Tack vare PISA-undersökningarna har läsförståelse hamnat i fokus i och med att resultaten pekar mot att ungdomars läsförståelse har försämrats. För att förbättra läsförståelsen krävs arbetsmetoder som lärare aktivt arbetar med i klassrummet och att undervisningen är anpassad efter elevers olika förutsättningar.I föreliggande uppsats har syftet därför varit att undersöka vad som i tidigare forskning skrivits om undervisning i läsförståelse på gymnasiet och hur den kan anpassas till den individuella eleven. Med systematisk litteraturstudie som metod har nio vetenskapliga texter bearbetats noggrant för att kunna besvara följande: - Vad finns det för metoder för att arbeta med läsförståelse?- Hur kan läsförståelseundervisningen anpassas efter elevers olika förutsättningar? I de studerade texterna framgick att både lärarna och eleverna tillämpade olika strategier som underlättade för förståelsen. Exempelvis ställdes frågor till texterna och repetition tillämpades, och bearbetning av text med hjälp av textsamtal var en metod där elevers förståelse ökade samt även i viss mån när texter bearbetades med hjälp av skrift. I de studerade texterna framgick även att hög text- och genremedvetenhet samt läslust kunde kopplas samman med läskompetens. Ur resultatet framgick också att elever kan ha olika styrkor och svagheter för vilka de behöver undervisning som är individuellt anpassad. Utifrån resultatet drogs bland annat slutsatsen att för att undervisningen ska kunna anpassas efter varje elev krävs av lärarna goda kunskaper om läsförståelsens olika komponenter och att elever får läsa texter som motsvarar deras kunskapsnivå. En annan slutsats som drogs utifrån resultatet är att oavsett om eleverna ska samtala eller skriva krävs att uppgiften uppmuntrar eleverna till tolkning och reflektion för att förståelsen av det lästa ska öka.

I denna avhandling visar jag hur elever och lärare genomför NO-verksamhet i grundskolan. Avhandlingen illustrerar hur elevers frågor och uttryckta erfarenheter blir en del av ett etablerat ämnesinnehåll. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur två agendor – varav den ena baseras på elevers deltagande och den andra baseras på ett etablerat ämnesinnehåll – orkestreras så att båda agendorna tillgodoses vid genomförandet av NO-verksamheten. Studien bygger på videoobservationer under NOlektioner i skolår 5-9. Analysen visar hur olika aktiviteter i genomförandet av ett NOprojekt orkestrerar elevers frågor och uttryckta erfarenheter med ett naturvetenskapligt innehåll. Analysen visar också hur naturvetenskapens karaktär, the Nature of Science (NOS), kommuniceras som följemening till instruktioner. Vidare illustrerar avhandlingen olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera. Resultaten visar också olika roller som elevers erfarenheter antar i en NOverksamhet. Resultaten utgör en konkretisering av skolans naturvetenskap, the Nature of School Science (NOSS). Skolans naturvetenskapliga aktiviteter begripliggörs lämpligen om de betraktas utifrån sina egna syften och förutsättningar. I avhandlingen utvecklas begreppet NOSS för att lyfta fram sådana syften och förutsättningar såsom dessa framträder i aktiviteten. / This thesis investigates and considers how students and teachers realize school science activities. Students’ questions and accounts of their experiences as they become part of an established science content form the focus of this work. Its purpose is to provide an understanding of how two agendas –one, based on students’ participation and the other, based on the already established science content –are orchestrated so that both are accounted for. The empirical work is based on video-recorded observations in science classrooms. The findings show how different activities in the accomplishment of a school science project orchestrate students’ questions and accounts of experiences with the science content. The findings also show how the nature of science (NOS) is communicated as a by-product of instruction. In addition, different uses of questions for bridging science and everyday ways of communicating are shown in the results. The findings also indicate the different roles that students’ experiences acquire in a school science activity. These results should be seen as a step towards a definition of the nature of school science (NOSS). School science activities become intelligible if we consider them from a basis of their own purposes and prerequisites. The concept of NOSS is described to elicit such purposes and prerequisites as they become apparent in the activity.

En anställningsintervju är en situation där språkkunskapen sätts på prov, särskilt om intervjun ska genomföras på den arbetssökandes andraspråk. Med detta arbete har jag velat undersöka hur arbetssökande akademiker med ett andraspråk respektive presumtiva arbetsgivare såg på språkkunskapen hos de arbetssökande. Jag ville också veta vilka språkliga aspekter och vilka andra dialogsituationer som gav upphov till oklarheter i kommunikationen samt vilka strategier som användes för att underlätta kommunikationen. Detta ville jag undersöka för att få en indikation vad sfi-undervisningen bör fokusera på för att gynna elevernas möjligheter att genomföra en anställningsintervju på ett bra sätt. Materialet som användes är två enkäter en för skattning av de arbetssökandes anställningsbarhet ur ett språkligt perspektiv, och en för rangordning av språkliga aspekter hos de arbetssökande. Dessutom analyserades två inspelade och transkriberade fingerade anställningsintervjuer samt monologinspelningar där de arbetssökande reflekterade över anställningsintervjuer. Resultaten visar undervisningen bör ha ett brett perspektiv på språket. Ordkunskap och uttal är två viktiga aspekter där undervisningen noggrant måste prioriteras. Mycket muntlig träning bör erbjudas, gärna i samarbete med modersmålstalare i rekryterande positioner och gärna om temat anställningsintervjuer för att medvetandegöra eleverna om vilka språkkunskaper som behöver tränas. Fingerade anställningsintervjuer liknande dem som denna studie bygger på kan vara en utmärkt utgångspunkt för temaarbete kring anställningsintervjuer.

Sweden is a member of the European Union and Sweden’s turn-out in the elections to the European Parliament is low compared to its own national elections. Earlier research in the field of didactics in civics regarding the EU have mostly focused on aspects of civic education such as which subject content teachers teach and what knowledge they test their students on. Even today, textbooks are an important part of shaping education. This study has focused on how the EU is presented in textbooks for civics in Swedish upper secondary school, specifically the course “Samhällskunskap 1b”. The aim was to research the political knowledge about the EU presented in textbooks and research how the presented political knowledge can contribute to political participation.  The study utilizes two different theories, the first is Maria Jarl’s definition of the participatory democratic process and the second is a categorical instrument constructed by Peter Wall used to analyze political knowledge. The method used is both a qualitative content analysis and a comparative analysis. The categorical instrument used stipulates that political knowledge contains three dimensions, polity, policy, and politics. Each dimension has several variable categories attached.  In the study, four textbooks written for the civics course “Samhällskunskap 1b” were analyzed, in accordance with the developed methodological framework. The results of the study found that each of the textbooks contained all three dimensions of political knowledge. However, the dimensions were not equally present in the content with an imbalance favoring the polity dimension which encompassed more than half of the observed variable categories in each of the textbooks. The politics dimension was also found to be relatively non-existent in each of the textbooks with coverage as low as 2% in one of the textbooks. Thus, the conclusion is that the political knowledge regarding the EU in the textbooks is far too one-sided to provide a satisfactory contribution to political participation. We also confirm that a similar focus on the polity dimension regarding the EU exists in textbooks which can also be found in the content teachers teach. This might have several implications for future political participants in Sweden and thus also Swedish democracy.