<p>Examensarbetet är utfört på Axfood AB som vill se om det finns behov av att införa olika skyddsåtgärder beroende på vilken information som kommuniceras i ett trådlöst nätverk i butik. För att komma fram till ett förslag på vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att införa vid trådlös kommunikation i en butiksmiljö har jag genomfört en kvalitativ riskanalys. Ett antal väl definierade scenarion har fungerat som en konkret utgångspunkt för riskanalysen.</p><p>I den kvalitativa riskanalysen har hot som är speciellt intressanta vid trådlös kommunikation identifierats och en riskbedömning gjordes genom att bedöma sannolikhet och konsekvens av dessa hot. Även skyddsåtgärder identifierades för att tillsammans med resultatet från riskbedömningen avgöra vilken nivå av skyddsåtgärder som är lämpliga i de olika scenarierna. Med utgångspunkt i scenarierna har sedan konkreta rekommendationer för olika skyddsåtgärder gjorts. Det har visat sig att det i de flesta fall är samma grundläggande rekommendationer som har getts för de olika scenarierna.</p><p>Detta examensarbete ska kunna användas av företaget som underlag för att besluta vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga att investera i beroende på vilka tjänster som deras trådlösa nätverk ska tillhandahålla. Examensarbetet kan även vara intressant för andra företag som överväger att införa trådlösa nätverk.</p>

<p>I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad. Detta problem är grunden till denna uppsats.</p><p>Den här uppsatsen är en utredning som har gått ut på att ta fram generella riktlinjer för hur myndigheter skall uppnå god säkerhet i WLAN. Anledningen till att vi ville ta fram generella riktlinjer åt myndigheter var på grund av en rapport vi fann genomförd av krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2008. Denna uppmärksammade att myndigheter ofta hoppar på nya tekniker utan att ha tillräckligt kunskap nog om dem, och att säkerhetstänket ofta får låg prioritet vid införandet av nya system. Ytterligare en artikel skapade av KBM från 2007, pekar på att myndigheter även har bristande säkerhet i sina DNS-system.</p><p>Eftersom vi koncentrerade oss på WLAN funderade vi då på, om nu säkerhetstänket får så låg prioritet och är så dåligt ställt i myndigheternas DNS-system, hur är det då ställt med säkerheten i WLAN?</p><p>Vi konstaterade efter att vi gjort förfrågningar till flera myndigheter, att ytterst få myndigheter hade något WLAN eller planerade att införskaffa det. Anledning till detta tror vi var att myndigheter var skeptiska till att det går att få ett WLAN säkert och hade bristande kunskap inom området.</p><p>Vi tog fram de generella riktlinjerna genom en kvalitativ metodansats, där vi genomfört litteraturstudier, undersökning av myndigheters policys samt intervju av expert på WLAN.</p><p>Resultatet visade att myndigheter behöver både administrativa säkerhetsåtgärder, tekniska säkerhetsåtgärder samt en specifik fysisk säkerhetsåtgärd för att uppnå god säkerhet i WLAN.</p>

<p>Internet Service Providers (ISP) har på senare år etablerat ett ökat antal Wi-Fi Hotspots på publika platser för att erbjuda Internettjänster så som e-post, Web och andra Internet-baserade program, till resande användare. Exempel på dessa platser är flygplatser, skolor, parker och städer. Växjö universitet har valt att bygga etttrådlöst nätverk på campus som man ska påbörja under sommaren 2005. Uppsatsen tar upp detta som fallstudie för diskussion av ämnet.</p> / <p>Lately Internet Service Providers (ISP) have established an increased amount of Wi-Fi Hotspots at public places to offer Internet based services like e-mail, web surfing etc to roaming users. Example of places like this are airports, schools, parks and cities. Växjö University has decided to implement a wireless network covering the university campus. This project is planned to start during summer of 2005. This project is the unicase for discussion in this bachelor thesis</p>

Offentliga trådlösa nätverk finns idag mer tillgängliga än någonsin. Samtidigt haralla dessa nätverk något gemensamt – de går alla att avlyssna och risken finns attanvändarens information kan komma i fel händer. Uppsatsen behandlarallmänhetens säkerhetsmedvetenhet med avseende på denna typ av nätverk genomtvå undersökningar. Den första undersökningen sker via ett tekniskt experiment därdet på flera geografiska platser har erbjudits ett trådlöst nätverk till allmänheten. Pådetta nätverk har det i realtid getts möjligheten att bedöma användarnassäkerhetsmedvetenhet genom att analysera deras nätverkstrafik. Den andraundersökningen sker via en enkät för att få ett resultat från ett teoretiskt perspektiv,hur användarna tror sig agera vid användning av ett sådant nätverk. Således ger denen inblick i den kunskap och säkerhetsmedvetenhet människor i allmänhet tror sigbesitta.Resultaten från undersökningarna tyder på att människors säkerhetsmedvetenhetkan och bör förbättras. Ett första steg är ytterligare utbildning angående de riskersom existerar och hur man undviker dem, något som tas upp i denna uppsats. / Public wireless networks are more available than ever. The networks all havesomething in common—they can be tapped in to, which poses the risk of sensitiveuser information being compromised. This research paper explores the public’ssecurity awareness with regards to public wireless networks by two differentmethods. One technical experiment in which, access to a public wireless networks inseveral different locations were offered. This allowed us to, in real-time, assess thesafety awareness of the users of our public wireless network, by analyzing theirnetwork traffic. The second was a survey, which were distributed to our sample ofpeople. It asked the sample questions about how they perceive their own behavioron a public wireless network. Thus, the survey allowed us to get an idea of theknowledge and the security awareness the public in general believe that they have.The results from our research indicate that people’s security awareness can andshould be improved. One first step towards improvement would be educationconcerning the risks that exist and how to avoid them, which is something that will be brought up in this paper.

I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad. Detta problem är grunden till denna uppsats. Den här uppsatsen är en utredning som har gått ut på att ta fram generella riktlinjer för hur myndigheter skall uppnå god säkerhet i WLAN. Anledningen till att vi ville ta fram generella riktlinjer åt myndigheter var på grund av en rapport vi fann genomförd av krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2008. Denna uppmärksammade att myndigheter ofta hoppar på nya tekniker utan att ha tillräckligt kunskap nog om dem, och att säkerhetstänket ofta får låg prioritet vid införandet av nya system. Ytterligare en artikel skapade av KBM från 2007, pekar på att myndigheter även har bristande säkerhet i sina DNS-system. Eftersom vi koncentrerade oss på WLAN funderade vi då på, om nu säkerhetstänket får så låg prioritet och är så dåligt ställt i myndigheternas DNS-system, hur är det då ställt med säkerheten i WLAN? Vi konstaterade efter att vi gjort förfrågningar till flera myndigheter, att ytterst få myndigheter hade något WLAN eller planerade att införskaffa det. Anledning till detta tror vi var att myndigheter var skeptiska till att det går att få ett WLAN säkert och hade bristande kunskap inom området. Vi tog fram de generella riktlinjerna genom en kvalitativ metodansats, där vi genomfört litteraturstudier, undersökning av myndigheters policys samt intervju av expert på WLAN. Resultatet visade att myndigheter behöver både administrativa säkerhetsåtgärder, tekniska säkerhetsåtgärder samt en specifik fysisk säkerhetsåtgärd för att uppnå god säkerhet i WLAN.

Examensarbetet är utfört på Axfood AB som vill se om det finns behov av att införa olika skyddsåtgärder beroende på vilken information som kommuniceras i ett trådlöst nätverk i butik. För att komma fram till ett förslag på vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att införa vid trådlös kommunikation i en butiksmiljö har jag genomfört en kvalitativ riskanalys. Ett antal väl definierade scenarion har fungerat som en konkret utgångspunkt för riskanalysen. I den kvalitativa riskanalysen har hot som är speciellt intressanta vid trådlös kommunikation identifierats och en riskbedömning gjordes genom att bedöma sannolikhet och konsekvens av dessa hot. Även skyddsåtgärder identifierades för att tillsammans med resultatet från riskbedömningen avgöra vilken nivå av skyddsåtgärder som är lämpliga i de olika scenarierna. Med utgångspunkt i scenarierna har sedan konkreta rekommendationer för olika skyddsåtgärder gjorts. Det har visat sig att det i de flesta fall är samma grundläggande rekommendationer som har getts för de olika scenarierna. Detta examensarbete ska kunna användas av företaget som underlag för att besluta vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga att investera i beroende på vilka tjänster som deras trådlösa nätverk ska tillhandahålla. Examensarbetet kan även vara intressant för andra företag som överväger att införa trådlösa nätverk.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur väl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trådlösa nätverk och varför. Genom arbetet ska följande frågor besvaras: - Vid beställning av bredband inklusive trådlös router från en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trådlösa nätverket bör säkras upp och varför? - Blir man informerad om säkerheten när man köper en trådlös router i en lokal affär? - Skyddar invånare i Kalmar generellt sett sina trådlösa nätverk? Genom användning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat på två av frågeställningarna. En kvalitativ metod användes genom att vi skickade enkäter via e-post till fem bredbandsleverantörer. Resultaten från vår undersökning visar att majoriteten av invånarna i Kalmar skyddar sina nätverk, men att det är vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen från lokala affärer och bredbandsleverantörer är bristfällig.

No description available.

Mobile devices such as palmtops and cell phones are continuously increasing in capabilities and popularity. At the same time, due to their decreasing price they are becoming more and more attractive and available to the average customer. This has lead to the development of many new applications for such portable electronic devices. Mobile devices tend to have increasing local resources in terms of memory/storage and CPU [2]. Despite these improvements in hardware attributes, there are still limitations that characterize these portable devices and which have not improved as quickly as the increase of the local computational power. These limitations mostly concern the network resources and battery power that are both still rather poor. Thus the main barriers for mobile nodes are network resources and limiting the power consumption of the device itself. Today, wireless networks provide limited reliability and less bandwidth than fixed networks. Moreover, all mobile nodes are highly energy dependent as they use batteries with a limited capacity. Additionally, roaming is a feature that increasingly must be supported for such wireless devices, as their physical portability leads to users to use them even as they move about. This may require the utilization of different wireless networks while the node is on the move. Therefore, for all the above reasons there is a demand for the development of intelligent mechanisms and techniques for optimizing the management of these limited resources, while exploiting the local resources, thus providing users with the best possible performance within the available resources. At the present, there are operating systems, such as the Symbian OS [22], specially designed for supporting advanced features in mobile computing. However, there is still development to be done. Moreover, although there are many new applications for mobile computing, they are not yet sophisticated enough to cope with changes in the wireless environment, these changes occur due to the node’s change in context. This creates a gap that should be filled by software between the applications and the operating system; this is frequently called middleware. This middleware provides a collaborative partnership between the operating system and the applications, assisting and making both more sophisticated, in terms of scheduling and managing traffic in a wireless environment. The focus of this project is how to utilize such middleware to best serve the needs of the mobile user. / Mobila enheter som handdatorer och mobiltelefoner har kontinuerligt utökat sina användningsområden och popularitet. Samtidigt har de i och med det fallande priset blivit mer och mer attraktiva och tillgängliga för den allmänna marknaden. Detta har lett till utveckling av nya tillämpningar för sådana portabla elektriska enheter. Mobila enheter tenderar att få ökade lokala resurser som exempelvis större minne och CPU [2]. Fastän en förbättring av dessa hårdvaror har gjorts så karaktäriseras enheterna av begränsningar som inte har utvecklats i lika rask takt som de lokala resurserna. Dessa begränsningar handlar till större delen om nätverks resurser och tillförsel av energi via batteri, som båda fortfarande är relativt dåliga. De huvudsakliga barriärerna för de mobila noderna är alltså nätverks resurser och enheternas energikonsumtion. I dagens läge förser de trådlösa närverken en begränsad pålitlighet och lägre bandbredd än de fasta nätverken. Alla mobila noder är även väldigt energiberoende eftersom de använder sig av ett energibegränsat batteri. Förutom detta så är roaming en aspekt som måste öka för sådana trådlösa enheter eftersom deras transportabla egenskaper medför att användaren kan använda sig av enhetens funktioner även vid mobilitet. Detta leder till att det behövs tillgång till olika trådlösa nätverk i och med att enheten omplaceras. På grund av alla dessa orsaker som beskrivits ovan finns det en efterfrågan på utveckling av intelligenta mekanismer och tekniker för användningsoptimering av dessa begränsande faktorer, samtidigt som man maximerar de lokala resurserna och på detta sätt ger användaren bästa möjliga prestanda inom det tillgängliga området. I dagens läge finns det operativ system, som Symbian OS [22], speciellt designade för att stödja avancerade drag inom mobile computing. Det finns däremot utrymme för utveckling av dessa och fastän det finns många nya tillämpningar för mobile computing så är de inte tillräckligt sofistikerade för att klara av ett smidigt byte mellan trådlösa nätverk när noderna omplaceras. Detta medför ett glapp som borde åtgärdas med mjukvara kallad mellanvara, ett program som förmedlar arbetsuppgifter mellan användarnas tillämpningar och datornätets resurser. Mellanvaran gör att operativ systemet samarbetar med användarens tillämpningar och gör att hela systemet blir mer sofistikerat i termer av trafik hantering i den trådlösa miljön. Tyngdpunkten i detta projekt ligger i hur man ska utnyttja sådan mellanvara för att optimera systemet i de mobila enheterna utifrån användarens behov.

CGI har ett projekt från Skellefteå kommun där de ska mäta trådlösa nätverk hos olika siter för att försöka identifiera problem med frånkoppling från trådlösa nätverket samt tillföra förbättringar.  Mitt uppdrag blev att göra en site survey på trådlösa nätverket hos äldreboende sedan en analys och predictive survey samt förbättringsförslag. Verktyget jag har använt är ekahau PRO och ekahau survey. Platsen jag har mät är Björkhammargården i Jörn. Innan mätningen behövs en rätt skalad planritning vilket jag gjorde på adobe acrobat och ekahau programmet. Det trådlösa nätverket hos äldreboende var mestadels god, täckningen, signalstyrka och trådlösa nätverket var generellt god men en del av området var mindre lämplig och behöver en förbättring, två nya accesspunkter ska installeras. Efter site survey har en predictive survey gjorts, där har jag ritat upp väggar, satt ut accesspunkter för att få god täckning och signalstyrka, kanalplanering och hur transmit power control fungerar.