No description available.

<p>Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006.  Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti.</p><p>.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.</p><p>Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.</p><p>Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.</p><p>Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer.</p>

No description available.

Nej

<p>Efter att ha läst Turismprogrammet, med kulturgeografisk inriktning, på Södertörns Högskola föddes intresset för huruvida den turistiska litteraturen anknyter till ämnet geografi. Den allmänna uppfattningen av litteraturen på Turismprogrammet är att den är bristfällig och inte av önskad bredd. En eventuell geografisk anknytning är svår att hitta. Frågan är om det är ”dålig” litteratur på turismprogrammet eller om annan litteratur har samma brister. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning turismlitteratur knyter an till ämnet geografi.</p><p>Urvalet av studerad litteratur är gjort för att få en så bred utgångspunkt som möjligt. Delar av litteraturen är vald beroende på att den är forskningsbaserad, medan andra delar beroende på att den används på Turismprogrammet. Den geografiska utgångspunkten är Holt-Jensens bok Geography – history and concepts. Uppsatsen är baserad på tre delar. Först presenteras ämnet geografi och de geografiska ämnesområden som anses vara av vikt för uppsatsen. Vidare presenteras läst turistisk litteratur för att ge en översiktlig beskrivning av litteraturens innehåll. Slutligen placeras turismlitteraturen in i en geografisk mall där eventuell geografisk anknytning presenteras och analyseras.</p><p>Frågor som kommer att besvaras är:</p><p>• Vad är geografi, utifrån Arild Holt-Jensens perspektiv i Geography – history and concepts 2003, och hur knyter turismlitteraturen an till detta perspektiv? Vad kan ämnet geografi erbjuda turismen och dess forskning?</p><p>Granskningen av turismlitteraturen utifrån ett geografiskt perspektiv visar att endast en av de studerade böckerna domineras av ett geografiskt ämnesområde. Ytterligare en bok har visat sig ha en bred geografisk bas i jämförelse med övriga sex studerade böcker, då denne berör eller behandlar fem av sju böcker. Övriga böcker berör eller behandlar två till tre av de geografiska ämnesområdena.</p><p>Slutsatserna av litteraturstudien är att turismlitteratur i stor utsträckning inte anknyter till ämnet geografi. Geografi är ett ämne som kan erbjuda den turistiska forskningen mycket, men som endast presenteras bristfälligt i studerad turismlitteratur.</p>

<p>Kvalitet, miljö och marknadsföring är några av de mest väsentliga delarna för en hotellverksamhet. Dessa aspekter ger en bild av bakomliggande orsaker och förklaringar till konsumenters attityd. Eftersom konsumenters behov ständigt förändras är det betydelsefullt för ett hotell att kontinuerligt upprätthålla konsumentens intresse för att göra hotellbesöket till en angenäm vistelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att granska Hotel FrykenStrands konsumenters attityder vid hotellbesök i allmänhet samt på Hotel FrykenStrand i synnerhet. Uppsatsen skall även ge en indikation på vad Hotel FrykenStrands marknadsföring har för verkan på hotellets konsumenter.</p><p>Resultatet av vår studie har visat att för att en verksamhet skall kunna ha en möjlighet att tillfredsställa sina konsumenter på bästa tänkbara sätt bör hotellet ha kunskapen om vilka faktorer som konsumenterna värderar högre än andra. Det som skiljer effekten av faktorerna åt är i vilket syfte och mån som konsumenten efterfrågar kvalitetsfaktorerna. Samtidigt påverkar samtliga kvalitetsfaktorer en konsument vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand.</p><p>Den fysiska miljön är en viktig beståndsdel på så sätt att konsumenterna är nöjda med Hotel FrykenStrands kapacitet att skapa en tillfredsställande miljö. Därmed påverkar denna faktor konsumenterna relativt lite vid hotellbesök och på Hotel FrykenStrand. Interaktioner mellan människor är en viktig aspekt inom den sociala miljön. Samspelet mellan personal och konsument på ett hotell skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Sett till betydelsen av Hotel FrykenStrands marknadsföring har vår studie visat ett resultat på att dess innehåll inte är den största bristen hos hotellet, utan det är marknadsföringens räckvidd och omfattning.</p>

No description available.

<p>Planerandet för resande i dagens samhälle inleds för merparten av världens turister på internet och andelen som gör det ökar ständigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjänster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte är anpassade efter det som turister efterfrågar på internet under planeringsfasen av en resa. Därför uppstår viss problematik.</p><p>De värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen är i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgänglighet visar på att mer än hälften av Värmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen. Den här studien om de värmländska kommunernas webbplatser för besöksnäringen syftar till att undersöka hur väl anpassade webbplatserna är i förhållande till hur turister använder internet vid planering och bokning av resor. Studien undersöker även hur väl webbplatserna är anpassade till den målgrupp destinationen har. Studiens syfte var även att undersöka webbplatsernas betydelse för att locka besökare till destinationen.</p><p>För att besvara studiens syfte genomfördes en mejlenkät med frågor av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Mejlenkäten skickades till företrädare för turismnäringen i Värmlands 18 kommuner (inkl Karlskoga och Degerfors).</p><p>Litteraturgenomgången presenterar tidigare forskning och teorier kring turisters informationssökande och konsumtion av turismrelaterade produkter och tjänster på internet. Det redovisas även hur webbplatsers utformning, innehåll och funktion påverkar turisters användande samt vad som skapar mervärde för besökaren av webbplatsen.</p><p>Resultatredovisningen av de genomförda mejlenkäterna ger en bild över situationen i Värmland rörande kommunernas webbplatser för turism. Den egna empiriska studien kopplas sedan samman och analyseras med det som presenterats i litteraturgenomgången.</p><p>Studien visar att de värmländska kommunernas webbplatser för turism rent informativt uppfyller det som turister efterfrågar. Men, det finns dock många brister i webbplatsernas utformning och funktion. Bristerna leder till problem att helt tillgodose de behov turister har vid informationssökande och bokning av reserelaterade produkter och tjänster. Det konstateras slutligen att det finns stor utvecklingspotential för destinationers webbplatser och att de i framtiden kommer ställas än högre krav från turisterna. Resultatet i den här studien lyfter fram relevant problematik och utvecklingsmöjligheter för kommuners webbplatser för besöksnäringen.</p>

<p>Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsättning med ytterligare verksamheter. Många väljer att satsa på turism, och det märks en ökad efterfrågan på just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det den snabbast växande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, närmare bestämt Västgård i byn Kall i Jämtland, kan utveckla sin satsning på turism som sidoverksamhet. Med hjälp av teorier inom området har jag undersökt hur gården kan förbättra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de värden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna är och vad de vill ha.</p><p>Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka värdet på upplevelsen i kundens ögon. En mängd faktorer såsom bland annat miljö, personal och andra turister väger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar är viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck. Genom att intervjua en anställd på Lantbrukarnas Riksförbund med specialkunskaper inom området affärsutveckling av lantbruksföretag fick jag ökad kunskap inom ämnet. Jag intervjuade Västgårds ägare för att informera mig om hur situationen på gården ser ut i dagsläget och utifrån dessa förutsättningar kunna tillämpa teorierna och ge rekommendationer.</p><p>Med stöd i teorierna rekommenderar jag Västgårds ägare att satsa på ett relativt exklusivt helhetserbjudande där alla aktiviteter ingår för den som önskar. Jag anser också att det finns grund för att nå en internationell marknad på ett tidigt stadium och att ett utökat regionalt samarbete är något som både bygden och företaget skulle tjäna på.</p>