The purpose with our study is to create an understanding of how tourism stakeholders within a tourism network can affect a Destination Marketing/Management Organization’s (DMO’s) work with the destination branding process. To fulfill this purpose we have clarified different relationships that can influence the DMO’s place marketing. In order to limit our study we have chosen to focus on two Swedish destinations, Öland and Norrköping, and their DMO’s. We have used a network perspective where the DMO functions as a node that represents the tourism stakeholders within the destination. The case study is based on a qualitative approach where a total of ten representatives from the two destinations have been interviewed in order to enrichen our analysis. We chose this approach due to our wish to get a deeper understanding of a complex phenomenon. Please see the last chapter for our conclusions, where we have developed a model that encapsulates the most important aspects emenating from our theoretical and empirical analysis. / Bakgrund: I takt med att människor reser i allt större utsträckning har konkurrensen mellan destinationer på den globala marknadsplatsen ökat. Detta har medfört att varumärken har kommit att bli ett verktyg för destinationer att skilja sig från övriga destinationer med syfte att attrahera turister, invånare och företag. På många platser har en Destination Marketing/Management Organization intagit rollen som övergripande organ som arbetar med platsmarknadsföring gentemot turister och med att skapa ett destinationvarumärke som innefattar en enad bild av den mängd aktörer som ingår i destinationens turismnätverk. En avgränsning har gjorts till att studera de två destinationerna Öland och Norrköping. Studien har vidare gjorts genom ett nätverksperspektiv för att ge oss möjlighet att belysa det utbyte som sker i relationer inom nätverket. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur aktörer i en DMO’s turismnätverk påverkar destinationens varumärke. Detta ämnar vi uppnå genom att redogöra för olika relationer som bidrar till en DMO’s arbete med platsmarknadsföring. Genom besvarandet av syftet kommer vi avslutningsvis presentera en modell med koppling till vår forskningsfråga som lyder: Hur kan en DMO’s samarbeten inom det komplexa nätverk av aktörer som finns på destinationen bidra till den varumärkesskapande processen? Metod: Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med en kvalitativ forskningmetod där totalt tio personer från de två destinationernas turismnätverk har medverkat i semistrukturerade intervjuer.    Resultat, slutsatser: Det framkommer i uppsatsen att de studerade destinationernas DMO’s ser sig själva som viktiga noder i turismnätverket och har i sina relationer med turismaktörer olika utbyten. Dessa relationer kan inta olika former där utbytet består av flöden såsom aktiviteter, resurser och människor som i olika grad medför att parterna integreras vilket medför olika utfall. Det går att utläsa att en DMO är beroende av aktörerna i turismnätverket, vilka i sin tur genom utbyten kan påverka en DMO’s fokuserade arbete med besöksnäringens målgrupp turister. Det framkommer även att det är viktigt att en DMO är den övergripande aktören för turismnätverket, vilket bör synas i deras arbete med platsmarknadsföring och i utvecklingen av destinationsvarumärket.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar och om samarbete kan leda till längre säsonger. Samt huruvida de statligt finansierade utvecklingsprojekten i skärgården bidragit till längre säsonger enligt de undersökta företagen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer används för insamling av empiri. Sex företag på två skärgårdsöar har intervjuats och används som empiriskt huvudmaterial men även en intervju som gjorts med Värmdö kommun har fått ligga till grund för en del av det empiriska materialet. Slutsatser: Det har under studien framkommit att samarbete mellan lokala aktörer är en viktig del i utvecklingen av destinationen. Samarbetet är inte bara en del i utvecklingen utan kan också vara en hjälp till att förlänga säsongerna. Utvecklingsprojekten har enligt företagarna som intervjuats ej gynnat dem. Det framgår att företagarna anser att det är de själva som måste jobba hårt om de ska se någon förändring. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate how companies in the tourism industry in the Stockholm archipelago cooperate and whether cooperation can lead to longer seasons. As well as if the state-funded development projects in the archipelago have contributed to longer seasons according to the investigated companies. Methodology: In this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used for the gathering of empirical data. Six companies on two archipelago islands have been interviewed and used as main empirical material, but an interview with Värmdö municipality has also formed the basis for some of the empirical material. Conclusions: During this study, it has been found that cooperation between local actors is an important part of the development of the destination. Not only is the cooperation a part of the destination development, it can also help extend the season. According to the interviewees, the development projects have not benefited them. It is apparent that the entrepreneurs believe that they themselves that must work hard for any change to happen.