Syften med studien var att undersöka hur vårdgivare definierar en ätstörning, hur de anser ortorexi skilja sig från andra ätstörningar, vilka faktorer de anser kan leda till ortorexi och vilka behandlingsmetoder som används för ortorexi. Studien gjordes med en kvalitativ metod på fem vårdgivare från olika behandlingscenter. En intervjuguide baserad på Theory of Planned Behavior (Ajzen, 2005) och Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985) användes. Resultatet visade att ortorektiker har tvångsmässiga tankar att äta rätt och ren kost och att det finns flera underliggande faktorer till att en individ drabbas av ortorexi som tillexempel låg självkänsla, tidigare psykiska trauman eller omgivningen. Behandlingen anpassas till den enskilda individen med flera olika behandlingsmetoder och sker antingen individuellt eller i grupp. Idag behövs mer forskning för att ortorexi ska bli diagnostiserad.

<p>Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995. Warranter handlas främst i spekulationssyfte men kan även vara ett sätt att hedga sin position. Småsparare är dem som mest frekvent handlar med warranter. Tyvärr har det visat sig att deras kunskap om instrumentet är knapphändig och informationen om instrumentet likaså. Warrantkursen styrs till stor del av dess underliggande akties utveckling.</p><p>Studier som gjorts på warranter och optioner har visat att introduktioner av dessa kan ha en effekt på den underliggande aktien. Vissa forskare som bland annat Bransch och Finnerty menar att en introduktion av en option på marknaden har en positiv påverkan på dess underliggande aktie. Andra forskare som exempelvis Miller menar att en introduktion av en option har en negativ effekt på den underliggande aktien. Anledningen enligt Miller är att med ett införande av en option så elimineras blankningsrestriktionerna på marknaden och detta påverkar i sin tur kurserna positivt. Det råder således delande meningar om en derivats introduktion har en positiv eller negativ effekt på dess underliggande aktie.</p><p>Till följd av detta resonemang har vi funnit det intressant att undersöka om en warrantintroduktion påverkar den underliggande aktien, både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet av warranten. Vår problemformulering lyder:</p><p>Hur påverkas den underliggande aktien vid den första introduktionen av en warrant på den svenska marknaden?</p><p>Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur en introduktion av en warrant påverkar den underliggande aktiens pris på den svenska marknaden.</p><p>Vår studie är delvis en replikerande studie från Aitken och Segara. Vi har analyserat 19 warrantintroduktioner på olika underliggande aktier. Alla warrantintroduktioner är från den svenska marknaden mellan år 2000 – 2006. Hypotesen som vi i denna uppsats har testat lyder: H1: ”Det blir en negativ priseffekt på den underliggande aktien vid annonseringsdatumet och publiceringsdatumet för warranter”</p><p>Det vi har räknat ut är Raw returns och överavkastningen på alla warranter 15 dagar innan annonserings- och publiceringsdatumet av warranten till 15 dagar efter. Vi har därefter med hjälp av ett t-test sammanställt dessa för att undersöka en eventuell påverkan. Resultatet av vår studie visar på att en introduktion av en warrant har en negativ effekt på den underliggande aktien både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet. Våra resultat är inte signifikanta men eftersom vi har undersökt en förhållandevis stor del av populationen anser vi att vårt resultat ger småspararna en vägledning om de kan spekulera i aktien vid en warrantintroduktion.</p>

Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995. Warranter handlas främst i spekulationssyfte men kan även vara ett sätt att hedga sin position. Småsparare är dem som mest frekvent handlar med warranter. Tyvärr har det visat sig att deras kunskap om instrumentet är knapphändig och informationen om instrumentet likaså. Warrantkursen styrs till stor del av dess underliggande akties utveckling. Studier som gjorts på warranter och optioner har visat att introduktioner av dessa kan ha en effekt på den underliggande aktien. Vissa forskare som bland annat Bransch och Finnerty menar att en introduktion av en option på marknaden har en positiv påverkan på dess underliggande aktie. Andra forskare som exempelvis Miller menar att en introduktion av en option har en negativ effekt på den underliggande aktien. Anledningen enligt Miller är att med ett införande av en option så elimineras blankningsrestriktionerna på marknaden och detta påverkar i sin tur kurserna positivt. Det råder således delande meningar om en derivats introduktion har en positiv eller negativ effekt på dess underliggande aktie. Till följd av detta resonemang har vi funnit det intressant att undersöka om en warrantintroduktion påverkar den underliggande aktien, både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet av warranten. Vår problemformulering lyder: Hur påverkas den underliggande aktien vid den första introduktionen av en warrant på den svenska marknaden? Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur en introduktion av en warrant påverkar den underliggande aktiens pris på den svenska marknaden. Vår studie är delvis en replikerande studie från Aitken och Segara. Vi har analyserat 19 warrantintroduktioner på olika underliggande aktier. Alla warrantintroduktioner är från den svenska marknaden mellan år 2000 – 2006. Hypotesen som vi i denna uppsats har testat lyder: H1: ”Det blir en negativ priseffekt på den underliggande aktien vid annonseringsdatumet och publiceringsdatumet för warranter” Det vi har räknat ut är Raw returns och överavkastningen på alla warranter 15 dagar innan annonserings- och publiceringsdatumet av warranten till 15 dagar efter. Vi har därefter med hjälp av ett t-test sammanställt dessa för att undersöka en eventuell påverkan. Resultatet av vår studie visar på att en introduktion av en warrant har en negativ effekt på den underliggande aktien både vid publiceringsdatumet och vid annonseringsdatumet. Våra resultat är inte signifikanta men eftersom vi har undersökt en förhållandevis stor del av populationen anser vi att vårt resultat ger småspararna en vägledning om de kan spekulera i aktien vid en warrantintroduktion.

Hållbarhetsrapporter utförs årligen av företag i enligt svensk lag. Rapporten kommunicerar hur företagens hållbarhetsarbete har genomförts under det senaste året. Detta innebär att företag ges utrymme att presentera sitt hållbarhetsarbete och på så sätt välja hur budskapet ska kommuniceras. Det är dock inte givet att det uttryckta budskapet nödvändigtvis är det som är av intresse, utan vad som är det underliggande budskapet. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har varit teori som behandlar hållbarhetskommunikation tillsammans med en fördjupning av moraliska känslor av stolthet och skuld. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag kommunicerar underliggande känslor kring stolthet och skuld i sin hållbarhetsrapportering, och hur kommunikationen om hållbarhet påverkar gestaltningen av företags hållbarhetsarbete. Detta genom att svara på forskningsfrågorna: hur kommunicerar företag underliggande känslor av stolthet i hållbarhetsrapporter​, hur kommunicerar företag underliggande känslor av skuld i hållbarhetsrapporter samt hur bidrar denna kommunikation av känslor till gestaltningav företagets hållbarhetsarbete? En form av netnografisk undersökning genomfördes på hållbarhetsrapporterna med hjälp av nyckelord. Utifrån denna undersökning identifierades flertal sammanhang där stolthet och skuld kunde utläsas. Resultaten bearbetades sedan genom innehållsanalys, vilket möjliggjorde eftersökningar av mönster samt tolkningar av det underliggande kommunicerade budskapet. Samtliga företag visade efter analys på underliggande känslor av stolthet och skuld med varierande grad av övermodig stolthet och autentisk stolthet, samt både skuld med och utan spår av empati. Analys av resultat medförde slutsatsen att tolkningen av företagens hållbarhetskommunikation är komplex. Gestaltning av underliggande känslor genom kommunikation av hållbarhetsarbete påverkar hur budskapet kring hållbarhet uppfattas. / Sustainability reports are carried out annually by companies according to Swedish accounting law. The report communicates how companies sustainability work has been performed during the past year. This facilitates the companies to present their sustainability work and thus to choose how the message is to be communicated. However, it is not given that the expressed message is necessarily what is of interest, but what lies beneath the message. The theoretical background for this essay has been theory which processes sustainability communication along with a deepening of moral feelings of pride and guilt. The purpose of this study has been to examine how companies communicate underlying feelings of pride and guilt in their sustainability reporting, and how the communication of sustainability affects the perception of the companies' sustainability work. This by answering the research questions: how does underlying themes of emotions show pride in companies' sustainability reporting ,how does underlying themes of emotions show guilt in companies´ sustainability reporting and how does this communication of emotions contribute to the figuration of the company’s sustainability work? A form of netnographic survey was conducted on sustainability reports using keywords, which resulted in several contexts where pride and guilt could be found. The results were then processed through content analysis, which allowed the search for patterns and to interpret the underlying communicated message. By analysis, all companies showed underlying feelings of pride and guilt, with varying degrees of hubristic pride and authentic pride, as well as guilt with and without traces of empathy. Discussion of results and analysis accounted in the conclusion that the interpretation of companies' sustainability communication is complex. The figuration of underlying emotions through communication of sustainability affects how the message of sustainability is perceived. This report is written in Swedish.

This study aims to examine how professionalization and commercializationinfluence the culture of the organization in a non-profit association. The studyobject is the elite preparatory activity in a sports organization. Therespondents in this study consist of head coaches, coaches and leaders inmanagerial positions who together have contributed to empirical material inthe form of qualitative data. The results were then analyzed out of Schein'stheory of organizational culture and the three cultural levels. The conclusionstated that artifacts and espoused values were identifiable in theorganizational culture based on Schein's theory. However, the underlyingassumptions were more difficult to understand. A connection that indicates aprofessionalization and commercialization of the non-profit activity could bepointed out.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.