No description available.

No description available.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning. / Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter.   DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar. / BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

Background: Healthcare professionals meet patients with different cultural backgrounds. The patient’s culture can influence his view on health and disease, which indicates that cultural competence is an important feature of healthcare professionals in order to provide care with respect for the cultural differences that exist. Previous research shows that lack of knowledge for different cultures can lead to arising of poor attitudes at the healthcare professionals, which in turn can lead to discrimination. Healthcare professionals feel that there may be difficulties in caring for patients with different cultures as communication barriers. Aim: The aim of this thesis was to compile current research findings that illustrate how patients with different cultural backgrounds can experience the encounter with the medical care and which factors that can affect the experience. Method: A literature review based on 12 qualitative studies. Result: The way healthcare professionals act influences how people experience encounter in health care. The patients felt they were treated with respect. They experienced involvement and empathy, which strengthened the care relationship. They considered that they were seen as unique individuals by healthcare professionals and experienced equality in the encounter. Patientes felt that the experience of the encounter impaired due to language barriers. These communication barriers led to patients having a passive attitude in the care relationship and the patients experienced lack of participation. Patient felt that the encounter improved if the healthcare professionals were culturally competent. Patients did not experience any discrimination in the encounter, however, other patients considered that a poor encounter and prejudices among healthcare professionals could lead to patients feeling inferior. Conclusion: This literature review illustrates how patients with different culture backgrounds experience the encounter with the medical care and obstacles that can occur and complicate the medical encounter. The healthcare professionals should have knowledge about how patients with different culture backgrounds experience the medical encounter in order to apply it in health care and to give individualized care.

Sammanfattning Bakgrund: Sverige har aldrig tidigare tagit emot så många flyktingar under så kort period som man gjorde under 2015. Många av dessa flyktingar kommer från länder med krig och förföljelse. Skolsköterskan möter flyktingbarnen och deras hälsorelaterade problem i skolan. Studien handlar om skolsköterskans upplevelser och erfarenheter av arbetet med och kring flyktingbarnen. Syfte: Syftet är att belysa skolsköterskans erfarenheter av arbetet med flyktingbarn inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjufrågor. Sex skolsköterskor intervjuades från Kalmar och Nybro kommun i södra Sverige. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna hade erfarenheter av att arbetet med flyktingbarnen påverkade och förändrade deras arbetssituation. Det som utmärkte sig i skolsköterskornas erfarenheter av arbetet med flyktingbarnen var dels ett ökat arbete med journalgranskning inför vaccinationer. Det framkom också att skolsköterskorna hade erfarenheter av ökade behov av hälsovårdande insatser inom följande områden hos flyktingbarnen: svårtolkade uttrycksformer från flyktingbarnen för olika hälsotillstånd, kulturella skillnader i attityder om hälsa och egenvårdsråd, brister i tolksituationen, samt att de önskade mer utbildning kring arbetet med flyktingbarn, framförallt inom psykisk ohälsa.   Slutsats: Skolsköterskans arbete med flyktingbarnen utmärkte sig genom en ökad arbetsbelastning. Det ställdes nya krav på skolsköterskornas kompetens och arbete då andra uttrycksformer och attityder till hälsa och ohälsa gestaltades från flyktingbarnen än de som skolsköterskan tidigare var vana vid. Även brister i tolksituationen framkom. Detta var faktorer som påverkade arbetssituationen för skolsköterskorna och det framkom flera idéer om förbättring inom området. / Abstract Background: Sweden has ever received as many refugees as during the year of 2015. Many refugees migrate from countries with war and persecution. The nurses meet the refugee children on a regular basis and are confronted with their health-related problems in school. This study investigates the experience of the nurses related to their work with these children. Aim: The aim is to highlight the experience from the school nurses perspective of working with refugee children within school health care. Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semi- structured interview questions. Six school nurses were interviewed from Kalmar and Nybro, cities in the south of Sweden. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses generally felt that the work with the refugee children affected their work situation. It was also found that the school nurses experienced these children were in need of an increased amount of health care attention. The results of this study showed that the nurses needed to spend more time on reading the medical records before vaccination appointments with refugee children, as well as it was time consuming to read up on the need of supplementary vaccinations. Moreover, they found that the refugee children had different ways of communicating health care related problems and had different perspective on self-care advices. Honor-related complications as well as lingual misunderstandings were some of the new challenges for the nurses. Finally, the nurses signaled that they wanted to learn more about the work with refugee children, especially within the field of mental illness. Conclusion: The school nurse's work with the refugee children was characterized by a workload. The nurses experienced that the refugee children were communicating health care related problems differently from what the nurses were used to. There were also shortcomings in the interpretation situation. This was all factors which changed their work tasks and work situation.  The study revealed several areas of improvement regarding the school nurse's work with refugee children. These were factors that affected the workforce of the school nurses

Abstrakt Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Det handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, det krävs ett respektfullt och positivt synsätt till sexualitet och relationer. Sexualitet är en av de grundläggande aspekter i människans liv som omfattar könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och medelåldern för klimakteriet är 51 år. Det innebär att kvinnans reproduktiva år upphör och det sker hormonella förändringar som kan ge symtom som; värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterad till störd nattsömn. Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga för att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv och en induktiv ansats användes för att analysera data. Sju kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sex slutkategorier presenteras: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande. Slutsats: Att möta kvinnor under klimakteriet kräver att man har en helhetssyn. Som sjuksköterska är det viktigt att man har kunskap om olika kulturer, transkulturell omvårdnad, förändringar som kan leda till sårbarheter samt att införa patientutbildning om förändringarna som sker under klimakteriet för att på bästa sätt främja kvinnans emotionella, fysiska och sexuella välbefinnande.

Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses. / Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.

Abstrakt  Bakgrund: Vårdpersonalen möter ständigt individer med en annan bakgrund. Det transkulturella vårdmötet är med andra ord oundvikligt. Detta skapar utmaningar som kräver kompetens hos personer och speciellt i vårdsammanhang inom det mångkulturella samhället. Att vara kulturellt kompetent inom omvårdnad bidrar till att säkerställa personcentrerad vård samt positiva resultat inom arbetet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av det transkulturella vårdmötet.  Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Databassökningarna genomfördes i PUBMED och Cinahl. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Erfarenheterna som författaren kom fram till i resultatet var att vårdpersonalen kunde uppleva att språkbarriärer orsakade svårigheter med vårdandet av patienter från en annan kulturell bakgrund. Det framkom även att patienter med en annan kulturell bakgrund har ett starkare känslomässigt uttryck och mannen är hushållets överhuvud, närstående kunde även upplevas som störande ibland. Dock har vårdpersonalen en positiv syn och vill lära sig mer om det transkulturella mötet.  Konklusion: Resultaten av denna studie beskriver kommunikation som en stor utmaning såväl som oväntat beteende på grund av kulturella skillnader mellan vårdpersonal och patienter. Effektiv kommunikation visar att en säkrare vård utvecklas och en samsyn bildas. Resultaten visar också att vårdpersonal anser att kulturella kompetenser ständigt är i behov av utveckling. / Abstract  Background: The care staff constantly meets individuals with a different background. In other words, the transcultural care encounter is inevitable. This creates challenges that require competence in people and especially in care contexts within the multicultural society. Being culturally competent in nursing contributes to ensuring person-centered care and positive results in the work.  Aim: The aim of the study was to describe the health care staff's experiences in the transcultural care meeting.  Methods: The study is a literature study based on ten qualitative articles. The database searches were performed in PUBMED and Cinahl. The analysis was performed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The experiences that the author came to in the result were that the care staff could experience that language barriers caused difficulties with the care of patients from a different cultural background. It also emerged that patients with a different cultural background have a stronger emotional expression and the man is the head of the household, relatives could also be perceived as disturbing at times. However, the care staff has a positive view and wants to learn more about the transcultural encounter.  Conclusion: The results of this study describe communication as a major challenge as well as unexpected behavior due to cultural differences between healthcare staff and patients. Effective communication shows that safer care is developed, and a consensus is formed. The results also show that healthcare professionals believe that cultural competencies are constantly in need of development.