In response to the nursing shortages, hospitals in the U.S. have been filling nursing positions by hiring foreign nurse graduates (FNGs). Filipino nurses represent the majority of all FNGs recruited to work in the U.S. Although Filipino nurses are not new to U.S. hospitals, very few studies have detailed how Filipino nurses have adjusted to U.S. nursing practice. The purpose of this study was to explore how Filipino nurses' perceived their role performance in the U.S. Using grounded theory as the methodology and symbolic interactionism as the philosophical underpinning, the principal investigator (PI) developed a substantive theory using a constant comparative method as the analytical approach. The PI used convenience and theoretical sampling to recruit 31 English-speaking female Filipino RNs practicing in Texas. One interview was conducted with each participant and the data were transcribed verbatim. The PI followed Strauss and Corbin's analytic steps to examine all cases, and the rigor of the theory was safeguarded by following the criteria of evaluation. All participants experienced challenges while adjusting to the U.S. healthcare system and American society due to differences in cultural expectations and experiences. The theory explains the processes of Filipino nurses' transition to U.S. nursing practice. The core variable was "transitioning from Filipino to U.S. nursing practice," which was shaped by nine relational categories. Based on descriptions from these Filipino nurses, it was clear that role transitioning from the Philippines to the U.S. is a complex phenomenon influenced by the meanings and expectations derived from these nurses' prior context in the Philippines. This theory should be beneficial to the many entities involved with or invested in Filipino nurses' migration by providing knowledge about their role transitioning. However, these findings cannot be applied to all Filipino nurses. Future research studies are needed to expand the scope of this theory and to empirically test it. Filipino nurses perceived that unethical actions were constantly taking place, regardless of existing rules and regulations. However, these nurses did little to correct or address the problems or ethical lapses themselves. Advocacy efforts are needed to ensure full understanding of immigration laws and policies to ensure fair work practices for Filipino nurses working in the U.S. / text

No description available.

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation. SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning. METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet. RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen. KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre utbildning hos vårdpersonalen inom ämnet kulturell förståelse. Vårdpersonalen måste också se till de individuella behoven hos patienterna. / BACKGROUND: The society is becoming more and more diverse in its many cultures. People from all over the world are migrating to Sweden and it is therefore of great worth to be familiar with the cultural background and religious belief of these people. As a caregiver, one must be sensitive to cultural differences and approach patients with respect in order to establish a good relationship. AIM: This paper reports a review of an examination of foreign-born patient’s experience of a caring relationship with the personnel in a care division. METHOD: A literature review was used in this survey, where the findings of thirteen articles were examined to establish an overview of the subject. FINDINGS: Most of the patients in the articles described different challenges in establishing a good relationship with the caregivers. Two main categories were constructed: Not being understood by the caregiver and Not feeling a part of the caring relationship. From these two categories, five sub-categories were formed to describe in what way the patients were misunderstood or not being included in the relationship with the caregivers. CONCLUSIONS: There are challenges in creating a good transcultural relationship between the patient and the caregiver. Patients described how they not always were being met with the same respect and cultural awareness by the caregivers as the native patients were. This implies that there is a need of better cultural education amongst caregivers. The caregivers also need to se the individual needs of the patients.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. / Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff’s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman’s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients’ traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients’ needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården. Metod: Studien gjordes som en litteratursammanställning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet kunde delas in i två teman med tre respektive två tillhörande kategorier. Det första temat; Den kulturellt särskilde patienten förde med sig kategorierna; Kulturellt specifika beteenden, anhörigas medverkan och kommunikation. Det andra temat; Kulturspecifikt bemötande i vården skildrades genom kategorierna; Kulturell medvetenhet och hantering av kulturella möten. Slutsats: De hinder och komplikationer som präglade den transkulturella vården var ofta kopplade till vårdpersonalens upplevda okunskap. De uttryckte ett stort behov av riktlinjer, stöd från arbetsledare och framför allt kunskap inom området. Detta skulle även göra det möjligt att bedriva en god transkulturell omvårdnad i linje med Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. / Background: Multicultural communities have become more common because of the increasing immigration. The diverse cultures bring different values, cultural practices and ways of living than the ones that are common for the majority population. The immigration also leads to a new disease panorama with demands on health care that have not before existed. According to the Swedish Health care law, all care shall be given on the same conditions for all individuals. Leininger´s cultural care theory claims that a professional, culturally appropriate care can be guaranteed if it is based on an individual centered approach and given with a cultural knowledge. Aim: The purpose of this study was to describe the cultural knowledge with healthcare staff and how it influences the health care. Method: The study was made as a literature review of ten scientific articles with a qualitative approach. Result: The result was divided in two themes with three respectively two belonging categories. The first theme; The culturally particular patient, was divided in the categories; Culturally specific behaviors, the presence of relatives and communication. The second theme; Culturally specific treatment in health care was divided in the categories; Cultural knowledge and management of cultural meetings. Conclusion: The obstacles and complications that occurred in the transcultural health care wereoften related to the lack of knowledge that the health care staff experienced. They agreed that aneed for guidelines, support from supervisors and particularly knowledge within the areaexisted. This would also make it possible to accomplish a good transcultural care in the spirit ofLeininger´s care theory.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation. Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet. / Background: Nurses should according to Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, take into consideration the human as a whole, this includes many different parts, among those culture. In a increasingly multicultural society the demands on nurses to practice transcultural nursing increases. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of transcultural awareness in a caring relationship. Method: In a literature review eleven articles were examined and summarized according to similarities and differences. Results: The phenomenon can be clarified by two themes with subthemes. 1) Communication with subthemes; Language barriers, Body language, and Interpreters and Cultural differences with subthemes; Expectations, Relatives and Us and them. Conclusion: To be able to give good care nurses need to see the unique individual and her needs. This requires that nurses sees the person behind the culture and has insight on its influence on human behavior. When this is not taken into consideration the risk of care suffering and defective patient safety increases.

Cancer is devastating. Medical advances have resulted in the ability to diagnose cancer at its earliest stages and increase survivorship. Unfortunately, Black Americans possess a disproportionate cancer burden, with the highest mortality and lowest survival rate of any racial/ethnic group. Lung cancer is the most deadly, yet most treatable cancer. The purpose of this study was to determine the impact that the healthcare education program had on healthcare students’ level of cultural development and awareness of disparities regarding Black Americans and tobacco cessation. In light of the data substantiating that health disparities stem from a combination of racial and ethnic inequities in the access of the healthcare system, healthcare professionals’ low levels of cultural development, and the missed opportunities for promoting Black American tobacco cessation, the following questions were developed to frame the research: Research Question #1: How will the level of healthcare students’ cultural development change as a result of a healthcare education program? This question corresponds to the following hypotheses being tested in this study: Methods to answer this question included evaluation of findings from 1) comparison of pre and post-program Inventory for Assessing the Process of Cultural Competence Among Healthcare Professionals – Revised (IAPCC-R) mean scores by degree of study and by gender; and 3) comparison of pre and post-program Tobacco Cessation Assessment (TCA) mean scores by degree of study and by gender. Research Question #2: What is the relationship between cultural competence and increased awareness of disparities regarding Black Americans and tobacco cessation? Methods utilized to answer this question included evaluation of findings from comparison of results of knowledge gains in TCA vs. IAPCC-R mean scores, including using the Pearson’s correlation coefficient to determine existence and strength of the relationship. Findings were 1) level of cultural development increased; 2) awareness of disparities regarding Black Americans and tobacco cessation increased; and 3) weak, but statistically significant relationship between higher level of cultural development and increased awareness of disparities regarding Black Americans and tobacco cessation. This study could serve as a model for future partnerships with researchers, faculty, and healthcare professionals, linking pre-profession preparation with continuing professional education. / Department of Educational Studies

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård. Att använda tolk kräver att sjuksköterskans har kompetens och kunskap om hur man kommunicerar genom tolk för att kunna överbrygga kommunikationshinder. Resultatet visar att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar vid transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans kunskap om kulturella skillnader är viktigt för att kunna undvika missförstånd och konflikter.  Resultatet visar också att medvetenhet, kulturell sensibilitet, patientens autonomi och familjen, är de faktorer som har betydelse för att kunna ge en god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Uppsatsen visar att sjuksköterskans generella kunskap om kulturell känslighet, respekt och öppenhet för olika kulturella skillnader och empati kan vara viktiga förutsättningar för att undvika kulturella utmaningar i transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans förmåga att ge vård som är individanpassad med ett holistiskt synsätt för patientens situation och god kommunikation är viktigt för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. / Sweden has become a multicultural country which means that nurses encounter patients from diverse cultural backgrounds that in need of palliative care, this makes it important to examine the ability of nurse on how to deal with difficulties that may occur in the caring for patients in transcultural palliative care.The purpose of this study is to describe nurse’s experience in transcultural palliative care. A literature review based on 11 articles describing nurse’s experiences in transcultural palliative care. The articles used in the study are qualitative articles and has been researched in the database CINAHL, Medline and PubMed.The results show that communication has a vital part in providing a quality care for patients with different cultural backgrounds. An understanding of the patient's verbal and non-verbal communication is essential in order to create a good relationship between the nurse and the patient in palliative care. Using an interpreter requires that the nurse has the skills and knowledge of how to communicate through an interpreter in order to overcome communication barriers. The results show that different cultural beliefs can create challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's knowledge of cultural differences is important in order to avoid misunderstandings and conflicts. The result also shows that awareness, cultural sensitivity, patient autonomy and the family, are the factors that are important to give a good transcultural nursing in palliative care.The thesis shows that nurses' general knowledge about cultural sensitivity, respect and openness to different cultural differences and empathy may be important prerequisites for avoiding cultural challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's ability to provide care that is personalized with a holistic view of the patient's situation and good communication is essential in order to perform good transcultural nursing in palliative care.

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad. / Aim: The study focuses on advanced trained psychiatry nurse’s experiences of transcultural nursing in psychiatric care. Method: The study was conducted using a qualitative method of individual semistructured interviews. Nurses working in psychiatric care could share experiences of transcultural nursing. Results: In the result, one finding was that nurses perceive differences oflanguage as a barrier in the care, because communication is central in psychiatriccare. Religious and cultural beliefs and practices may also have an impact on the meeting with a patient from a different culture. There is opportunity for enhanced mutual understand when relatives are involved in the care. They can provide more information as well as support to the patient. Interpreters are used to solve communication problems; however they are not engaged as often as they should, due to the cost. Conclusion: That nurses, to a large extent, have been able to take into account patient’s wishes and thereby been able to offer the best possible treatment optionsto the patient. The study finds that nurses in general need a wider knowledge of transcultural nursing.

This thesis endeavours to explore, describe and portray the author's attempt to work with the people of Vanuatu, a small island nation in the South Pacific, establishing a preventative eye care project. The goal of this study is to offer a contribution to the understanding of cross-cultural health work in Vanuatu. / Thesis (PhD)--University of South Australia, [2000]