No description available.

Syftet med studien var att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lärare uppgav sig arbeta för att upptäcka och underlätta för dessa elever. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid två olika skolor med lärare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval och valet föll på en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att läs- och skrivsvårigheter kunde yttra sig på många olika sätt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lära. Det framkom även att det var viktigt att eleverna bör få utvecklas utifrån sin egen nivå och inte jämföras med andra. Resultatet visade även på vikten av att eleverna kände sig inkluderade oberoende av vilken nivå de befann sig på. Inkludering upplevdes som någonting svårt men att alla ville inkludera så långt det var möjligt. Slutsatsen var att förhållningssättet visade sig stämma överens med det som stora delar av den forskning som vi redovisat. Men det är svårt att säga om det är det bästa för eleverna. En annan slutsats som kunde dras var att det inte fanns en mall som passade alla elever med läs- och skrivsvårigheter.

Det här arbetet handlar om elevers läs-och skrivsvårigheter i dagens skola och hur skolan och läraren/specialläraren kan förebygga, åtgärda och underlätta för eleverna. Vi intervjuade tre lärare och tre speciallärare i olika åldrar, både män och kvinnor. Resultatet visar att läs-och skrivsvårigheter är ett svårdefinierat begrepp även bland verksamma lärare. Men det visade också att det finns aktivt arbete ute på skolorna för att förebygga läs-och skrivsvårigheter och att man så tidigt som möjligt kan upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Då läs-och skrivsvårigheter är ett aktivt samtalsämne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete både i ett förebyggande syfte men det finns också ett utvecklande arbete för de elever där svårigheten redan har upptäckts. Vidare framkommer att läraren behöver ett engagerande och motiverande förhållningssätt för att det ska uppstå ett positivt klassrumsklimat där det skapas lust att lära. Som lärare ska man se alla elever och utgå från deras individuella behov vilket man bör göra för alla, med eller utan läs-och skrivsvårigheter. Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag bra förutsättningar för att lyckas med sin läsning och skrivning om de har en lärare som tror på deras förmåga och skapar rätt förutsättningar för att lyckas.

I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument. Databearbetningen genomfördes genom kvalitativ analys. Resultatet visar att det finns tre utmärkande områden som belyser närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Dessa områden är: att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet, underlätta kommunikation samt hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster. Enligt informanterna är det viktigt att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet genom att de ska vara lätta att använda, ge en trygghet samt vara anpassade efter närståendevårdares situation utifrån deras förslag på förbättringar. Det är också viktigt att teknologi och webbaserade tjänster underlättar kommunikation i vården av deras närstående. Informanterna anser att det är vikigt att kommunikationen med vårdpersonal/nätverk underlättas, att de får stöd och hjälp vid användandet av teknologi och webbaserade tjänster samt att kommunikationen underlättas genom ljud och bild kombinerat. Hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster beror enligt informanterna på avsaknad av behov, avsaknad av information samt att det är något för andra men inte för dem. Det är viktigt att dessa aspekter tas i beaktande för att teknologi och webbaserade tjänster ska anpassas utifrån målgruppen. / In today's society, it has emerged that the development of technology rarely or never accommodates to the significant others’ needs and situation. In order to change significant others’ requirements for the use of technology and web-based services, it is important that their views on technology and web-based services are attended to. The study aim was to describe significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. Convenience sampling of nine informants, in relation to certain inclusion criteria, was conducted in collaboration with relative consultants. The method for data collection was qualitative interview by use of an unstructured guide. Data processing was carried out by qualitative analysis. The results show that there are three distinctive areas which highlight significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. These areas are: that technology and web-based services will facilitating care, will facilitate communication, and barriers to use technology and web-based services. According to informants, it is important that technology and web-based services will facilitate the care of an elderly next-of-kin, that they are easy to use, providing the security and adapted significant others’ situation based on their suggestions. It is also important that technology and web-based services will facilitate communication in the care of their next-of-kin. The informants believes it is important to communicate with professionals/ network, that they get support and help in using technology and web-based services and communication facilitated by the sound and image combined. Barriers for using technology and web-based services depends according to informants on the absence of need, lack of information and that there is something for others but not for them. It is important that these aspects are taken into account so technology and web-based services will be adjusted based on the audience. / Teknikstöd för anhörigvårdare/närståendevårdare

<p>I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument. Databearbetningen genomfördes genom kvalitativ analys. Resultatet visar att det finns tre utmärkande områden som belyser närståendevårdares syn på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Dessa områden är: att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet, underlätta kommunikation samt hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster. Enligt informanterna är det viktigt att teknologi och webbaserade tjänster ska underlätta vårdandet genom att de ska vara lätta att använda, ge en trygghet samt vara anpassade efter närståendevårdares situation utifrån deras förslag på förbättringar. Det är också viktigt att teknologi och webbaserade tjänster underlättar kommunikation i vården av deras närstående. Informanterna anser att det är vikigt att kommunikationen med vårdpersonal/nätverk underlättas, att de får stöd och hjälp vid användandet av teknologi och webbaserade tjänster samt att kommunikationen underlättas genom ljud och bild kombinerat. Hinder för användning av teknologi och webbaserade tjänster beror enligt informanterna på avsaknad av behov, avsaknad av information samt att det är något för andra men inte för dem. Det är viktigt att dessa aspekter tas i beaktande för att teknologi och webbaserade tjänster ska anpassas utifrån målgruppen.</p> / <p>In today's society, it has emerged that the development of technology rarely or never accommodates to the significant others’ needs and situation. In order to change significant others’ requirements for the use of technology and web-based services, it is important that their views on technology and web-based services are attended to. The study aim was to describe significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. Convenience sampling of nine informants, in relation to certain inclusion criteria, was conducted in collaboration with relative consultants. The method for data collection was qualitative interview by use of an unstructured guide. Data processing was carried out by qualitative analysis. The results show that there are three distinctive areas which highlight significant others’ views on technology and web-based services in home care of an elderly next-of-kin with diagnosed dementia. These areas are: that technology and web-based services will facilitating care, will facilitate communication, and barriers to use technology and web-based services. According to informants, it is important that technology and web-based services will facilitate the care of an elderly next-of-kin, that they are easy to use, providing the security and adapted significant others’ situation based on their suggestions. It is also important that technology and web-based services will facilitate communication in the care of their next-of-kin. The informants believes it is important to communicate with professionals/ network, that they get support and help in using technology and web-based services and communication facilitated by the sound and image combined. Barriers for using technology and web-based services depends according to informants on the absence of need, lack of information and that there is something for others but not for them. It is important that these aspects are taken into account so technology and web-based services will be adjusted based on the audience.</p> / Teknikstöd för anhörigvårdare/närståendevårdare

<p>I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared. The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome.</p><p>In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources.</p><p>Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge.</p><p> </p> / <p>Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom.</p><p>För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan.  För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor.</p><p>Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.</p>

I chose the diagnosis Asperger’s syndrome as subject for my graduation paper, because I believe it is relevant to my education. As a future pedagogue I may very well come in contact with children and adolescents diagnosed with different syndromes and I want to be prepared. The purpose of my paper is to investigate pedagogues’ views on how to facilitate school work for children diagnosed with Asperger’s syndrome. In order to find out how school pedagogues work I chose interviews as method for my research. Initially, my idea was to interview five teachers, but during the course of my work my opinion and my choices have changed. My final interview subjects were: three teachers, one assistant and one special pedagogue. These five persons share purpose and goals but use different methods. Their approach, I believe, contains a high level of aspiration towards creating a pleasant school environment where children and adolescents diagnosed with Asperger’s syndrome can develop. To cumulate background facts on Asperger’s syndrome and its symptoms, I have used literature and electronic resources. Upon completing my research it became evident that all subjects interviewed agree that these students need a structured and tranquil environment. To assist a student during the day one can place a schedule on the blackboard that is used by either the entire group or place an individual schedule at the student’s seat. The interview subjects also stressed the fact that as pedagogues it is important to implement flexibility in one’s teaching as well as in one’s planning of classes. It is also important that these children and adolescents are met in a way that matches their abilities and knowledge. / Jag valde att skriva mitt examensarbete om diagnosen Aspergers syndrom. Anledningen är att jag anser ämnet relevant för den utbildning jag läser. Som blivande pedagog vill jag vara förberedd då jag kan möta barn och ungdomar med olika former av diagnoser. Syftet med arbetet är att undersöka pedagogernas syn på hur man kan underlätta skoldagen för elever med Aspergers syndrom. För att få reda på hur pedagoger ute i skolorna arbetar valde jag intervju som metod för min undersökning. Min tanke var från början att intervjua fem lärare men under arbetets gång ändrades min uppfattning och mina val. De val jag slutligen gjorde var att intervjua; tre lärare, en assistent samt en specialpedagog. Dessa fem personer arbetar mot samma mål och med samma syfte men på olika sätt. Deras arbetssätt anser jag är en hög strävan mot att barn och ungdomar med Aspergers syndrom skall trivas samt att det skall finnas möjlighet för utveckling i skolan.  För att få bakgrundsfakta om diagnosen Aspergers syndrom samt information om vilka symptom som kan finnas hos barnen har jag använt mig av litteratur samt elektroniska källor. Resultatet efter att ha genomfört min undersökning visar att alla intervjupersoner är eniga om att elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad och lugn miljö. För att hjälpa eleven under dagen kan man använda sig av schema på tavlan som hela gruppen följer eller ett enskilt schema som kan placeras vid elevens plats. Intervjupersonerna tar även upp att det som pedagog gäller att vara flexibel i sin undervisning samt i sin planering av lektionerna. Det är även viktigt att dessa barn och ungdomar bemöts efter deras förmåga och kunskap.

Stockholms spårvägar växer i allt snabbare fart, och det är allt fler kommuner som är intresserade av den typen av transportmedel. Något som idag är en brist inom spårvägsindustrin i Stockholm är kunskap och erfarenhet om spårvägsämnet. Drift och underhåll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan Tvärbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspår i mångmiljonbelopp. Då det förekommer olika förutsättningar som måste tas hänsyn till i form av buller, mån om plats och geoteknik finns det många konstruktioner att välja mellan när en spårväg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlätta val av spårvägsinvesteringar i framtiden. Det har också som mål att bidra med kunskap om hur viktigt det är med drift- och underhåll och att det inte bör snålas in på den aspekten. En begränsning har gjorts till fem spårvägskonstruktioner som förekommer i Stockholm och vanligtvis i Göteborg och Norrköping. För att få en förståelse för hur konstruktionerna är uppbyggda redogörs en beskrivning av dem i rapporten.  Rapporten inleds med hur det historiskt har sett ut med spårvägar, nedläggning av dem och återinvestering i Stockholm. Dessa år av glapp mellan nedläggning och återinvestering i Stockholm visar på hur mycket kunskap som har glömts bort och som måste fås tillbaka för framtida investeringar. En analys kring placering av de olika konstruktionerna, hur varierande för- och nackdelarna och kostnaderna är avslutar rapporten. Mycket av rapporten bygger på litteraturstudier på tidigare rapporter som har kompletterats med kontinuerliga möten med handledare och kontakt med personer från olika kommuner och företag i Sverige för att inhämta trovärdig information. / The tramways of Stockholm are growing at an increasing rate and so is the number of municipals interested in that type of transportation.  In Stockholm’s tramway industry there is currently a lack of knowledge and experience on the subject of tramways. Drift and maintenance has been minimal due to lack of prioritization since Tvärbanan was opened. This has led to a premature reinvestment of millions of SEK for road tracks. Due to different presumptions that have to be taken into account such as noise, considerations of room and geoscience, there are many different constructions to choose from when a tramway is to be built. This report’s purpose serves to facilitate choice of tramway investments in the future. Another goal of the report is to contribute with knowledge of how important service and maintenance of tramways is and why shying away from spending money on these matters is bad. For the purpose of this report a restriction has been made, five tramway constructions will be looked at, these are present in Stockholm but also in Göteborg and Norrköping. To acquire an understanding of how the constructions are built, a description of these is accounted for in the report. The report starts off with a historical perspective on tramways, closure of them and reinvestment of them in Stockholm. The years of gaps between closure and reinvestment in Stockholm shows how much knowledge has been forgotten and has to be reacquired for future investments. In the end of the report an analysis, about placement of the different constructions, how varied the pros and cons are and the costs of these, is presented. Much of the report is based on literature studies of earlier reports and has been complemented with continuous meetings with tutors and contact with people from different municipals and companies in Sweden to obtain trustworthy information.

No description available.