesentliche Bedeutung zur tonalen Einordnung kommt den angestrebten Kadenzstufen zu, seit Zarlino den traditionellen ›Hauptstufen‹ I, V und III als erst-, zweit- und drittrangige regulares. Zahlreiche Sätze auch bei Schütz halten sich an diese Rangordnung. Ergänzend können als weitere Kadenzstufen die IV. und VI., ausnahmsweise auch die II. oder VII. Stufe als irregulares oder gar peregrinae (fremde) hinzukommen, wobei die hexachordale Ordnung (Hexachorde auf c und f) prinzipiell nicht überschritten wird. Eine Statistik der im Becker-Psalter angestrebten Kadenzstufen zeigt, dass sich Schütz zwar an diesen Stufen orientiert, sie aber auch um individuelle Varianten ergänzt. Wer die Sätze näher untersucht, stößt unweigerlich auf wesentliche Differenzen ›duraler‹ und ›mollarer‹ Modi, also solchen mit großer bzw. kleiner Terz über dem Modus-Grundton. Zum einen tritt in ›mollaren‹ Sätzen, vornehmlich im Dorischen und Äolischen, die III. Stufe als Kadenzziel deutlich hervor, während in den ›duralen‹ Sätzen, allen voran im Jonischen, die VI. Stufe weitaus überwiegt. Man kann, modern gesprochen, jeweils eine Präferenz der ›Paralleltonart‹ konstatieren, im späteren ›Dur‹ die VI., in ›Moll‹ die III. Stufe. Zum andern spielt im Jonischen die V. Stufe eine der I. nahezu gleichberechtigte Rolle, so dass ›durale‹ Klänge vorherrschen. In ›mollaren‹ Modi rangiert die III. Stufe (›Paralleltonart‹) weit oben. Im Jonischen existiert eine auf Dur-Stufen zentrierte Abstufung des hexachordalen Gefüges, im Dorischen und Äolischen eher eine Durchmischung der Moll- und Dur-Stufen. Überspitzt formuliert: Jonische Sätze wirken nicht selten wie reines ›Dur‹, dorische oder äolische keineswegs wie reines ›Moll‹ − sie verfügen über den größeren Reichtum an ›Klangfarben‹. Dass es auch in Schütz’ Becker-Psalter weit mehr dorische als äolische Sätze gibt, dafür dürfte vor allem die Kadenzierung zur V. Stufe verantwortlich sein, die im Dorischen problemlos über E-Dur nach a-Moll erfolgen kann, was zur äolischen V. Stufe der fehlenden H-Dur-Stufe wegen zu unterbleiben hat. Noch bei Schütz wird dieser Schritt kaum gewagt. Sein Werk befindet sich in einem Übergang, den erst das 18. Jh. hin zur geregelten Dur-Moll-Tonalität endgültig vollzieht und dabei auch die Schranken zu höherer Vorzeichnung durchbricht. / One of the key issues of the 17th century is the question of how major-minor tonality entered the system of church modes. It was not only in major-minor tonality that 24 “major” and “minor” keys came into being, but already in the church modes, albeit in a fundamentally different guise. The system of church modes revolves around the general use of b-durum (starting from B natural) and b-molle (B flat), not the number of flat or sharp accidentals used from the late Baroque onwards. Schütz’s music was still based entirely on the 24 modes, almost all of which appear in his Becker Psalter, with a clear emphasis on the Dorian and Ionian. While Schütz retains the outer framework of the durum and molle keys, however, he expands it by inserting accidentals extending to A flat, resulting in further transpositions such as C Dorian and B flat Ionian. For tonal classification, the cadential scale degrees aimed for take on central significance: since Zarlino, the traditional “main degrees” I, V and III as primary, secondary and tertiary regulares. In Schütz’s music too, many movements follow this hierarchy. These are sometimes supplemented by further cadential degrees: IV and VI, in exceptional cases also II or VII as irregulares or even peregrinae (“alien” degrees), though the hexachordal framework (hexachords on C and F) remains fundamentally in place. A statistical analysis of the cadential degrees aimed for in the Becker Psalter shows that Schütz takes these degrees as points of reference, but also adds to them with individual variants. If one examines the movements closely, one inevitably encounters considerable differences between durum and molle modes, i.e. those with major or minor thirds above the root note. Firstly, in molle movements, primarily in the Dorian and Aeolian modes, III stands out clearly as a cadential goal, whereas in the durum movements, especially the Ionian ones, VI is obviously predominant. To use modern terms, one could say that each case shows a preference for the “relative key”: in the later “major” it is VI, in “minor” it is III. Secondly, in the Ionian, the fifth degree has almost the same standing as the first, which means that durum harmonies predominate. In molle modes, the third degree (the “relative key”) is very important. In the Ionian, there is a gradation of the hexachordal structure centred on major degrees, while in the Dorian and Aeolian it is more of a mixture of minor and major degrees. To exaggerate a little, Ionian movements not infrequently seem like pure “major”, while Dorian or Aeolian ones are not at all like pure “minor”; the latter have a greater wealth of “tone colours”. The fact that there are far more Dorian than Aeolian movements in Schütz’s Becker Psalter is most likely due to cadences towards the fifth degree, which are easily carried out in the Dorian via E major to A minor, while cadences towards V in the Aeolian are impermissible on account of the missing B major degree. Even Schütz was barely bold enough to take this step. His work is located in a transition to regular major-minor tonality that would only be finally completed in the 18th century, also breaking the barrier to more complex key signatures.

No description available.

No description available.

Die im 16. Jahrhundert in Europa weitgehend universell eingesetzte Hexachordsolmisation stand im Laufe des 17. Jahrhunderts verstärkt in der Kritik und sollte um eine siebte Silbe ergänzt werden. Da Solmisationssilben stets mit bestimmten Klangcharakteren assoziiert wurden (u.a. bei Agricola 1533), stellt sich die Frage nach dem etwaigen Klangcharakter einer siebten Silbe. Die Klangcharaktere der Solmisationssilben definieren sich, wie auch die Solmisationssilben selbst, durch eine jeweils konkrete Position im diatonischen Raum. Da der Hexachord stets nur einen Teil des diatonischen Raumes beleuchtet, überschneiden sich die Definitionen, wie auch die Klangcharaktere von je zwei Solmisationssilben. Außerdem kommen die der Diatonik inhärenten Intervalle der übermäßigen Quarte und verminderten Quinte im Hexachord nicht vor, die siebte Silbe hingegen trägt das harmonische und melodische Potential der übermäßigen Quarte und verminderten Quinte in sich. Dies kann eine mögliche Erklärung dafür sein, warum sie in der Hexachordsolmisation ausgespart, jedoch im Zuge der Entwicklung der Musiksprache im 17. Jahrhundert als fehlend empfunden wurde. / Hexachord solmisation, which was used almost universally throughout Europe in the sixteenth century, came under increasing criticism in the seventeenth century, with theorists advocating the addition of a seventh syllable. The widespread association of specific solmisation syllables with specific sound qualities (e.g., in Agricola, 1533) raises the question of the sound quality of a seventh syllable. A solmisation syllable is defined by its unique position in the diatonic scale, which in turn leads to its inherent sound quality. As the hexachord takes into consideration only part of the diatonic scale, the definitions as well as sound qualities of some solmisation syllables overlap. Moreover, the augmented fourth and diminished fifth, though inherent in the diatonic scale, are absent from the hexachord. The seventh syllable, however, strongly connotes the augmented fourth and diminished fifth – a possible explanation for its absence in hexachordal solmisation until the evolving musical language of the seventeenth century found it missing.

No description available.

Owing to the ever-changing developments of battery and electric powertrain, vehicle electrification is the trend in the future. Without the presence of a combustion engine, masking effect from it reduces and noises from other components become perceivable. Among all, the cooling fan is one of the major noise sources. The design of cooling fan modules is usually carried out in the early stage before building prototype vehicles. Therefore, it is essential to come up with a method for selecting optimal fan design without performing complete vehicle testing. This is a Master's degree project in collaboration with Volvo Cars, with a focus on cooling fan noise at the charging state of electric vehicles. The main objective of this thesis is to understand the effects of fan installation. Three different setups of acoustic measurement are carried out, namely free-space, wall-mounted, and in-vehicle measurement. Correlations of these measurements are investigated through comparisons of the measurement results and the installation effects are identified through spectrum difference between free-space and in-vehicle measurement. Moreover, the implementation of spectral decomposition method enables the separation of source strength and propagation effect. Analyses of sound pressure levels are studied by looking into tonal and broadband components. In addition, sound power levels are determined by following ISO standards. Finally, a subjective rating session is held to understand the human perception of cooling fan noise. / Med anledning av den pågående utvecklingen mot elektrifiering där bilarna går mot batterier och elmotorer för framdrivning så ändras ljudbilden. Utan förbränningsmotorer som tidigare maskerade mycket av ljudet från bilarna så framträder nya ljudkällor. En sådan är kylfläkten som allt mer blir en störningskälla. Vanligtvis sker designen av kylfläktsmodulen i en tidig fas innan det finns någon prototypbil att tillgå. Detta gör att det är viktigt att utveckla metoder för att i tidig fas kunna optimera designen av kylfläkten.  Detta är ett examensarbete i samarbete med Volvo Cars med fokus på det ljud som uppstår vid laddning av eldrivna bilar. Uppsatsens huvudsakliga mål är att förstå fläktinstallationens påverkan på ljud genom att korrelera olika typer av mätningar. Detta genomfördes m.h.a tre separata konfigurationer, fritt-upphängd mätning, väggmonterad och installerad i bil. Korrelation undersöktes genom att jämföra mätresultat och analys av spektrumet. Analysen av ljudtrycksnivåerna genom att titta på dels de tonala komponenterna men också på bredbandsnivåerna. Utöver detta fastställs även ljudeffekten genom att följa gängse ISO standard. Slutligen så gjordes en subjektiv utvärdering för att få en förståelse av upplevelsen av ljudet från en kylfläkt.