Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj. Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter. Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som ligger bakom företags beslut att själva äga eller outsourca hela eller delar av transportfunktionen. På en global marknad inser fler och fler företag att de inte besitter den kompetens som krävs i den allt tuffare konkurrensen. Det blir nödvändigt att samarbeta med andra företag för att kunna utnyttja deras kompetens och därigenom skapa konkurrensfördelar. Det har länge pågått en diskussion kring outsourcing som ett svar på detta ökade konkurrenstryck. Debatten kring in- och outsourcing har historiskt fokuserats mycket på kärnkompetens som en drivande faktor när företag ska besluta vad de själva ska producera kontra att lägga ut på marknaden. Röster har dock höjts för att utvidga förklaringsmodellen till att inkludera transaktionskostnadsperspektivet. Studien inriktar sig på den svenska livsmedelsbranschen och på hur företag har valt att organisera sin transportfunktion med avsikt på in- och outsourcing. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer från tio företag som alla är verksamma inom den svenska livsmedelsbranschen. Fyra företag är verksamma inom dagligvaruhandeln, tre företag är verksamma inom restaurant- och grossisthandeln och tre företag är producenter och leverantörer av dryckes- och färskvaror till både dagligvaru- och grossisthandeln. Bland företagen finns några av de största aktörerna på den svenska marknaden. En genomgång av tidigare forskning genomfördes för att konstruera en teoretisk referensram som sedan låg till grund för analysen. De begrepp som används i teoriavsnittet är Marknadsfaktorer, Specifika tillgångar, Osäkerhet/Mätning samt det Resursbaserade synsättet. Studien visar att företag in- eller outsourcar på grund av olika faktorer. Den visar i likhet med tidigare forskning att transaktionskostnadsperspektivet kombinerat med kärnkompetens ger en grund utifrån vilken beslut om in- och outsourcing kan förklaras. Vidare visar studien tydligare än tidigare studier att Marknadsfaktorer såsom svängningar i efterfrågan, fyllnadsgrad och transportavstånd spelar roll för företags sourcingbeslut. Detsamma gäller transaktionens Osäkerhet/Mätning, en hög grad av osäkerhet i transaktionen ökar företags benägenhet att insourca transportfunktionen.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent. SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige. Intervjuerna har bidragit till en utförlig empirisk beskrivning om hur MTF:erna mottagits på, samt påverkat aktiemarknaden. Vidare har intervjuerna tillsammans med granskning av direktiv och andra lagar, utformat studiens dokumentationsdel kring begreppet MTF. För att fastställa transaktionskostnadernas påverkan analyserades insamlad empiri tillsammans med institutionell ekonomisk teori. SLUTSATS: Studien visar att transaktionskostnaderna har förändrats efter MTF:ernas etablering. Minskade handelskostnader har lett till lägre transaktionskostnader, samtidigt har de totala transaktionskostnaderna för marknadsdata ökat. Oväntade effekter utgörs främst av ökade investeringar i form av marknadsuppkopplingsavgifter och teknikrelaterade kostnader, något som resulterat i stora transaktionskostnader. Även handeln utanför den öppna marknaden har ökat. Alla intressenter har på något sätt påverkats av MiFID-direktivet och MTF:erna. Ingen specifik vinnare har kunnat utses, däremot konstaterar författarna att institutionella investerare har förlorat mer än vad de har vunnit. / BACKGROUND: The MiFID-directive was implemented in 2007, with the main purpose to increase competition in the European stock markets. At the same time, the abolishment of the exchange monopoly made it possible for several new market venues to emerge on the stock market, such as multilateral trading facilities (MTF). With this establishment the stock markets have gone through a structural change, which may have led to changes in transaction costs and given occurrence of unexpected effects. This is something that today, five years after the implementation of MiFID, is discussed frequently. AIM: The main purpose of this study is to map, and from institutional theory analyse how the introduction of multilateral trading facilities have changed and influenced transaction costs in Swedish market venues that realize stock trading. A sub-purpose is to describe the institution multilateral trading facility and its emergence. COMPLETION: The study uses a qualitative method where interviews have been made with suitable parties at the stock market in Sweden. The qualitative interviews have contributed to a detailed empirical description of the establishment of MTF and how they have affected the stock market. Further, the interviews along with a review of directives and laws, has created a documentation of MTF. To assess the impact on transaction costs an analysis with gathered empirical data and institutional economic theory has been made. CONCLUTION: The study shows that transaction costs have changed since the establishment of MTF. Reduced trade costs have led to lower transaction costs, at the same time the total transaction costs of market data has increased. Unexpected effects are mainly due to increased investments in terms of market access fees and technology-related costs, which have resulted in high transaction costs. Even trade outside the open market has increased. MiFID and MTF have in some way affected all parties. No specific winners have been selected, however, the authors state that institutional investors have lost more than they have won.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att ge allmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen. Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebär regelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning. Genom studien vill författarna undersöka hur det nya regelverket kommer att inverka på storbankernas kreditprocesser. En intressant infallsvinkel är att studera storbankernas kreditprocess vid hantering av småföretag, framförallt med tanke på mindre bolags begränsade tillgång till finansiell information. För att begränsa studiens omfattning har författarna valt att göra en fallstudie på en svensk storbank. Studiens empiri är insamlad genom intervjuer med representanter från storbanken samt uttalanden från Sveriges Riksbank. Studiens resultat visar att Basel II:s krav på en ökad användning av finansiella modeller har underlättat en centralisering av storbankens kredithantering av småföretag, vilket både har haft en inverkan på bankens transaktionskostnader samt kreditbedömningen. Transaktionskostnaderna har överlag minskat liksom relationers betydelse vid kreditgivning till småföretag. Implementeringen av det nya regelverket har varit en långdragen process vilket har gjort att Basel II, inom banken, inte har uppfattats som något revolutionerande. Författarna tror dock att detta med stor sannolikhet grundar sig på de anställdas brist på kunskap vad gäller Basel II.

<p>För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att ge</p><p>allmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.</p><p>Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebär</p><p>regelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning. Genom studien vill författarna undersöka hur det nya regelverket kommer att inverka på storbankernas kreditprocesser. En intressant infallsvinkel är att studera storbankernas</p><p>kreditprocess vid hantering av småföretag, framförallt med tanke på mindre bolags begränsade tillgång till finansiell information. För att begränsa studiens omfattning har författarna valt att göra en fallstudie på en svensk storbank. Studiens empiri är insamlad</p><p>genom intervjuer med representanter från storbanken samt uttalanden från Sveriges Riksbank.</p><p>Studiens resultat visar att Basel II:s krav på en ökad användning av finansiella modeller har underlättat en centralisering av storbankens kredithantering av småföretag, vilket både har haft en inverkan på bankens transaktionskostnader samt kreditbedömningen.</p><p>Transaktionskostnaderna har överlag minskat liksom relationers betydelse vid kreditgivning till småföretag. Implementeringen av det nya regelverket har varit en långdragen process vilket har gjort att Basel II, inom banken, inte har uppfattats som något revolutionerande.</p><p>Författarna tror dock att detta med stor sannolikhet grundar sig på de anställdas brist på kunskap vad gäller Basel II.</p>

Bakgrund: Med grund i finanskrisen år 2008, infördes förordningen European Market Infrastructure Regulation, EMIR, för att öka transparensen och minska motpartsrisken på den europeiska derivatmarkanden. Marknaden påvisar att implementeringen av regelverket har varit problematiskt då regelverket anses vara otydligt formulerat. Enligt undersökningar, ökar transaktionskostnaderna på derivatmarknaden till följd av EMIR. Nya aktörer faller, till följd av regelverket, under Finansinspektionens tillsyn vilket ytterligare bidrar till en implementeringsproblematik värd att analysera. Syfte: Syftet med studien är att utreda och utifrån institutionell teori analysera vilka kostander och problem som uppkommit vid implementeringen av EMIR samt diskutera lösningar för dessa. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har författarna använt sig av institutionell teori samt ett kvalitativt tillväggångssätt. Empirin är behandlad med ansats i utredning av den implementeringsproblematik berörda parter upplevt till följd av EMIR. Empirin erhålls genom semistrukturerade intervjuer. Med berörda parter avses, i studien, olika intressenter på den marknad som uppstått i och med implementeringen av EMIR. Med teorin som grund kommer olika lösningar på implementeringsproblematiken diskuteras i analysen. Slutsats: Regelverket anses vara otydligt och komplext vilket leder till ökade transaktionskostnader. Flertalet kostnader samt problem har identifierats som framträdande i samband med implementeringen av EMIR. De olika lösningarna som presenteras, förklaras vara olikt beroende på om aktören anses vara större eller mindre på marknaden. Författarna kan slutligen se en långsiktig nytta med EMIR. / Background: Due to the financial crisis of year 2008. European Market Infrastructure Regulation, EMIR, was introduced to increase transparency and reduce the counterparty risk on the European derivatives market. The market demonstrates that the implementation has been problematic and an indistinct designing is expressed. According to studies, increased transaction costs have occurred due to the regulation. Operators that usually not are included by oversight by the Swedish FSA, now are due to EMIR which contributes to an implementation problem essential to analyse. Aim: The aim with the study is to investigate and by institutional theory analyse what costs and problems that occurs at the implementation of EMIR and to discuss solutions for these. Completion: To accomplish the aim of the study, the writers have used institutional theory and a qualitative approach. The empirical data is treated with focus on the implementation problems that affected parts experienced due to EMIR. The empirical data will be concluded with semi – structured interviews. The affected parts, in the study, are different stakeholders on the market that has developed because of the implementation of EMIR. With the theory as background different solutions to the implementation problems will be discussed in the analysis. Conclusion: The regulation is considered to be unclear and complex which results in increased transaction costs. Several costs and problems have been identified in conjunction with the implementation of EMIR. The different solution provided is explained to depend on if the participant is considered a small or a big contestant on the market. The writer can ultimately se a long – term utility with EMIR.

Det finns stor ekonomisk potential för fastighetsbolag att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd men tidigare vetenskaplig forskning har visat på att denna potential inte till fullo utnyttjas av fastighetsbolagen. Uppsatsen kartlägger vilka barriärer som ligger till grund för denna outnyttjade potential och undersöker hur dessa barriärer påverkar fastighetsbolagens arbete med energieffektiviseringar. Uppsatsen undersöker även vilka av dessa barriärer som fastighetsbolagen anser vara mest problematiska.  Från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar kartlades ett antal barriärer som potentiellt kan hindra fastighetsbolagens arbete med energieffektivisering. Dessa är brist på information, brist på kompetens, finansiella svårigheter, tidsbrist, värderingar och mål, storlek och maktfördelning. Med dessa barriärer som utgångspunkt så undersöktes fyra fastighetsbolag kvalitativt för att få en djupare förståelse för hur barriärerna påverkade deras arbete med energieffektiviseringar. Utöver detta så utfördes även en kvantitativ enkätstudie där 19 fastighetsbolag fick bedöma barriärernas påverkan på sitt eget energieffektiviseringsarbete. Resultatet från den kvantitativa enkätstudien redovisas och analyseras i en Boxplot. Resultaten från den kvantitativa studien påvisar att tidsbrist är den barriär som påverkar fastighetsbolagens energieffektiviseringsarbete mest.  Detta resultat får visst stöd från den kvalitativa studien där tidsbrist nämns som en av de mest problematiska barriärerna. Utöver tidsbrist så nämndes även brist på kompetens som en påtaglig barriär i den kvalitativa studien.

Globalization has created more choices for companies in recent decades. It is not uncommon for companies to increasingly choose to help external companies become more competitive and efficient. Outsourcing is a strategy where a company can outsource parts of its business to focus on the core competencies the company has. Lower costs and access to a more specialized workforce are examples of drivers for why companies choose this strategy. For example, the strategy can involve communicative, cultural and strategic challenges that can lead to financial and resource loss for companies. The study has been limited to investigating the outsourcing process of digital marketing activities and not other activities that a company may outsource. In this study, challenges and opportunities as well as how a company can ensure the quality of outsourcing of digital marketing activities has been investigated. To study these questions, the study has used a qualitative case study. Interviews have been conducted with a company that has chosen to outsource parts of its digital marketing activities, as well as to the company that produces and supplies outsourced digital marketing activities. The result shows similar opportunities and challenges identified in the theoretical frame of reference. The study identified cultural and communication challenges as the prime ones, but that they are affordable and can be solved through a well-functioning cooperation between the companies. The study recommends that companies put out their digital marketing activities if the possibilities overlook the challenges. The study also highlights the importance of carefully examining different strategies. If the election is to be issued, the company should carefully evaluate the outsourcing agent before initiating collaborations to avoid pitfalls and unexpected costs. Furthermore, it is considered important for companies to maintain open and transparent dialogue between each other in order for the cooperation to be as effective and successful as possible. It is also important to design the contract so that the parties know what is expected of each other.

Bakgrund: Riksbanken har haft sedelmonopol sedan 1897, vilket har inneburit att de sedan dess har haft ensamrätt att ge ut pengar. Den teknologiska utvecklingen och den ökade användningen av internet har lett till att virtuella samfund har utvecklats och i vissa fall har dessa samhällen skapat sin egen valuta. Bitcoin är världens första helt decentraliserade valuta och baserades i början av sin existens på teknisk nyfikenhet för en handfull hobbyister. Under de senaste åren har efterfrågan på bitcoins ökat vilket i sin tur har lett till att kursen stigit explosivartat.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera de transaktionskostnader som kan uppstå när Bitcoin används som betalningsmedel, samt jämföra dessa kostnader med de transaktionskostnader som är förenade med användandet av traditionella betalningsmedel. Genomförande: Studien har genomförts genom en blandning av ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt samt genom en bearbetning av transaktionskostnadsteorin inom ramen för ny institutionell teori. Empirin består av tre delar där studien inleds med en litteraturstudie för att läsaren ska få en inblick i vad Bitcoin är och hur valutan fungerar. Därefter presenteras det kvalitativa angreppssättet i form av semistrukturerade intervjuer och avslutningsvis presenteras studiens kvantitativa angreppsätt i form av en enkätstudie för att kartlägga användandet av bitcoin.Slutsats: Studien visar att transaktionskostnaderna för Bitcoin är högre än för traditionella betalningsmedel i och med att valutan i dagsläget är beroende av den traditionella infrastrukturen för betalningar samt att dess användare därutöver frånsäger sig det skyddsnät som traditionella betalningsmedel omfattas av. För att Bitcoin ska bli ett etablerat betalningsmedel krävs det att de grundläggande funktionerna för pengar uppfylls. Något som studien visar är bristfälligt i nuläge / Background: The Swedish central bank has had a currency monopoly since 1897, which has meant that they since then have had exclusive right to issue money. Technological advances and the increasing use of the Internet has led to an evolvement of virtual communities and in some cases these communities created their own currency. Bitcoin is the worlds first fully decentralized currency. In the beginning the currency was based on technological curiosity to a handful of hobbyists. In recent years demand for bitcoins has increased, which has led to a dramatic price increase.Aim: The purpose of this thesis is to identify and analyze the transaction costs that may arise when Bitcoin is used as means of payment, and to compare these costs with the transaction costs associated with the use of traditional means of payment. Completion: The study was conducted through a mixture of qualitative and quantitative approaches as well as a processing of the transaction cost theory in the context of new institutional theory. The empirical material consists of three parts in which the study begins with a literature review for the reader to get a glimpse of what Bitcoin is and how the currency works. The qualitative approach is in the form of semi-structured interviews and finally the study's quantitative approach is presented in the form of a questionnaire to survey the use of bitcoin.Conclusion: The study shows that Bitcoins transaction costs are higher than conventional means of payments when account is taken to the fact that the currency is dependent on the current financial structure. The user furthermore disclaims the safety net that traditional means of payments offer. For Bitcoin to become an established means of payment it requires that the basic functions of money are fulfilled which the study shows is inadequate.

<p>Den outsourcingtrend som varit gällande sedan 1990-talet tycks nu vara på väg att brytas och företag väljer i allt större utsträckning alternativ till att förlägga aktiviteter utanför den egna verksamheten. Ofta benämns insourcing som detta alternativ, men det finns en stor varians i uppfattningar av begreppets betydelse. Till skillnad från om outsourcing, som är ett väl behandlat begrepp, har insourcing ännu ej bearbetats i någon större utsträckning inom den teoretiska litteraturen och empiriska källor visar på en viss begreppsförvirring gällande användandet av termen. Syftet med denna uppsats är att presentera en definition av begreppet insourcing med utgångspunkt från transaktionskostnadsteorin. Som hjälp används en bred bas av empiriska källor av olika slag som antingen själva definierar eller nyttjar begreppet insourcing.</p>