Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten. Bakgrund: Patienter med annan etnisk bakgrund kan vara sårbara på grund av de problemen som inträffar när de flyttar till ett nytt land. Kulturella skillnader och språk svårigheter kan vara ett hinder för patienten att söka eller få adekvat vård. Syfte: Att belysa kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie utförs för att kunna besvara syftet. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut. Nio av de valda artiklarna har en kvalitativ ansats och en är en blandning av kvantitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Sju kategorier identifierades i studien; Språk och kommunikation, Samarbeta med anhöriga, Sjuksköterskan attityder och uppfattningar, Betydelse av utbildning, Vikten av kulturell kompetens inom omvårdnad, Sjuksköterskans yrkesroll samt Patient perspektiv. Slutsats: Resultatet påvisar de berörda kategorier i studierna som har betydelse i vårdande av patienter från annan kultur. Studien fokuserade på att belysa betydelsen av kulturen i omvårdnadsarbetet. De flesta studierna här huvudsakligen berört sjuksköterskorna men i resultat delen lyfts bland annat patientens perspektiv fram vilket uppsatsens författare tycker att det kan bidra till att skapa medvetenhet hos alla hälso-sjukvård personal inom olika områden. / Sweden has changed from a monoculture society to a multicultural society. A big part of the Swedish population today consists of people with different cultural backgrounds. These past decades the combination of the ageing population with different cultural backgrounds has put new demands on the Swedish health sector. This means that nurses today and in the future will meet patients from different cultures and with various health needs. Putting this in consideration it is significant to highlight the importance of cultural care and cultural competence in nursing encounter. Background: Patients with different ethnicity can be vulnerable because of problems they face when they move in the new country. Cultural differences and language barriers can be one of the obstacles for a patient to receive sufficient health care. Aim: The purpose of this study is to illustrate the importance of cultural care and cultural competence and the effects it has in nursing. Method: A literature study is designed to answer the aim of the study. Nine qualitative scientific articles and one article composed of both quantitate and qualitative are selected for the study. Results: seven categories were identified in the study: Communication and language barriers, education, cooperation with relatives, nurse’s attitudes, cultural competence, patient perspectives and nursing profession role. Conclusion: The result demonstrates categories in the studies that are important in caring for patients from other cultures. The study focused on highlighting the importance of culture in nursing. Most studies where about nurses but in the results section highlights include the patient's perspective, which essay writers feel that it can also help create awareness among all health care professionals in various fields.

Att fly från sitt ursprungsland på grund av krig och förföljelser påverkar flyktingars psykiska hälsa. Flyktingar har till stor del varit med om traumatiska händelser som de kan ha ett behov av att dela med sig av till hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kan möta krigsdrabbade flyktingar där det kan vara problematiskt att de talar ett annat språk och kommer från en annan kultur. Därför var syftet att belysa flyktingars upplevelser av hälso- och sjukvården. I litteraturstudiens resultat ingick 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Det framkom tre huvudteman ur analysen. De namngavs till Språkliga barriärer, Kulturella faktorer och Varierande förtroende för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan dagligen möta flyktingar i hälso- och sjukvårdsorganisationen, både inom primärvård och i slutenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om flyktingars upplevelser av hälso- och sjukvården för att kunna bedriva en god transkulturell omvårdnad. Det är således betydelsefullt med en bra kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och flyktingar, vilket försvåras av språksvårigheter och kulturella olikheter. / To escape from their countries of origin because of war and persecution affects refugees’ mental health. Many refugees have been through traumatic events that they may have a need to share with the health care. The health care may face war-affected refugees which can be problematic because they speak a different language and come from a different culture. Therefore, the aim was to highlight the refugees experience of the health care. In this literature review, results of 11 scientific articles were analyzed using content analysis. The three main themes that emerged in the analysis were Language barriers, Cultural differences and Varying trust in health care. The nurse can daily meet refugees in the health care organization, both in primary care and in hospital. It is therefore important that the nurse has knowledge of refugees’ experiences of health care in order to conduct a good transcultural nursing. It is thus important with good communication between health care personnel and refugees, which is hampered by language difficulties and cultural differences.

Bakgrund: Till följd av krig, orolighet och förtryck befinner sig miljontals människor på   flykt världen över och med hänsyn till detta kommer de flesta hälso-och sjukvårdspersonal, i synnerhet sjuksköterskor möta dessa sårbara och utsatta patienter. Det rapporteras att flyktingar har komplexa hälsobehov, där det innefattar psykiska respektive somatiska hälsoproblem, som uppkommit till följd av svåra omständigheter innan, under och efter flykten. Den kulturella tillhörigheten kan influera synen på hur hälsa, ohälsa och sjukdom uppfattas vilket medför vikten av att som sjuksköterska ha kunskap om, anpassa och   tillgodose omvårdnadsbehoven utifrån individens unika kulturella sammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. Metod: Studien genomfördes enligt Fribergs metod och baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Analysering av insamlad data framställde resultatets kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet över litteraturöversikten presenterades utifrån fyra huvudkategorier: Kommunikationshinder, Organisationens inflytande, Kulturella utmaningar, Vårdrelationens betydelse. Huvudkategorier presenteras med tillhörande subkategorier: Hälso-och sjukvårdssystem, Etiska ställningstaganden, Behov av kunskap, Det vårdande mötet, Emotionell påverkan och Ett givande arbete. Diskussion: Metoddiskussionen diskuteras utifrån styrkor och svagheter, genomförda tillvägagångssätt samt  kvalitetsgranskning av resultatartiklar. Resultatdiskussionens fynd   diskuteras utifrån Madeleine Leningers teori om transkulturell omvårdnad, vetenskaplig litteratur, studiens bakgrund och författarnas egna  reflektioner. / Background: As a result of war, anxiety and oppression, millions of human´s are fleeing the world. Due to this, most health professionals, especially nurses, will face these vulnerable and exposed patients. It´s reported that refugees have complex health needs, which   includes mental and somatic health problems, which have arisen as a result of difficult circumstances, before, during and after the escape. The cultural affiliation can influence the perception of how health, ill-health and illness is perceived, which implies the importance of as a nurse having knowledge of adapting and catering for the patients’ needs based on the individual´s unique cultural context. Aim: The aim of this study was to explore nurse´s experiences of caring for refugees. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, with the basis of eleven qualitative scientific articles that were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Analyses of collected data produced the results categories and subcategories. Results: The result of the literature review was presented on the basis of four main categories: Communication barriers, The organisation´s influence, Cultural challenges and The   importance of caring relationships. Main categories are presented with associated subcategories: Healthcare systems, Ethical standpoints, Need of knowledge, The caring meeting, Emotional influence and A rewarding work. Discussion: The Method discussion is discussed on the basis of strengths, weaknesses, implemented approach and quality review of results articles. The findings of the discussion are discussed on the basis of Madeleine Leninger's theory of transcultural nursing, scientific literature, the background of the study and the authors own reflections.

Bakgrund: Migration, kultur och språkbarriärer innebär stora utmaningar inom sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar utgår från att se patienten i sitt sammanhang utan koppling till synen på omvärlden. Det har visats att sjuksköterskor upplevde svårigheter att tillgodose anpassad vård på grund av bristande kommunikation med patienter med olika kulturell och språklig bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser vid transkulturella vårdmöten. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med följande sökord: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural och culture. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman. Det första huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevelser av kommunikation, vilket illustrerade språkbarriärer som hinder för kommunikation, kommunikationsstrategier och behov av tolk när språkbarriärer uppstod. Det andra huvudtemat var: Sjuksköterskans kulturmedvetenhet och- kompetens, vilket illustrerade kulturmedvetenhet hos sjuksköterskor och brist på kulturkompetens. Det tredje huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevda känslor som illustrerade utmaningar och osäkerhet bland sjuksköterskor. Diskussion: Författarna diskuterade vikten av kulturkompetens och sjuksköterskans roll i transkulturell omvårdnad och personcentrerad vård, tolkens betydelse i vårdmötet. Diskussion diskuterades utifrån Madeleine Leiningers omvårdnadsteori, tidigare forskning och författarnas reflektioner. / Background: Migration, culture and language barriers pose major challenges in healthcare. The nurses’ professional responsibility is based on seeing the patient in their context without connection to the perception of the outside world. It has been shown that nurses experienced difficulties with satisfying adapted care due to lack of communication with patients with different cultural and language backgrounds. Aim: The aim was to explore nurses’ experiences of transcultural care meetings. Method: A general literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed with the keywords: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural and culture. Results: The result was presented by three main themes. The first was: The nurses’ experiences of communication, which illustrated language barriers to communication, communication strategies and the need for an interpreter when language barriers occurred. The second theme was: Nurses’ cultural awareness and culture competence which illustrated culture awareness among nurses and lack of confidence in their knowledge. The third theme was: The nurses’ perceived feelings that illustrated the challenges and uncertainty among nurses. Discussion: The authors discussed the importance of cultural competence and the role of the nurse in transcultural nursing and person-centered care, the importance of the interpreter in the care encounter. The discussion was highlighted in relation to Madeleine Leiningers’ nursing theory, previous research and the authors' reflections.

Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land. Detta kan leda till svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Dessa hinder kan leda till missförstånd och felbedömningar i vården. Syfte: Syftet var att beskriva transkulturell omvårdnad och kommunikation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar hittades via databaserna PUBMED och CINAHL. Artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framkom tre kategorier och fem subkategorier: Upplevelsen av transkulturell vård med subkategorierna: Patientens upplevelse och sjuksköterskans upplevelse. Språkbarriärer utan subkategorier. Strategier för att skapa en god kommunikation med subkategorierna: professionell tolk, anhörig som tolk och flerspråkiga vårdgivare. Det fanns svårigheter i att införskaffa sig kunskap om de olika kulturerna. Bristen på kommunikation ledde till att patienten inte upplevde delaktighet och autonomi i sin vård. Tolkar och flerspråkiga sjuksköterskor ansågs kunna bryta språkbarriärerna. Slutsats: Sjuksköterskorna hade inte tillräcklig kunskap om transkulturell omvårdnad, vilket ledde till en rädsla hos sjuksköterskorna att göra misstag och orsaka förolämpning. Sjuksköterskor som var flerspråkiga utnyttjades och anhöriga användes istället för att ta in en professionell tolk. Språkbarriärerna skapade hinder i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan och hotade patientsäkerheten som till exempel utfallet av identitetskontroller vid medicinadministreringar. Även patienterna kände sig begränsade av språkbarriären då de inte kunde förmedla sina känslor om sin situation. / Background: Sweden has become a multicultural country. Which may lead to communication difficulties between the nurse and the patient. These barriers can lead to misunderstandings and misdiagnosis. Aim: The aim of the study was to describe transcultural care and communication. Method: The study was conducted as a literature review were 13 scientific articles were found via the databases PUBMED and CINAHL. Articles were quality-reviewed, analyzed and compiled in the result. Results: The analysis of the articles emerged three categories and five subcategories. The experience of transcultural care with the subcategories: Patient experience and nurse experience. Language barrier without subcategories. Strategies for creating good communication with the subcategories: professional interpreter, family members as interpreters and bilingual nurses. There were difficulties in getting knowledge about the different cultures. The lack of communication led to the patient not experiencing involvement and autonomy. Interpreters and bilingual nurses was considered to break the languagebarrier. Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge about the patient's culture, which lead to a fear in nurses to make mistakes and cause insults. The bilingual nurses and family members were used as interpreter, instead of taking in a professional interpreter. The language barriers created obstacles in the communication between the patient and the nurse as, for example the outcome of identity checks during distribution of pharmaceutical. Even the patients felt limited by the language barrier, as they could not convey their feelings about their situation.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där 14,7 % av befolkningen består av utrikes födda personer. Människor från andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förväntningar och beteenden än vad sjuksköterskor vanligtvis möter. Språk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvårdnaden. Syfte: Att utifrån sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Faktorer som framträdde vara av betydelse vid transkulturell omvårdnad var svårigheter i kommunikation, kulturellt baserade beteenden och anhörigas delaktighet. Diskussion: Svårigheter i kommunikationen ansågs vara av betydelse för patienternas delaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskors brist på förståelse för kulturellt baserade beteenden hos patienter och anhöriga ansågs medföra svårigheter i att ge holistisk och individualiserad omvårdnad. Anhörigas delaktighet i omvårdnaden ansågs utgöra en funktion som kan gynna alla parter; sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Slutsats: För att vid svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter kunna göra patienterna delaktiga i omvårdnaden, samt möjliggöra holistisk och individualiserad omvårdnad till patienter med annan kulturell bakgrund, är de anhörigas delaktighet, kommunikationshjälpmedel samt sjuksköterskors kulturella kompetens av betydelse. / Background: Sweden is a multicultural country where 14,7 % of the population persists of foreign born persons. People from other cultures can have different thoughts and needs that can result in that they have different expectations and behaviours than nurses usually meet. Differences in language and culture can generate problems in the nursing care. Aim: By nurses’ experiences describe factors of importance in transcultural nursing in somatic care. Method: The study was conducted as a literature review based on 12 scientific, empirical studies which were quality assessed and analyzed. Results: Factors that appeared to be of importance in transcultural nursing were difficulties in communication, culturally based behaviours and relatives’ participation. Discussion: Difficulties in communication were considered of importance to the patients’ participation in the nursing care. Nurses’ lack of understanding patients’ and relatives’ culturally based behaviours were considered to cause difficulties in delivering holistic and individualistic nursing care. Relatives’ participation in the nursing care was considered to represent a function that can favour all parties; nurses, patients and relatives. Conclusion: To be able to make patients a part of the nursing care when communication difficulties exist, and to enable holistic and individualistic nursing care to patients with other cultural background, the relatives’ participation, communication tools and nurses’ cultural competence is of importance.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod. Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap. Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården. / Aim The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients. Method Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach. Findings The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge. Conclusion Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. <strong></strong></p><p><strong>Metod</strong> Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.</p><p><strong>Resultat</strong> Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; <em>kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.</em></p><p><strong>Slutsats </strong>Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården.</p> / <p><strong>Aim</strong> The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients.</p><p><strong>Method </strong>Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach.</p><p><strong>Findings </strong>The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; <em>the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge.</em></p><p><strong>Conclusion </strong>Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.</p>

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården. Metod: Studien gjordes som en litteratursammanställning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet kunde delas in i två teman med tre respektive två tillhörande kategorier. Det första temat; Den kulturellt särskilde patienten förde med sig kategorierna; Kulturellt specifika beteenden, anhörigas medverkan och kommunikation. Det andra temat; Kulturspecifikt bemötande i vården skildrades genom kategorierna; Kulturell medvetenhet och hantering av kulturella möten. Slutsats: De hinder och komplikationer som präglade den transkulturella vården var ofta kopplade till vårdpersonalens upplevda okunskap. De uttryckte ett stort behov av riktlinjer, stöd från arbetsledare och framför allt kunskap inom området. Detta skulle även göra det möjligt att bedriva en god transkulturell omvårdnad i linje med Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. / Background: Multicultural communities have become more common because of the increasing immigration. The diverse cultures bring different values, cultural practices and ways of living than the ones that are common for the majority population. The immigration also leads to a new disease panorama with demands on health care that have not before existed. According to the Swedish Health care law, all care shall be given on the same conditions for all individuals. Leininger´s cultural care theory claims that a professional, culturally appropriate care can be guaranteed if it is based on an individual centered approach and given with a cultural knowledge. Aim: The purpose of this study was to describe the cultural knowledge with healthcare staff and how it influences the health care. Method: The study was made as a literature review of ten scientific articles with a qualitative approach. Result: The result was divided in two themes with three respectively two belonging categories. The first theme; The culturally particular patient, was divided in the categories; Culturally specific behaviors, the presence of relatives and communication. The second theme; Culturally specific treatment in health care was divided in the categories; Cultural knowledge and management of cultural meetings. Conclusion: The obstacles and complications that occurred in the transcultural health care wereoften related to the lack of knowledge that the health care staff experienced. They agreed that aneed for guidelines, support from supervisors and particularly knowledge within the areaexisted. This would also make it possible to accomplish a good transcultural care in the spirit ofLeininger´s care theory.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation. Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet. / Background: Nurses should according to Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, take into consideration the human as a whole, this includes many different parts, among those culture. In a increasingly multicultural society the demands on nurses to practice transcultural nursing increases. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of transcultural awareness in a caring relationship. Method: In a literature review eleven articles were examined and summarized according to similarities and differences. Results: The phenomenon can be clarified by two themes with subthemes. 1) Communication with subthemes; Language barriers, Body language, and Interpreters and Cultural differences with subthemes; Expectations, Relatives and Us and them. Conclusion: To be able to give good care nurses need to see the unique individual and her needs. This requires that nurses sees the person behind the culture and has insight on its influence on human behavior. When this is not taken into consideration the risk of care suffering and defective patient safety increases.