Sverige är ett av de främsta målländerna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vårdpersonal att möta och vårda en mångfald av flyktingar bland annat inom primärvården dit de först vänder sig när de har behov av sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa flyktingars egna upplevelser av primärvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningen hur flyktingarna upplever vården och bemötandet inom primärvård. Studien är en kvalitativ empirisk studie. Sex kvinnliga flyktingar på en Komvuxenhet i södra Skåne intervjuades. Som analysmetod användes Burnards (1991) tillvägagångssätt av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att flyktingars upplevelser av vård inom primärvården var såväl positiva som negativa. Dock var de negativa upplevelserna övervägande. De negativa upplevelserna utgjordes bland annat av missförstånd och problem med tolk, missnöje med vården på grund av långa väntetider, misstro mot patienten, schablonmässig behandling. De positiva upplevelserna var snabb och tillgänglig vård, positivt bemötande av flyktingar och belåtenhet med behandlingen. Resultatet av studien kan vara till hjälp för bland annat personal och ansvariga på vårdcentralen för att förstå flyktingarnas situation och deras vårdbehov och därmed förbättra deras vård. / Sweden is one of the leading target countries of refugees. For this reason health care personnel will meet a great number of refugees in the Primary Health Care where refugees turn to primarily when they are in need of care. The aim of this study was to illuminate the refugees´ own health care experiences. From the aim of this study the question: “How do refugees experience care and treatment in Primary Health Care?” was formulated. This study is of qualitative and empirical nature and was carried out by conducting semi-structured interviews with six female refugees from a municipal adult education unit in southern Scania. The result of this study showed that refugees´ care experiences within the Primary Health Care were both positive and negative. However the negative experiences dominated the positive ones. The negative experiences comprised of among other things: misunderstanding and problem with interpreters, discontentment about the care due to long waiting times, mistrust against the patient, stereotyping treatment. The positive experiences were fast and accessible health care, positive treatment of refugees and satisfaction with the treatment. The result of this study can be of help for health care personnel in the health centre to understand the refugees´ situation and care needs and therefore improve their care.

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation. / Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

Bakgrund: Sverige är mångkulturellt. En kultur är något som utvecklats över tid och påverkar alla aspekter i det dagliga livet. Döden väcker många gånger existentiella frågor och i ett mångkulturellt land som Sverige förekommer flertalet olika traditioner och livsåskådningar. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskan är lyhörd och har kunskap om olika kulturella bakgrunder. Forskning tyder på att mer kunskap och utbildning i transkulturell omvårdnad behövs för att kunna ge en individuellt anpassad palliativ vård. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter från annan kulturell bakgrund inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar, hämtade från CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades enligt Sophiahemmets tolkning av Caldwell´s ramverk. Utifrån utvalda artiklar gjordes en tematisk analys med inspiration av Braun och Clark. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna många gånger ansåg familjens delaktighet var större hos personer med transkulturell bakgrund och att det var viktigt att involvera flera familjemedlemmar i vården. Det var ofta speciellt framträdande i läkemedelsbehandling med opioider. Sjuksköterskorna ansåg sig behöva ökad kulturell medvetenhet i form av formell och informell kunskap och utbildning för att kunna bemöta svårt sjuka personer med annan kulturell bakgrund inom palliativ vård. Kommunikationen kunde vara begränsad genom språksvårigheter, språkbarriärer eller genom att sjuksköterskorna och patienterna med familjer inte hade samma syn på vad som skulle pratas om kring döden. Genom relation med patienten och dennes närstående skapades respekt för kulturella olikheter. En ökad kunskap och förståelse kring traditioner och ritualer i samband med döden underlättade för sjuksköterskorna i arbetet. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose behoven hos svårt sjuka personer med palliativa vårdbehov och annan kulturell bakgrund behövs ökad kulturell medvetenhet, utbildning och kunskap. Att kunna samtala och förstå varandra utan språkbarriärer är viktigt.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue. These themes are: Experience of health and illness, Factors that influence the immigrants acting and Religion, culture and communication. The themes of the study support and relates to Leiningers sunrise model. / Invandring sker i Sverige idag i allt större utsträckning och högre krav ställs på den transkulturella omvårdnaden. Med detta som grund utformades studiens syfte som var att genom litteraturstudie undersöka hur invandrare med diabetes mellitus typ 2 upplever hälsa samt kunskapens betydelse för patientens följsamhet till givna råd och ordination. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar Hur upplever invandrare med diabetes mellitus typ 2 sin hälsa och vad har de för kunskap kring sin sjukdom? samt Kring vilka områden i den invandrades liv behöver sjuksköterskan ha kunskap för att på bästa sätt kunna påverka och tillmötesgå denna? Efter att kritiskt granskat 9 vetenskapliga artiklar mynnade resultaten ut i tre teman som svarar på frågeställningarna. Dessa teman är Hälso- och sjukdomsuppfattning, Faktorer som påverkar den invandrades agerande och Religion, kultur och kommunikation. Studiens teman stöttar och anknytes till Leiningers sunrise-modell.

Aim with this literature review is to acqurie knowledge in medical, psychical, psychological and social problems evolving urine incontinence and it´s treatment metods, current legislations and the nurse´s approach towards the patient and transcultural care if the patient comes from another cultural.The results show that this problem affects the women´s life situation enormously above all it brings them a increased social isolation, helpless, sheme, psychological and sexual problems.the nurse should recognise demands and resource with the.by support of diagnostic care, patients can achive good health when there is enough resource patient to be able to support her in her efforts to achive balance i her daily life. / Urininkontinens är ett allmänt förekommande folkhälsoproblem, som upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykiskt problem och för många ett oöverkomligt hinder att föra ett normalt liv ich betraktas som tabu.de kvinnor känner skam eller oro för att inte bli förstådda.Rädslan för att lukta urin föranleder ofta till intensiv tvättning av underlivet.kvinnornas livssituation påverkas i hög grad, framför allt en ökad social isolering, hjälplöshet, skam, sömnsvårigheter, psykisklidande och sexualitet problem, långa sjukskrivningar och även självmordstankar.Sjusköterskans roll är mycket viktigt i detta område.Kommunikation och införmationär en viktig del i att skapa ett förtroende och en värdefull miljö, där patienten kan känna sig betrodd och tillåtelse till att tala öppet om sitt problem. Transkultuella omvårdnad är lika viktigt i sjukssköterskans professionell arbete. Att känna till kulturen och dessa värderingar är viktigt i hennes arbete. sjuksköterska skall identifiera krav och resurser hos patienten för att stödja henne i sill arbete att uppnå balans i det dagliga livet.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Teoretisk referensram för arbetet är Madeleine Leiningers Sunrisemodell. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska sju vetenskapliga artiklar enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultaten visar att flera faktorer har betydelse för romer i samband med omvårdnad, bl a Familj och släkt, Ålders- och könshierarki, Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård. Det framgår tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper. / Svensson, C & Svensson, M. Romanies and Nursing Care. A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. Degree Project, 10 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Nursing care of romanies within the health care system often causes conflicts and misunderstandings. The aim of the following review was to investigate what specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. The theoretical framework of the paper is Madeleine Leininger’s Sunrise Model. The methodology is based on a literature review consisting of seven articles, which have been reviewed according to scientific criteria set up by Polit et al (2001). The results show that several factors have an impact in conjunction with nursing care: Family, Age and Gender related hierarchies, Prejudices and Ill will, Cultural values and Lifestyle, and Health and Health Care. It is evident that increased cultural knowledge may improve and develop the competence of health care personnel, and improve the nursing care of romanies.

The main aim of this study is to illuminate problems related to communication with immigrant patients with insufficient or no knowledge of the dominant language / Syftet med denna litteraturstudie är att belysa prblem som är kopplade till kommunikation med patienter som har utländsk härkomst och bristande språkkunskaper.

Bakgrund: Kvinnlig omskärelse är sedan 1999 kriminaliserat i Sverige även i fall då ingreppet utförts i ett land där omskärelse är tillåtet. Vid ett flertal tillfällen har misstankar om ett en flicka omskurits lett till att gynekologiska tvångsundersökningar utförts. Kvinnlig omskärelse beskrivs ofta som ett kulturellt fenomen och omvårdnadsteoretiskt behandlas relationen mellan omvårdnad och kultur framförallt av den transkulturella omvårdnaden.Syfte: Att med hjälp av den transkulturella omvårdnaden förklara vårdens agerande i samband med ett fall av misstänkt kvinnlig omskärelse.Metod: En fallstudie med utgångspunkt i den transkulturella omvårdnadens beskrivning av kulturkongruent vård. Det undersökta fallet rör en somalisk flicka som genomgick en gynekologisk tvångsundersökning efter att en distriktssköterska fattat misstanke om att hon riskerade att omskäras. I studiens material ingår Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet samt Socialstyrelsens utbildningsmaterial om kvinnlig omskärelse.Resultat: Analysen visar att vården i den transkulturella omvårdnadens mening inte varit kulturkongruent då familjens individuella perspektiv inte i tillräcklig grad beaktats.Konklusion: Resultatet utvecklades med hjälp av en kritisk diskussion av den transkulturella omvårdnaden. Begreppet stereotypisering användes för att visa hur fokus på kulturella förklaringar på ett tidigt stadium definierade familjen som annorlunda och avvikande. Den beskrivning av kvinnlig omskärelse Socialstyrelsen gett uttryck för förstods vidare med hjälp av begreppet räddningspolitik som en historiskt konstruerad diskurs vilken upprätthåller koloniala synsätt. Önskan att förstå familjen utifrån kulturella beskrivningar dolde på detta sätt hur olika samhällspositioner strukturelltförhåller sig till varandra. Slutligen beskrevs hur fokus på kulturell olikhet i det undersökta fallet lett till en avsaknad av kritiskt tänkande då föreställningen att familjenska förstås utifrån sin tänkta somaliska kultur inte utmanats. / Background: Female circumcision is since 1999 criminalized in Sweden even in cases when the procedure is done in a country where circumcision is legal. On numerous occasions suspicion of circumcision has led to the performance of forced gynecological examinations. Female circumcision is often described as a cultural phenomenon and from a theoretical perspective the relationship between nursing and culture is primarily explored by the theory of transcultural nursing.Aim: To explain the actions undertaken by health care professionals in connection with a case of suspected female circumcision with the aid of transcultural nursing.Method: A case study based on the description of culturally congruent care in the theory of transcultural nursing. The investigated case involves a Somali girl who was forced to undergo a gynecological examination as a district nurse suspected that she had been circumcised. The case is based on the investigation of Diskrimineringsombudsmannen and on an educational material from the National Board of Health.Results: Analyses show that the care of the family was not culturally congruent as the family's individual perspectives were not adequately taken into account.Conclusion: The results were elaborated through a critical discussion of transcultural nursing. The concept of stereotyping was used to demonstrate how the focus on cultural explanations at an early stage defined the family as different and deviant. The description of female circumcision expressed by the National Board was through the concept of politics of rescue understood as a historically constructed discourse that maintains colonial views and the desire to understand the family based on cultural descriptions concealed how different social positions are structurally related to each other. Finally the focus on cultural differences in the investigated case led to a lack of critical thinking as the idea that the family is to be understood based on its cultural heritage was never challenged.

Den snabba globala migrationen kräver att sjuksköterskan har goda kunskaper för att kunna utföra transkulturell omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Datainsamling skedde med hjälp av en enkät, utdelad på två kliniker. Materialet bearbetades via kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: kommunikationssvårigheter, öppenhet för individen och transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Tillämpningen kan vara användbar för både sjuksköterskestudenter och för kliniskt verksamma sjuksköterskor. / The fast global migration demands good knowledge for the nurse to be able to conduct transcultural care. The aim of the study was to examine new trained nurses' experience of transcultural nursing. A data collection took place by using a questionnaire, distributed on two hospital clinics. The material was processed via qualitative content analysis which resulted in three categories: communication difficulties, openness for the individual and transcultural nursing in the nurse education. The implication can be useful both for nurse students and for clinical active nurses.

Syftet med denna studie har varit att granska den forskning som fanns beskriven i vetenskaplig litteratur kring de problem sjuksköterskan har i omvårdnad om patienter från etniska minoriteter, samt hur man kan förbättra sjuksköterskans möjligheter att ge omvårdnad anpassad till denna patientgrupp. Metoden som användes var en litteraturstudie. Elva artiklar som valdes ut genom litteratur-sökning i databaser på internet med hjälp av för ämnet relevanta sökord ingick. Resultatet visade att det fanns åtskilliga problem för sjuksköterskan i omvårdnaden av patienter från främmande kulturer i form av problem med språk och kommunikation, kulturella hinder, problem och hinder relaterade till sjuksköterskan själv och till sjukvården och samhället. Studien visade att ett tidigare framtaget frågeformulär kunde användas vid inskrivning av patienten samt prioriterade insatser krävdes för att minska problem med den språkbarriär som är ett stort hinder. Utbildning om kulturer visade sig vara viktig för att dels ge kunskap om sin egen och främmande kulturer. En attitydförändring mot kulturell nyfikenhet, öppnare sinnelag och ödmjukhet var nödvändig för att minska problemen i den transkulturella omvårdnaden samt resurser från samhället och annan prioritering från sjukvården var av vikt. / The aim of this study was to examine the research described in scientific literature about the problems affecting the nurse in caring for ethnic minority patients and how to improve the possibilities for the nurse in giving care that is appropriate for this group of patients. The method used was a literature review. Eleven articles, chosen by a literature search in databases on the internet by using words which are relevant for the subject, were used. The results showed that there were numerous problems for the nurse in caring for patients from foreign cultures in the form of language and communication problems, cultural obstacles, and problems and obstacles related to the nurse herself and to the health care system and to the society in general. The study showed that a questionnaire, already developed, could be used in the admission of patients. Measures of priority had to be taken in order to reduce the language barrier that is a major obstacle. Education about cultures showed to be of great importance in giving knowledge about one’s own and foreign cultures. A change of attitude toward cultural curiosity, a more open state of mind and humility was necessary in order to reduce the problems with transcultural care and resources from the society and new priorities from the health care system was of great importance.